WILHELM DALLINGER und KARL LACKNER. Jugendgerichtsgesetz. München 1955.C. H. Beck. 1158 s. DM 56,00.

    Anm. har tidigare redogjort för 1953 års västtyska lag om unga brottslingar i SvJT 1954 s. 347 och i utförligare form i Sociala Meddelanden 1954 s. 88.
    Nu föreligger ett auktoritativt verk i vilket den nya lagstiftningen kommenteras. De båda författarna är verksamma i det tyska förbundsjustitie-departementet och har medverkat i första ledet vid lagens tillkomst, Regierungs-direktor LACKNER företrädesvis på den straffrättsliga och Ministerialrat DALLINGER huvudsakligen på den straffprocessuella sidan vid reformarbetet.
    Kommentaren verkar för varje läsare förkrossande genom sin storlek. Verkets imponerande omfång är dock inte endast ett bevis för »tysk grundlighet» utan även en följd av att lagen är mycket invecklad och att dess hundratjugofyra paragrafer delvis är svårtolkade.
    Den tyska lagstiftningen om unga lagöverträdare är en kompromiss och uppvisar vid sidan av mycket skickliga och högst intressanta lösningar på en del områden kompromissens typiska svagheter. Man kan därför kanske ifrågasätta om man med denna lagstiftning nått så långt att den betecknar en slutsten i lagbyggnadsarbetet på detta område. Mera sannolikt torde vara att den kommer att utgöra en etapp på vägen mot moderna behandlingsmetoder beträffande unga brottslingar. Detta gäller särskilt i fråga om de i och för sig föga tillfredsställande stadgandena om »Heranwachsende» (personer mellan 18 och 21 år). Redan nu är dessa lagöverträdares behandling i Västtyskland föremål för nya diskussioner och överläggningar. Stigande asocialitetsyttringar av personer i den nämnda ålderskategorin (den tyska pressen brukar betecknaden med ett nypräglat ironiskt uttryck såsom »Halbstarke») har på sista tiden oroat den tyska allmänheten — och även publiken i många andra länder— väl i ännu högre grad än i Sverige.

G. S.

 

    Ur nordiska tidskrifter 1956

 

    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 4. JAN-ERIK STENIUS, I vilken omfattning har K. M:t att pröva kommunala låne- och borgensärenden?, s. 237—264. — NILS HJ. EGEDAL, Skiljaktigheter i tillämpningen av straffbestämmelser rörande mo-

38 LITTERATURNOTISERtorfordonstrafik, s. 265—272. — STEN WALBERG, »Skattenazism» — en replik, s. 273—276.
    Juristen. Nr 33. A. GØTZSCHE, Om affattelse af domme, s. 283—286. — Juridisk litteratur i januar og april kvartal 1956, s. 286—297. Nr 35. THEODOR PETERSEN, Betænkningen om de retspsykiatriske undersøgelser i straffesager, s.303—322. Nr 37/38. P. SPLETH, Betænkningen om ændring af reglerne om fastsættelse af faderskab, s. 323—340. Nr 40. AXEL H. PEDERSEN, Salærberegning ved bobehandling, s. 355—374. Nr. 42. THORKILD ROEPSTORFF, Nogle bemærkninger om sagsomkostninger, s. 375—389. — TORBEN PEDERSEN, Om reservefondslempelse for aktieselskaber i henhold til statsskattelovens § 1, nr 3, s. 390—401. Nr 44. ISI FOIGHEL, Nationalisering som retligt og politisk problem, s. 409—426. — RUDI THOMSEN, Var den ældste romerske slave blot en res?, s. 427—432. Nr 46. K. A. FRØBERT, Retspant og tilbehör, s. 441—454. — ALLAN PHILIP, Om forslaget til ændring af aktieselskabsloven, s. 455—464. — AXEL E. JENSEN, Hvordan slipper man af med opstaldede husdyr?, s. 465—471. — Juridisk litteratur i juli kvartal 1956, s. 473—477.

