Kan utdelning å aktier beslutas å annan än ordinarie bolagsstämma eller fortsatt stämma?
I en artikel i SvJT 1953 s. 278 ff med ovanstående rubrik har advokaten WILH. PENSER behandlat frågan, huruvida extra bolagsstämma, som hålles före det löpande räkenskapsårets utgång men efter det ordinarie bolagsstämma fastställt balansräkningen för det sistförlutna räkenskapsåret och fattat beslut om viss vinstutdelning, kan besluta utdelning av viss del av den enligt balansräkningen kvarstående vinsten. Penser anser att sådant beslut om efterutdelning kan fattas. Frågan har därefter vid två tillfällen berörts i SvJT, nämligen av dåvarande advokaten G. BOMGREN i årg. 1955 s. 63 not 2 samt av jur. dr ERIK DANIELSSON i samma årg. s. 275. Bomgren anser den av Penser förfäktade meningen icke kunna upprätthållas, medan Danielsson anser att Pensers uppfattning är riktig. Till patent- och registreringsverket har vid flera tillfällen — senast från ett av våra storbolag — riktats förfrågningar om vilken ståndpunkt verket intager till spörsmålet. Frågan synes alltså ej blott vara av teoretiskt intresse utan även ha en viss praktisk betydelse. Då densamma tidigare varit föremål för diskussion i denna tidskrift må det kanske anses tillåtet att här framföra några reflexioner i frågan.
Stöd för sin uppfattning att extra bolagsstämma kan besluta efterutdelning synes Penser främst vilja hämta från 75 § AL,1 vilken i 1 st. 1 p. föreskriver att det tillkommer bolagsstämma att besluta, huruvida och i vad mån utdelning skall ske av den utdelningsbara vinsten. Genom en jämförelse med 2 st. i samma § som stadgar, att aktieägarminoritet under vissa förutsättningar äger å ordinarie stämma2 påkalla vinstutdelning, kommer Penser till det resultatet, att ordet bolagsstämma i 1 st. 1 p. måste syfta icke blott på ordinarie stämma och fortsatt sådan stämma utan även på extra stämma. Därmed skulle alltså spörsmålet vara avgjort. Penser är dock medveten om att det i praxis råder tvekan om extra bolagsstämmas behörighet i ifrågavarande avseende.
Denna tvekan synes vara berättigad. Något stöd för Pensers uppfattning torde ej kunna hämtas ur 75 § 1 st. 1 p. AL. Med bestämmelsen att det tillkommer bolagsstämma att besluta, huruvida och i vad mån utdelning skall ske av den utdelningsbara vinsten, torde lagstiftaren ej åsyfta annat än att helt allmänt taga ställning i en kompetensfråga. Enligt aktiebolagslagen föreligger en viss funktionsfördelning mellan å ena sidan bolagets förvaltande organ, alltså styrelsen och verkställande direktören, samt å andra sidan bolagsstämman. Beträffande vissa av bolagets angelägenheter föreskrives att beslutanderätten skall tillkom
ma bolagsstämman. Så är t. ex. fallet med val av vissa förvaltnings-och kontrollorgan, beslut om fastställelse av balansräkning, om beviljande av ansvarsfrihet m. m. De ämnen, i vilka bolagsstämman sålunda ensam äger beslutanderätt, ligga utanför området för de förvaltande organens funktion för bolaget. Lagstiftaren har med bestämmelsen i 75 § 1 st. 1 p. velat säga, att beslut om vinstutdelning faller inom området för bolagsstämmans kompetens och ej ankommer på förvaltningsorganen. Men därmed är ej sagt att vilken bolagsstämma som helst kan fatta sådant beslut. 75 § 1 st. 1 p. får ej ses isolerad utan måste betraktas i samband med andra bestämmelser i AL om vinstdisposition. Redan i 73 § 1 mom. ligger en begränsning. Såsom Penser framhåller må beslut om vinstutdelning ej fattas, förrän den balansräkning, i vilken vinsten fixerats, blivit fastställd å ordinarie bolagsstämma. Vinstutdelning kan således icke lagligen beslutas å extra bolagsstämma, som hålles någon gång under tiden från det löpande räkenskapsårets början fram till den ordinarie stämman. En ytterligare begränsning följer av 126 § 1 mom. 1 st. Där föreskrives att å ordinarie bolagsstämma skola till avgörande företagas frågorna om fastställelse av balansräkningen samt om beviljande av ansvarsfrihet för bolagsledningen, varjämte stämman skall fatta beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. Enligt 2 st. skall dock med beslut i nämnda frågor anstå till fortsatt stämma, som hålles inom viss tid, om det påkallas av aktieägarminoritet. Utöver denna tid är uppskov med sådant beslut ej medgivet. Fortsatt stämma enligt 2 st. är ju en del av den ordinarie stämman och från fortsatt stämma bortses därför här.
