N o r d i s k   k r i m i n a l i s t i s k   å r s b o k  1 9 5 5. De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok. Sthm 1957. Hæggström. XLIX + 142 s. Kr. 12,00.

    Denna årsbok, den sextonde i ordningen av den serie av gemensamma årsböcker för de nordiska kriminalistföreningarna, som påbörjades år 1936, innehåller redogörelser för de finska, svenska, norska och danska kriminalistföreningarnas årsmöten år 1955. Den inledes med en nekrolog av prof. BRUNO A. SALMIALA över den år 1955 avlidne, internationellt kände kriminalstatistikern och kriminalsociologen prof. VELI VERKKO samt de sedvanliga skickliga sammanfattningarna på engelska och franska av CARL HOLMBERG.
    Ett studium av årsboken visar, att de nordiska kriminalistföreningarna som vanligt hålla den internationellt sett höga standard i fråga om ämnesval och debatter, som brukar omvittnas i utomnordiska recensioner av årsböckerna. Den finska kriminalistföreningen behandlar tuktens betydelse för individens uppfostran till en duglig samhällsmedlem med rektorn teol. dr RAFAEL HOLMSTRÖM som referent. Den svenska föreningen behandlade ett då synnerligen aktuellt ämne, nämligen rörelsen för socialskydd (défense sociale). I sitt eleganta och innehållsrika inledningsanförande kunde referenten, prof. IVAR STRAHL, hänföra sig till det vid rörelsens kongress i Antwerpen år 1954 antagna minimiprogrammet för rörelsen, till vilket han själv är en av upphovsmännen. Den norska föreningen behandlade bilstöld, ett annat aktuellt ämne. Föredragshållaren, kriminalchefen i Oslo, LARS L'ABÉE-LUND, redogjorde för en undersökning av motorfordonstillgrepp i Oslo under tioårsperioden 1945—1954. Den danska kriminalistföreningen, slutligen, tog på sitt årsmöte upp ett ämne som tidigare stått i centrum för den kriminalpolitiska diskussionen men som försummats under senare tid, nämligen de korta ovillkorliga frihetsstraffen. Universitetslektorn KARL O. CHRISTIANSEN framlade resultaten av en follow-up-undersökning, som gjorts i anslutning till den undersökning, som skildrats av honom och KAREN BERNTZEN i arbetet Mandlige arresthusfanger i Københavns fængsler (se SvJT 1956 s. 428 f.).
    Årsboken avslutas med samlingsregister till årgångarna 1946—1955.

H. T.

 

D. H. MERVYN DAVIES. The Copyright Act 1956. London 1957. Sweet & Maxwell. XII + 135 s. Inb. 21 sh.
J. P. EDDY. The Law of Copyright. London 1957. Butterworth. XVII + 356 s. Inb. 35 sh.

    Liksom i de flesta andra europeiska länder har man även i England under en följd av år förberett en revision av den upphovsmannarättsliga lagstiftningen. Reformarbetet fullbordades förra året genom promulgering av en ny Copyright Act, som innebär en fullständig omstöpning av den äldre lagstiftningen från 1911.
    I föreliggande båda arbeten behandlas den nya författningen. DAVIES' bok återger texten till denna med kommentarer i form av noter till varje stadgande. Härutöver innehåller den en kortare systematisk inledning, förteckning över rättsfall och äldre författningar, komparativa tabeller samt sak-

LITTERATURNOTISER 479register. Boken avser icke att vara mer än en vägvisare i den labyrint, som den nya, till ytterlighet detaljrika författningstexten utgör. Genom en klar och redig uppställning fyller den väl detta syfte.
    EDDYS arbete, som utgör ett omtryck från Butterworths Annotated Legislation Service, är mera innehållsrikt. Till större delen upptager det en systematisk framställning av den nya lagstiftningen och dess principer. Därvid redogöres ingående för förarbeten och ledande rättsfall. Någon gång kan framställningen bli väl omständlig men den redovisar mycket material av stort värde. I en senare avdelning återges författningstexten med kommentarer av E. ROYDHOUSE. Även denna volym innehåller rättsfallsregister och andra sammanställningar. Sakregistret förtjänar lovord för sin utförlighet.
    Ytterligare en grundlig redogörelse för den reviderade lagstiftningen kan väntas i den nya upplaga av COPINGER-SKONE JAMES' standardverk om engelsk upphovsmannarätt, som enligt meddelande från förlaget — samma som utgivit Davies' bok — är under förberedelse.
    Genom reformen har den engelska copyrightlagstiftningen löst åtskilliga av de svårbemästrade problem, som den tekniska utvecklingen fört med sig. Man kan däremot icke säga att den vunnit i klarhet och koncentration. Davies synes ha valt ett passande motto för sin bok, då han citerar ett yttrande av Macaulay som börjar med orden: »The question of copyright, Sir, like most questions of civil prudence, is neither black nor white, but grey.»

T. H—r