    Juristnytt. Nr 14, 15. CARL SVENNEGÅRD, Kriminalpolitik av nåd, I s. 223—227, II s. 243—245. — PER-ERIK FÜRST, Målsäganden missgynnad part, s. 227—228.
    Medlemsblad for Den Norske Dommerforening. Nr 3. ASTRUP RINDAHL, Tvistemålslovens § 380, s. 58—65. Nr 4. OLE F. HARBEK, Omkring ordningen med arbeidsskole for unge lovbrytere, s. 84—101.
    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 1. SEVE LJUNGMAN, Utvid-gat mönsterskydd, s. 1—11. — P. O. LANGBALLE, Et patentjuridisk problem: »Opfindelser, hvis udøvelse strider mod lov...», s. 12—15. — Fra dansk domspraksis, s. 29 —36. — Ur finsk praxis, s. 37—44. — Ur svensk praxis, s. 44—52. H. 2. BERNOT GODENHIELM, Internationellt privaträttsliga frågor inom patenträtten, s. 53—71. — JULIE OLSEN, Bør firmanavn have adgang til varemærkeregistret, i benægtende fald er behov herfor til stede?, s. 72—76. — MAGNE FALK, Utbyte av granskningsresultat i patentansökningsärenden, s. 77—84. —H. SCHRØDER, Hvad er nødvendigt til beskrivelse af en patenterbar opfindelse?, s. 84—90. H. 3. JOHAN HELGELAND m. fl., Det nordiske patentsamarbeid, s. 101—118. — MAGNE FALK m fl., Utbyte av granskningsresultat i patentansökningsärenden, s. 119—142. — SEVE LJUNGMAN, Den svenska auktorrättskommitténs förslag till lag om upphovsmannarätt, s. 143—151. — TORBEN LUNDFotokopiering og ophavsret, s. 152—169. — STIG STRÖMHOLM, Om upphovsmans droit moral i svensk rätt, s. 183—204. — CHRISTER LEIJONHUFVUD, Omsträvandena efter rättsskydd för tillverkare av grammofonskivor, s. 205—217.MARGARETHE SUNDELIN, Musikutförande vid personalfester, s. 218—225. —ERLAND STRÖMBÄCK, Om upphovsmannarätt till kartor, s. 226—239.
    Nordisk Administrativt Tidsskrift. H. 2. STEPHAN HURWITZ, Folketingets ombudsmand og administrationen, s. 99—119. — LEIF H. SKARE, Effektivitetsproblemet i statsforvaltningen, s. 120—148. — AUDVAR OS, Generalprokuratøren, en norsk sivilombudsman, s. 156—159.
    Nordisk försäkringstidskrift. H. 3. J. TROLLE, Ansvarsforsikringens juridiske Problemer, s. 226—250. — JAN HELLNER, Hur begränsar lagstiftningen de svenska försäkringsbolagens handlingsfrihet?, s. 251—260. H. 4. KNUD CHRISTENSEN, Om reformer i de nordiske landes erstatningsret, s. 355—368.
    Nordisk Tidsskrift for International Ret og Jus Gentium. Vol. 26. Fasc. 1. TAUNO SUONTAUSTA, Den sovjetiska uppfattningen om folkrätten, s. 3—12. —FRODE NILSEN, Antarktis' rettslige og politiske stilling, s. 12—24.— D. H. N. JOHNSON, The Korean Question and the United Nations, s. 25—36.— EDVARD HAMBRO, Gjensyn med Ihlen erkleringen, s. 37—47. — CARL AAGE NØRGAARDBjergning af vrag fra havbunden, s. 48—67.
    Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. H. 2. HELGE HOFF, Medlidenhedsdrab, s. 93—105. — JØRGEN VOIGT, Den legale obduktion i søgelyset, s. 106—113. — WULFF FELDMAN, Gruppe- og individualterapi overfor psykopater, s. 114—138. — NILS CHRISTIE, Tilbakefall i Norge, s. 138—148. — I. STÜRUP, Italiensk behandling af unge lovovertrædere, s. 49—163. H. 3. EGIL BREEN, Straffen som etisk problem, s. 190—204. — JØRGEN SMITH, »White collar crime» — realitet eller slagord?, s. 205—216. — FINN LARSEN, Forsøg med gruppepsyko-

