Current Legal Problems 1955. Ed. by GEORGE W. KEETON and 
    GEORG SCHWARZENBERGER on behalf of the Faculty of Laws, University 
    College, London. Vol. 8. London 1955. Stevens. VII + 247 s. 32 s. 6 d.

    I föreliggande årgång, den åttonde, av denna välkända årsbok från Londons universitet behandlar GLANVILLE WILLIAMS i en uppsats med titeln »The Definition of Crime» ett problem, som ofta sysselsätter straffrättsteoretiker och kriminologer, nämligen frågan om hur man skall kunna definiera brottet såsom juridisk företeelse. I likhet med de flesta jurister, som givit sig i kast med denna uppgift, konkluderar förf., att det icke är möjligt att åstadkomma annat än en formell definition. De försök som gjorts att ge en materiell definition, t. ex. att bestämma brottet såsom en omoralisk eller socialskadlig handling, visas av förf. vara misslyckade, emedan sådana definitioner komma i strid mot positiv rätt, enligt vilken dels såsom brott behandlas gärningar, som falla utanför de materiella definitionerna, dels handlingar, på vilka definitionerna passa, lämnas utanför det kriminaliserade området. För engelsk rätts del finner förf. den lämpligaste definitionen vara den som genom att anknyta till skillnaden mellan straffprocess och civilprocess bestämmer brottet såsom en handling, vilken kan föranleda beivrande i straffprocessuell väg och medföra någon av de påföljder, som kunna ådömas i ett sådant förfarande. I svensk rätt har man hittills definierat brott såsom en straffbelagd handling. Starka krafter äro emellertid i rörelse för att avskaffa straffbegreppet och saminanföra de hittillsvarande straffen med skyddsåtgärderna till ett enhetligt system av påföljder för brott. En dylik reform skulle medföra vissa rättstekniska svårigheter, vilka leda till att problemet måste tagas upp till ny diskussion. Måhända kan förf:s teori därvid utgöra ett uppslag, värt att begrunda.
    Williams' uppsats bryter sig något ur ramen för denna årgång, som till stor del innehåller bidrag till en planerad diskussion rörande de allmänna rättsprinciper, vilka erkännas av civiliserade nationer. Dessa bidrag ha huvudsakligen formen av försök att karakterisera vissa grundläggande principer i engelsk rätt. Såsom exempel kunna nämnas uppsatser av KEETON om »natural justice», av LLOYD om »public policy», av HOLLAND om likhet inför lagen för medlemmar av olika raser samt av MARSHALL om konflikter i »trust»-förhållanden mellan rätten att hävda sitt eget bästa och plikten att tillvarataga anförtrodda intressen.

 

H.T.

 

 

    Sovjetryskt rättsväsen — en bibliografi. Efter Sovjets framträdande som en av världens stormakter har intresset för studiet av ryska förhållanden successivt ökats. Detta gäller även ett sådant specialområde som rysk rätt. En vanlig missuppfattning härvidlag är emellertid att möjligheterna att studera detta specialgebit är små för den som icke behärskar

 

ryska. Avsikten med nedanstående översikt, som endast upptar nyare litteratur och som ickfe gör anspråk på fullständighét, är att påvisa, att det på detta område finns en talrik litteratur även på andra språk än ryska.
    Vid studiet av sovjetrysk rätt är det av avgörande betydelse att äga kännedom om den ideologiska bakgrunden och den allmänna rättsdoktrinen. Inom detta område existerar översättningar till engelska och tyska av ett antal sovjetryska arbeten, t. ex. VYSHINSKIJ, The law of the Soviet State (New York 1948) och Sowjetische Beiträge zur Staats- und Rechtstheorie (Öst-Berlin 1953), FEDOSSEJEV, Die schöpferische Rolle des Sowjetstaates und des Sowjetrechts (Öst-Berlin 1954) samt KAREVA, Recht und Moral in der sozialistischen Gesellschaft (Öst-Berlin 1954). Av böcker utgivna utanför östblocket märkes följande: BERMAN, Justice in Russia (Cambridge, Mass., 1950); HAZARD, Law and social change in the U.S.S.R. (London 1953) (med omfattande bibliografi) ; GUINS, Soviet law and Soviet society (Haag 1954); MAURACH, Das Rechtssystem der UdSSR (Tubingen 1953) (också med utförlig bibliografi) samt SCHLESINGER, Soviet legal theory (London 1946). Ett nyutkommet arbete är KELSEN, The communist theory of law (New York 1955).
    Böcker som behandlar sovjetrysk stats- och förvaltningsrätt finns i relativt stort antal. De flesta ger dock endast kortfattade översiker. Bland de mera ingående avhandlingarna kan nämnas följande: FAINSOD, HOW Russia is ruled (Cambridge, Mass., 1953); HASTAD, Redogörelse för arbetsformerna i främmande länders parlament (SOU 1947:80) samt de tidigare omtalade arbetena av Hazard och Guins. Maurach har hösten 1955 utgivit en omfångsrik författningskommentar, Handbuch der Sowjetverfassung (München 1955). Av översatta sovjetryska böcker märkes t. ex. Sowjetisches Verwaltungsrecht, Allgemeines Teil (Öst-Berlin 1954), KAREVA, Die Verfassung der UdSSR (Moskva 1950), KARPINSKIJ, The social and state structure of the U.S.S.R. (Moskva 1951) samt Musterstatut des landwirtschaftlichen Artels (Öst-Berlin 1952) (den s. k. kolchosstadgan). En utmärkt översikt på svenska är EDEEN, Sovjetunionen (Stockholm 1950). Vidare finns den ryska grundlagen översatt till ett flertal språk, även svenska. Ett specialarbete är MEDER, Das Staatsangehörigkeitsrecht der UdSSR und der baltischen Staaten (Frankfurt am Main 1950).
    Vad sedan rör civilrätten är denna relativt ingående behandlad i de ovan nämnda arbetena av Hazard, Berman, Guins och Maurach. Ett mycket omfattande verk (i två delar) är GSOVSKI, Sovjet civil law: private rights and their background under the Soviet regime (Michigan 1948—49). En översatt rysk lärobok är DENKIN, Sowjetisches Ziwilrecht, I—II (Öst-Berlin 1953).
    Den ryska familjerätten har undergått synnerligen intressanta förändringar sedan revolutionen. Förutom i de ovan angivna allmänt civilrättsliga arbetena behandlas detta rättsområde i den akademiska avhandlingen LOEBER, Das Eherecht der Sowjetunion (Marburg 1950), som bl. a. innehåller en omfångsrik bibliografi och lagtexter. Även ett arbete av SCHLESINGER, Changing attitudes in Soviet Russia: The family (London 1949) bör omnämnas i detta sammanhang.
    Ett annat specialområde av den sovjetryska rätten, som väckt stort intresse utomlands, är arbetsrätten. Här finns en omfattande rysk lärobok från år 1949 översatt till tyska under titeln Lehrbuch des Sowjetischen Arbeitsrecht (Öst-Berlin 1952). Hazards, Guins' och Bermans arbeten behandlar också den ryska arbetsrätten, liksom en bok av BJÖRCK, Löner, priser och social-

