NORDISKT OCH INTERNATIONELLT 213 Freiburg-kongress för jämförande rättsvetenskap. Den för sin outtröttliga aktivitet välkända Gesellschaft für Rechtsvergleichung, som vartannat år brukar sammankalla »rättskomparatisterna» till en internationell kongress, hade utsett den vackra badensiska staden Freiburg till mötesort för 1958 års kongress. Detta innebar en hyllningsgärd åt Freiburgs berömda universitet, som ett år tidigare festligt begått sitt 500-årsjubileum. De mycket skickligt valda förhandlingsämnena, som avsåg rättsproblem av internationell aktualitet, hade även denna gång lockat ett stort antal jurister med internationellt kända namn från många länder.
Som vanligt utfördes det egentliga kongressarbetet sektionsvis. Enda föreläsningen in pleno »Fragen der Rechtsangleichung im Rahmen der europäischen Gemeinschaften» hölls av WALTER STRAUSS, som sedan Bonn-republikens tillkomst varit statssekreterare i det tyska förbundsjustitiedepartementet. Strauss lämnade därvid en detaljrik och intressant utredning om möjligheter och utvecklingslinjer inom det stora antalet nya västeuropeiska sammanslutningar som tillskapats i syfte att koordinera och assimilera medlemstaternas lagstiftning och rättspraxis.
Inom den civilrättsliga avdelningen behandlades »Den subjektiva rätten», som i ett flertal länder aktualiserats på grund av nödvändigheten att på effektivare sätt än hittills kunna skydda individens personliga och intima privatsfär mot ogrannlaga intrång från pressens sida. Prof. HELMUT COING (Frankfurt), en av vår tids mest framstående romanister, talade om förhållandet mellan »jus» och »actio» under seklernas lopp. Han framhöll att romarna ännu inte kände till någon skarpare åtskillnad mellan dessa begrepp och att »jus» först för glossatorerna under medeltiden blivit »causa effeciens» för »actio». Vidare redogjorde han för hur den moderna problematiken uppkommit i samband med att individen under renässans- och upplysningstiden börjat resa sig mot auktoriteten. Prof. H. LAWSON (Oxford) klargjorde förhållandet mellan »law» och »right». Begreppet »right» (subjektiv rätt) tillämpas som bekant endast i undantagsfall i den brittiska privaträtten, men trots detta erkännes i England en »right of privacy», och den subjektiva rätten vinner, utan att kallas till namn, tilltagande betydelse i deliktsprocessen. Prof. KURT GRÖNFORS (Göteborg) upplyste åhörarna i en gedigen föreläsning om Uppsalaskolans för oss välkända teser och de livliga nordiska diskussionerna i detta ämne ävensom om de normer och principer i nordisk lagstiftning och domstolspraxis som avser att trygga individens privatsfär mot otillbörligt intrång.
I den straffrättsliga sektionen diskuterades »Die Behandlung der Trunkenheit im Strafrecht». Prof. KNUD WAABEN (Köpenhamn) behandlade på välbalanserat sätt problemets kriminologiska sidor jämte de moderna danska erfarenheterna i kampen mot alkoholkriminalitet, prof. HANS SCHULTZ (Bern) analyserade ämnets dogmatiska frågor och prof. JACQUES LÉAUTÉ (Strasbourg) talade om rattfylleri. Av SCHULTZ' i frågornas kärna djupt inträngande undersökningar framgick att alkoholbrottslingen inte endast för kriminologen utan även för dogmatikern är och väl även i fortsättningen kommer att förbli ett straffrättens problembarn. Många gånger är det slumpen som avgör vilket strafflagsbud den berusade gärningsmannen överträtt. Genom begreppsbildningar som »Gefährdungsdelikt» eller »Ivresse recherchée» kan knappast överskylas att straffet vid ett tillfälligt rus ofta inte kan bli proportionellt till gärningsmannens skuld utan till berusningens mer eller mindre slump