OLOF KINBERG, GUNNAR INGHE och TORGNY LINDBERG. Kriminalitet och alkoholmissbruk. Sthm 1957. 199 s. + 2 tabellbilagor. (Meddelande nr 9 från Institutet för maltdrycksforskning.)

    Att alkoholmissbruk och brottslighet höra nära samman är ett förhållande, som sedan länge är välbekant för straffrättsskipningens och kriminalvårdens män och ofta utförligt diskuterats i den kriminologiska och kriminalpolitiska litteraturen. Här som eljest är emellertid det empiriska underlaget för problemets teoretiska och praktiska lösning otillräckligt, trots atten rad svenska och utländska specialundersökningar utförts under årenslopp. Varje bidrag till en fylligare och alltmer nyanserad bild av förhållandena är därför att hälsa med tillfredsställelse. Den föreliggande undersökningen är huvudsakligen av statistisk natur och lämnar en specificerad redogörelse för en årgång (1947) av för brott fällda personer som dömts till frihetsförlust, fått villkorlig dom med övervakning eller straffriförklarats jämlikt 5: 5 SL. Materialet har undersökts med hänsyn till kön, ålder och civilstånd, socialgruppering, recidivism, brottstyper, kriminalpolitisk åtgärd m. m., allt under hänsynstagande till förekomsten av alkoholmissbruk inomde olika grupperna. Allmänna diskussioner om orsakssammanhangen, bl. a.verkningarna av starkspritens frigivande de senaste åren, även som vissapraktiska rekommendationer och angivande av uppgifter för fortsatta undersökningar komplettera rapporten.
    Med hänsyn till den överflödande mängden av data och korrelationer, instruktivt återgivna i tabeller och diagram som redovisas i arbetet, är det knappast möjligt att i en kort anmälan referera undersökningens resultat. Det må vara tillräckligt att framhålla, att siffrorna tyda på ett ökat alkoholmissbruk i de yngsta åldersgrupperna av brottslingar och att prognosenför denna grupp lagöverträdare framstår som uttalat ogynnsam, något som framgår av återfallssiffrorna för alkoholiserade kriminella, särskilt de yngre årgångarna av recidivister. Utredningen visar också en olycklig växelverkan mellan fenomenen kriminalitet och alkoholism hos unga lagöverträdare. Vill samhället effektivt motverka återfall i brott, framstår det därför som ett önskemål av högsta angelägenhetsgrad att effektivisera nykterhetsvården, både den kurativa och den förebyggande, särskilt med hänsyn till de yngre befolkningsskikten.

I. A.

 

    Ur nordiska tidskrifter

    Arkiv for Sjørett. Bd. 3. H. 3. ERIK SIESBY, What Law governs Shipowner's Liability for Passenger's Injury? (forts.), s. 209—229. — ERIK SIESBY, Retspolitiske hensyns betydning for udviklingen af den interlegale søret, s. 230—256. — ALEX. REIN, med inlägg av FRØYSTEIN HALVORSEN, »Feil, mangler eller svakheter» ved skipet (Norsk sjøforsikringsplan 1930 § 76.4), s. 257—281. —Innberetning om den diplomatiske sjørettskonferense i Brussel 1957 jämte konventioner och konventionsutkast, s. 282—340.