Enligt min uppfattning framgår av 126 § 1 mom. 1 st. AL att beslut om vinstutdelning kan fattas endast å ordinarie bolagsstämma i samband med fastställelse av balansräkningen för det sistförflutna räkenskapsåret. Det av Penser å s. 279 återgivna motivuttalandet av lagberedningen, vilket jämväl förekommer i STENBECK-WIJNBLADH-NIALS kommentar till 126 § 1 mom. 1 st. AL, utgör ett starkt stöd för denna uppfattning. Och den vinner ytterligare stöd vid en jämförelse med hur bestämmelserna utformats i andra fall, då AL tillerkänner bolagsstämman ensam beslutanderätt i viss fråga. Av bestämmelserna om ökning av aktiekapitalet genom nyteckning, om nedsättning av aktiekapitalet som ej grundas å förbehåll i bolagsordningen, om ändring av bolagsordningen, om likvidation och om fusion samt om val av styrelse och revisorer framgår — direkt eller indirekt — att beslut kan fattas även å extra bolagsstämma. Även beslut om ökning av aktiekapitalet genom fondemission kan fattas å extra bolagsstämma, varvid dock starka begränsningar föreligga.3 Ytterligare exempel skulle kunna anföras. I nu
anförda fall, då enligt den mellan aktiebolagets organ gällande funktionsfördelningen bestämmanderätten tillkommer bolagsstämman, framgår av lagens regler, huruvida och under vilka förutsättningar beslut kan fattas å extra bolagsstämma. Men i fråga om vinstutdelning är det i lagen direkt frånsagt, att beslut härom skall fattas å ordinarie stämma. Visserligen lär väl 1944 års AL lika litet som 1910 års AL vara skriven med anspråk på fullständig logisk slutenhet.4 Men hade lagstiftaren tänkt sig att beslut om vinstutdelning skulle kunna fattas å extra bolagsstämma, så borde väl i 126 § AL ha givits bestämmelser härom samt om framläggande av bl. a. yttrande av bolagsledningen och revisorerna om inträffade förändringar i bolagets ställning under tiden efter balansräkningens fastställande, i likhet med vad som gäller enligt 64 § 1 mom. 3 st., då beslut om fondemission fattas å extra stämma. Jfr också 48 § 2 st. samt 66 § 1 mom. 2 st.
Något absolut hinder för extra bolagsstämma att i det av Penser å s. 279 omnämnda fallet besluta utdelning av ytterligare 3 % anser jag dock ej föreligga. Avser bolagsledningen att till extra stämma hänskjuta fråga om efterutdelning böra handlingar upprättas och framläggas i likhet med vad som enligt 64 § 1 mom. 3 st. gäller vid fondemission. Beslut om efterutdelning bör föranleda att patent- och registreringsverket underrättas härom, så att de som hos verket taga del av redovisningshandlingarna erhålla kännedom om den beslutade efterutdelningen.
Utgår man ifrån att AL är så att förstå att beslut om vinstutdelning skall fattas å ordinarie bolagstämma är ett beslut om vinstutdelning, som fattas å extra stämma, behäftat med fel. I det av Penser omnämnda fallet synes felet blott beröra de aktuella aktieägarnas rätt. Felet utgör därför blott klandergrund och medför ej beslutets nullitet.5 Det belopp, som genom beslutet om efterutdelning frånhändes bolaget, motsvaras ju av vinst enligt fastställd balansräkning för sista räkenskapsåret. Beslutet kan därför ej anses innefatta någon kränkning av borgenärsskyddsreglerna, som kan utgöra grund för att beslutet blir en nullitet.6 De borgenärsintressen, som aktiebolagslagstiftningen söker skydda, ha ej åsidosatts. Emellertid har varje aktieägare rätt att fordra att i AL givna regler om vinstutdelning följas och alltså även att beslutet fattas å ordinarie bolagsstämma. Klandras ej beslutet inom tre månader från beslutets dag, blir beslutet gällande. Innan det visat sig, att beslutet blir gällande, äger bolagsledningen ej verkställa detsamma.7
Av det sagda torde framgå att det endast sällan torde komma i fråga att extra bolagsstämma fattar beslut om vinstutdelning. Sådant beslut torde väl komma att fattas blott då bolagsledningen i förväg förvissat sig om att samtliga aktieägare äro ense. Och detta kan väl bli fallet endast
i bolag med begränsat antal delägare, alltså i enmansbolag, familjebolag o. d. I bolag, där ej samtliga aktieägare kunna förväntas biträda ett beslut om efterutdelning, lär väl risken för att ett sådant beslut såsom icke tillkommet i behörig ordning blir bortklandrat vara så stor, att bolagsledningen ej hänskjuter frågan härom till extra bolagsstämma.
Beslut om efterutdelning får under inga omständigheter lända till kränkning av de borgenärsintressen, som aktiebolagslagstiftningen söker skydda. Innebär beslutet en sådan kränkning är det en nullitet, även om beslutet biträtts av samtliga aktieägare eller lämnas oklandrat. En förtäckt vinstutdelning, d. v. s. en sådan åtgärd, som visserligen icke formellt redovisas såsom vinstutdelning men dock reellt-ekonomiskt innebär en sådan, anses lovlig, om den ej går utöver det belopp, som finnes tillgängligt för utdelning enligt fastställd balansräkning för senaste räkenskapsåret.8 I samma utsträckning bör en öppet redovisad efterutdelning vara lovlig, om beslut härom biträdes av samtliga aktieägare eller beslutet lämnas oklandrat. En reservation måste dock göras för det fall att bolaget efter balansräkningens fastställande gjort förluster. I den mån den enligt balansräkningen kvarstående vinsten härigenom gått förlorad, måste efterutdelning anses otillåten.
Gunne Birke