Gränsbestämning på 1700-talet
    I mitt arbete Gränsbestämning och äganderättstvist diskuterar jag på s. 9 ff. utvecklingen under 1700-talet av reglerna om gränsbestämning på landet. På s. 12 refererar jag p. 9 av 1725 års lantmäteriinstruktion och nämner, att en rågångsförrättning enligt dessa bestämmelser kunde »vid ordinarie ting 'verificeras' av häradshövdingen och tingsrätten med häradets sigill». I en not anmärker jag, att lagberedningen ur p. 9 oriktigt citerat »verificeras och stadfästas».
    Revisionssekreterare BJÖRN MARCUS har fäst min uppmärksamhet på att jag låtit lura mig av de lättsinniga citeringsmetoder, som tillämpades av MODÉE i hans Utdrag ur publique handlingar. Originalexpeditionen i riksarkivet har orden »verificeras och stadfästas», vilka riktigt återgivas exempelvis i LILIENBERG, Svensk lagsamling, II s. 344. Modées »citat» (Utdrag I s. 619) är i verkligheten ett avkortat referat.
    Min uppgift (s. 13) att regler om domstols fastställelse å en av lantmätare företagen rågångsutstakning infördes först genom KF 12/8 1783 är alltså icke riktig. Kvar står emellertid frågan vilken innebörd det ansågs ha att en gräns blivit »verificerad och stadfäst» enligt 1725 årslantmäteri instruktion. Det i dag praktiska problemet är om en sådangräns vid tillämpningen av JDL 7 kap. skall anses vara i laga ordningbestämd. Denna fråga har veterligen icke prövats i högsta instans, och den blev tyvärr ej heller prövad i det mål som ledde revisionssekreteraren Marcus till upptäckten av mitt misstag.

Knut Rodhe