Juristernas fackliga verksamhet. Sveriges juristförbund har lagt fram sin verksamhetsberättelse för år 1957. I berättelsen förklaras inledningsvis, att den tendens till förbättring av arbetsmarknadsläget för juristerna, som kunde konstateras under 1956, har fortsatt. För de mera välmeriterade juristerna kan läget sägas ha varit gynnsamt. Förbättringen beror huvudsakligen på att efterfrågan på juridisk arbetskraft ökat under året medan antalet avlagda examina minskat, närmare bestämt från 207 år 1956 till 179 år 1957. Vad beträffar utsikterna för framtiden anföres, att de pågående rationaliseringssträvandena inom framför allt den statliga förvaltningen kan väntas medföra en relativ nedgång i efterfrågan inom denna sektor. Av berättelsen framgår vidare, att tillströmningen av juris studerande till de juridiska fakulteterna ökat från 275 år 1956 till 418 år 1957, något som på lång sikt måste antagas medföra ökad tillgång på juridisk arbetskraft och därmed risk för ett mera pressat arbetsmarknadsläge.
Löne- och inkomstnivån för tjänstemän har, sedan staten och kommunerna träffat avtal med organisationerna om övergång till ett nytt löneplanssystem, stigit med genomsnittligen 7 %. För högre tjänstemän var ökningen i allmänhet större. Statstjänstemännens löneökning neutraliserades delvis genom bortfall av vikariatsförmåner. Såsom kompensation för penningvärde försämring och såsom andel i standardökning fick tjänstemännen, enligt avtal med giltighet för 1957 och 1958, 2 % för år 1957 och ytterligare 3 % för år 1958. Lönetillägget för 1957 har emellertid mer än konsumerats av prisstegringar. Konsumtionsprisindex steg nämligen under året med 4,2 %.
Den stora händelsen på det fackliga området var för juristförbundet liksom för övriga Saco-organisationer konflikten med kommunernas förhandlingsorganisation, Svenska stadsförbundet. Denna strid innebar, att den ständigt upprepade konfliktsituationen mellan Saco samt stadsförbundet, vilken kommit klarast till synes i motsättningarna beträffande den s. k. indragningsklausulen, d. v. s. stadsförbundets anspråk på att som konfliktåtgärd draga in utgående lönetillägg, utlöstes i en ganska omfattande facklig strid. Juristförbundet deltog aktivt i striden, vilken från arbetstagarsidan medförde blockad av 10 städer och sedermera kollektiva uppsägningar i 6 av dessa städer. Resultatet av striden blev, som alltid i dylika fall, en kompromiss. För Saco:s del blev striden lyckosam — i varje fall på det sättet att press och allmänhet intog en ovanligt positiv hållning till organisationen. Man kan säga att striden betydde ett definitivt genombrott för Saco och ett erkännande, att denna organisation har sin givna plats såsom en av de stora organisationerna på arbetsmarknaden. Denna innebörd av striden framträdde än klarare då senare under året de tidigare spända relationerna till konkurrentorganisationen TCO undergick en påtaglig förändring till det bättre. Därmed har också förutsättningarna för framtida goda och fredliga relationer mellan Saco samt stadsförbundet på ett avgörande sätt förbättrats. De 220 000 kr., som konflikten kostade juristförbundet, är säkert en mycket räntabel investering.
Liksom tidigare år har juristförbundet, i den mån de fackliga uppgifternalämnat utrymme därför, ägnat uppmärksamhet åt rent ideella yrkes- och ut