KARL LARENZ. Lehrbuch des Schuldrechts. Bd. I. Allgemeiner Teil. 2 uppl. München o. Berlin 1957. G. H. Beck. XVI + 320 s. (jämte sakregister). DM 16,00, inb. 19,50.

 

    Förevarande arbete utgör, liksom pendangen för den speciella obligationsrättens del (se SvJT 1957 s. 481), en förtjänstfull och delvis ganska djupgående framställning på det rubricerade ämnesområdet. De undersökta rättsfrågorna ha i mycket stor utsträckning, ja väl övervägande, sin motsvarighet i svensk rätt. — Vad de skadeståndsrättsliga avsnitten beträffar äro av intresse bl. a. de som handla om »hypotetiska skadeorsaker» och om medverkan till skada av en »Hilfsperson». I det senare avseendet företräder förf. den i tysk doktrin härskande uppfattningen, att ett skadeståndsanspråk, som tillkommer A gentemot en tredje man B (något avtalsförhållande föreligger alltså icke mellan A och B) och som är grundat på att B varit vållande till skada å A tillhörig egendom, bör jämkas, om till skadan medverkat ett culpöst åtgörande av en person C, åt vilken A anförtrott vården av ifrågavarande egendom. Kritik riktas mot tysk rättstillämpning, som hittills i princip ställt sig avvisande till sådan jämkning under åberopande av att erforderligt lagstöd därför saknades. Till jämförelse må erinras om det svenska »identifikationsrättsfallet» NJA 1955 s. 102.

Hj. K.

 

WILHELM MICHAELI. Ersättning åt offer för nationalsocialistisk förföljelse (Bundesentschädigungsgesetz) och därmed sammanhängande spörsmål.Sthm 1957. AB Nordiska Bokhandelns Förlag. 80 s. Kr. 7,50.

 

    Den år 1953 utfärdade tyska lagen angående ersättning åt offer för nationalsocialistisk förföljelse genomgick en fullständig omarbetning år 1956 och den 29 juni 1956 utfärdades, med tillbakaverkande kraft, den numera gällande förbundsersättningslagen (Bundesentschädigungsgesetz). Det här anmälda arbetet utgör en på svenska avfattad översikt och kommentar till lagen. Utgivandet motiveras främst av det förhållandevis stora antal i Sverige levande personer, som berörs av lagstiftningen. Förf., som har en flerårig och omfattande praktisk erfarenhet av ersättningsspörsmål, redogör sakkunnigt, kortfattat och översiktligt för lagstiftningens huvuddrag och de ersättningsmöjligheter som öppna sig. Här är icke platsen att ingå på några detaljspörsmål, men av mera allmänt skadeståndsrättsligt intresse kan vara att notera hur man löst åtskilliga intrikata spörsmål om skadans adekvans och storlek genom schablonregler. Vissa typskador som förklarats ersättningsgilla, förtjäna också uppmärksamhet; ersättningsgill är sålunda skada i följd av såväl hinder i utövande av förvärvsverksamhet som hinder i utbildning. I ett par exkurser behandlar förf. även vissa med ersättningsspörsmålen sammanhängande arvs-, skatte- och valutarättsliga frågor. Man finner även en intressant sammanställning av uppgifter om de i Sverige mottagna flyktingarna och deras vidare öden (s. 74—79, jfr s. 43—45) vilket i sin tur är ägnat att i viss mån belysa innebörden av att vara »statslös» eller »sakna sitt hemlands beskydd».

L. Hj.