LITTERATURNOTISER 39terapi på et mandligt forvaringsklientel, s. 217—242. — AAGE KIRKEGAARD, De moderne behandlingsmetoder i psykiatrien og sikringsanstaltens fremtid, s. 243—250. — TRYGVE LEIVESTAD, Norske straffedommer 1955, s. 251—263.
    Skattenytt. Nr 11. J. FRÖBERG, Några rättsfall rörande fastighetstaxering, s. 379—385.
    Sociala meddelanden. Nr 10. C. H. TILLHAGEN, Zigenarna i Sverige, s. 629—646.
    Svensk lantmäteritidskrift. H. 4. C. A. RAMBERG, Skiftesverksamheten i Dalarna: bakgrund, omfattning och organisation, s. 282—288. — Bo TURESSONSkiftesverksamheten i Dalarna: jordbruks-, skogsbruks- och fastighetssynpunkter, s. 289—306. — SVEN LINDSKOG, Ståndskogslikvidproblem, s. 307—325.
    Svensk Skattetidning. H. 6. LEIF MUTÉN, Om gåvo- och inkomstbeskattning av priser och belöningar, s. 189—207.
    Svensk sparbankstidskrift. H. 7. ANDERS GRANATH, Om preskription av statlig kreditgaranti, s. 328—333.
    Svenska Stadsförbundets Tidskrift. H. 16. FRITZ KAIJSER, Kommunallagensjävs-bestämmelser, s. 459—466.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 2. GUNNAR RUDSTEDT, Vårdarbetet inom anstaltsgrupp, s. 13—18. — LENNART ANDERSSON, Eftervården av förvarade, s.21—24. — BÖRJE LENNMARK, Fjärrstyrd övervakning, s. 25—28. Nr 3. SVEN LARSSON, Belmont — en institution för social rehabilitering, s. 33—36. —Norsk fångvårdsreform, s. 37—41. — Biltillgreppen i Stockholm, s. 41—43. — RUNE DIMBERG, Om klinikbehandling av personer anhållna för fylleri, s. 43—46.
    Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. H. 3—4. RAGNAR ADDE, Bör RB 45:7 ändras?, s. 161—163. — LARS LINDBERG, D:O, S. 164—168. — JOHAN WELLANDERD:o, s. 169—177. — CURT EKDAHL, Om vittneskallelse, s. 178—180. — Bo WESTmAN, Essay över ett försök, s. 181—183. — CARL-GUNDER HEDSTRÖM, Ett spörsmål i fråga om tillämpning av kvarlåtenskapsskatten, s. 184—189. H. 5. K. G. LINDBERG, Advokaten Andreas Möller, s. 371—379. — EVERT LUNDGREN, »Bevakning» av familjepensionsrätt vid äktenskapsskillnad, s. 380—384. — SIGrID BECKMAN, D:o, s. 384—385. — H. SJÖGREN, TAGE BOYE, Bör RB 45:7 ändras?, s. 386—389. — TAGE BOYE, Om vittneskallelse, s. 391—392. — HOLGER WIKLUND, Vad en tia kan ställa till — om den inte betalas (om stämpelavgift), s. 393—395. — WILH. PENSER, Är konkursförvaltning berättigad till arvode för arbetsredogörelse enligt 84 § konkurslagen?, s. 396—398. — CURT EKDAHL, Ett par arvodesproblem i konkurs, s. 399—404.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 3. Bo PALMGRENReformbehov inom skiljemannarätten, s. 113—132. — BJÖRN NYBERGH, Värdeförändring och skadeståndsberäkning i brottmål, s. 139—145. — HENRIK GRÖNQVIST, Om villkorlig straffdom, s. 146—158. H. 4. Bo PALMGREN, Herr Mårten eller herr Jakob? (om den första finska lagöversättningen), s. 177—195. — W. A. PALME, Om de ledande grundsatserna för det förvaltningsrättsliga lagskipningsförfarandet, s. 196—218. — P. E. Von BONSDORFF, Om rättsfaktum och rättsverkan vid tvungen kvittning, s. 219—252.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 4. GÖSTA EBERSTEIN, Jurister som livsfilosofer, s. 289—303. — STEPHAN HURWITZ, Et »retsvidenskabeligt» responsum, s. 304—320. — ARMANN SNÆVARR, Hovedpunktene i den islandske arvelovgivningen og lovgivningen om uskiftet bo, s. 321—346. — J. L. FROST og AA. LORENTZEN, Fra den danske Højesterets praksis i året 1955, s. 347—390.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 36. E. A. ABITZ, Lejeforhøjelse på grund af vejbidrag, s. 137—145. Nr 41. EVA KIHLSTRÖM, Vedrørende praksis ved behandlingen af ansøgninger om understøttelse efter OF § 224, stk. 2, jfr stk. 3, s. 165—169. — KNUD EHLERS, Et lejelovsproblem, s. 170—172. — KNUD ILLUMAfløsning af Aalegaardsretten, s. 173—176. Nr 44. FINN RØNNOV-JESSEN, Højesterets dissenser, s. 181—196. Nr 45. STIG JØRGENSEN, Fordringen mod trediemand, s. 197—206.

C. H.