 

lagstiftning i Sovjet (Sthlm 1952). Det kan nämnas att den sistnämnda boken översatts till engelska.
    Det sovjetryska rättsområde, som kanske ivrigast diskuterats, är straffrätten, speciellt då tvångsarbetet. En av anledningarna till detta intresse är den för flera år sedan påbörjade strafflagsrevisionen, som dock ännu icke medfört något synbart resultat, trots en livlig diskussion i den ryska fackpressen. Här saknas icke litteratur, problemet är snarare att välja bland det omfattande och kvalitativt mycket heterogena materialet. Här nedan skall endast förtecknas några mera vetenskapligt upplagda arbeten. Hazard, Guins, Berman och Maurach har alla i sina böcker mer eller mindre omfattande kapitel om sovjetrysk straffrätt. Den av FN år 1953 utgivna Report of the ad hoc committee on forced labour ger en koncentrerad och väldokumenterad översikt. MORA-ZWIERNIAKS bok, La justice Sovjetique (Rom 1945) bygger i stor utsträckning på utsagor från polacker, som under kriget internerades i Sovjet men sedan frigavs. Ett alldeles nyutkommet arbete är den av Internationella juristkommissionen utgivna dokumentsamlingen Recht in Fesseln (Haag 1955). På grund av sin stora detaljrikedom (bl. a. skisser och kartor över olika tvångsarbetsläger) samt många återgivna, annars svåråtkomliga ryska författningar, bör även omnämnas JAKOVLEV, Kontsentratsionnje lageri SSSR (utgiven av »Institutet för studium av Sovjetunionens historia och kultur» i Miinchen 1955), trots att den på grund av utgivningsspråket egentligen icke hör hemma i denna översikt. Ett mycket omdiskuterat speciellt drag i den sovjetryska straffrätten behandlas i STAROSOLSKIJ, The principle of analogy: An aspect of Soviet legal thinking (stenc., New York 1954).
    Det sovjetryska militära rättsväsendet görs till föremål för studium i ett arbete av BERMAN-KERNER, Soviet military law and administration (Cambridge, Mass., 1955) med tillhörande dokumentsamling: Documents on Soviet military law and administration (Cambridge, Mass., 1955).
    Vad beträffar processrätten har följande arbeten goda översikter: MAURACH, Das Rechtssystem der UdSSR och SEMENOV, The Soviet judicial system, represented in diagrams (stenc., München 1953). Den av »Bundesministerium fur Gesamtdeutsche Fragen» år 1954 utgivna boken Die Staatsanwaltschaft in der sowjetischen Besatzungszone Deutschlands innehåller även ett kapitel om det sovjetryska åklagarväsendet.
    Avslutningsvis skall uppmärksamheten fästas på två nya periodiska skrifter, som är speciellt ägnade åt studiet av sovjetrysk rätt: Bulletin of the International Commission of Jurists (utg.ort Haag, startad 1954) samt Osteuropa-Recht (utg.ort Stuttgart, startad 1955). Den sistnämnda innehåller bl. a. en utförlig bibliografi samt kronologiskt författningsregister, liksom översättningar av ryska rättstermer.

E. L.