396 LITTERATURNOTISER    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 1. NILS HERLITZ, Administrativt rättsskydd, s. 1— 25. — CARL W. U. KUYLENSTIERNA, Något om regeringsrätten och dess verksamhet, s. 26—45.
    Juristen. Nr 23. ALLAN PHILIP, Om appel af kendelser under tvangsauktionssager, s. 433—434.
    Nordisk försäkringstidskrift. H. 3. JÖRGEN HANSEN, Regresbeskyttelse og identifikation i skadesforsikring, s. 161—176. — J. HOLST-LARSEN, Bilforsikringen og utkastet til ny lov om motorvognansvaret, s. 177—194. — DAGFINNDAHL, Årsag og fölge. En liten studie i erstatningsrett, s. 223—235.
    Nordisk kontakt. ARNE WÅHLSTRAND, Kommunal självstyrelse i Norden, V, s. 497—500.
    Nordisk Kriminalteknisk Tidskrift. Nr 5. KLAS LITHNER, Liverpoolpolisens ungdomsarbete, s. 119—126.
    Skattenytt. Nr 7. MAGNUS AF EKENSTAM, Rättssäkerheten på taxeringsnämndsstadiet, s. 213—221. — K. G. A. SANDSTRÖM, En fråga rörande skattestrafflagens tillämpning, s. 222—224.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 2—3. JOHAN ÅKERMAN och HARALD DICKSON, Om Stockholmsskolans metod, s. 117—140. — PER STJERNQUIST, Gränsområden mellan rättsvetenskap och samhällsvetenskap, s. 141—150. — HENRIK A. OLSSON, Enskilda kammarärendens natur med hänsyn särskilt tagen till kamrarnas ordningsstadgor, s. 151—177. — NILS ANDRÉN, Premiärministerskiftet i Storbritannien 1923, s. 178—189. — LARS FRYKHOLM, Till Montesquieus maktfördelningslära, s. 203—205.
    Svensk Skattetidning. H. 4. Regeringsrättsutslag 1957, s. 1—95.
    Svenska Stadsförbundets Tidskrift. Nr 11. LARS GRÄSLUND, Löneindragning såsom stridsmedel vid konflikt, s. 293—302.
    Tiden. Nr 4. HELGE DAHLSTRÖM, Rättssäkerheten inom socialvården, s. 210—217.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 2—3. RAGNAR HEMMER, Ännu i frågan om äktenskapets fullbordan enligt äldre svensk rätt,s. 103—146. — CURT OLSSON, Om fondemission, aktieinlösen och förlusttäckande med tillhjälp av värderingsposter, s. 147—162. — AKE ROSCHIER HOLMBERG, En utblick över utländskt advokatväsende, s. 163—172. — B. PLANTING, Några synpunkter på ett kommittébetänkande angående unga juristers domstolspraktik, s. 173—182. — GUNNAR NYBERGH, Om passiv skuldidentifikation, s. 183—191. — TORE MODEEN, Ännu till frågan om vilken rätt i fast egendom intecknat ackommodationsskuldebrev medför, s. 192—197.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 1. FR. VINDING KRUSE, Anders Sandøe Ørsted, s. 1—27. — LARS RAMNDAL, Naturalisasjon etter norsk statsrett, s. 28—39.IVAR STRAHL, Om praktiska slutledningar inom juridiken, s. 40—45. —FINN HJALSTED, International luftret, s. 46—71. H. 2. O. A. BORUM, Kan testator overlade til trediemand at udpege arvingen?, s. 100—105. — ALF Ross, Om begreberne »stat» og »statsorgan» i statsforfatningsretten, s. 106—123.CARL JACOB ARNHOLM, En håndbok i obligasjonsrett (Anm. av Rodhe: Obligationsrätt), s. 124—142. — CARL JACOB ARNHOLM, Livsforsikringskrav og arveoppgjør, s. 143—177.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 17. ADAM VESTBERG, Om motorkøretøjsansvareti medfør af færdselslovens § 65, stk. 1 og nogle vurderende betragtningerhertil, s. 81—97. — FINN RØNNOV-JESSEN, Afstemninger i Højesteret, s. 97—99.Nr 19. RUDOLF SAND, Nogle kommentarer til udvalgsbetænkningen vedrørende underpantsætning af løsøre, s. 101—111. Nr 21. J. TROLLE, Om LøsørekøbersRet til Erstatning for Kurstab i Tilfælde af Misligholdelse, s. 113—124. —FRANZ MARCUS, Om konkurrence mellem kontrakt og delikt ved kørselsuheldi udlandet, s. 124—128. Nr 23. ERNST ANDERSEN, Blodtypebestemmelsers bevisværdi, s. 129—134. — JØRGEN SMITH, Om forældelse af skattekrav, s.134—140. Nr 25. HELGE HOFF, Kan retten forkaste nævningernes benægtende besvarelse af spørsmålet om bortfald af straffen efter straffelovens § 71?,s. 141—143.

C. H.