Katalog över Juridiska biblioteket i Stockholm. Sthm 1958. Norstedts. XVIII + 995 s. Inb. kr. 38,00.
Juridiska biblioteket i Stockholm grundades 1935 genom samverkan av Sveriges Advokatsamfund, Juristföreningen i Stockholm och Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. I biblioteket ingår bl. a. justitierådet Tore Alméns boksamling, som donerats till Juristföreningen och på denna väg kommit att tillfalla biblioteket. Man finner där också de recensionsexemplar som Svensk Juristtidning har erhållit under årens lopp. Under senare år har framför allt Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning understött biblioteket genom frikostiga anslag till bokanskaffning.
Nu har bibliotekets katalog utkommit i en tryckt volym om sammanlagt över 1 000 sidor. Katalogen förtecknar bibliotekets bestånd vid utgången av år 1956. 17 i biblioteket ingående tidskrifter har excerperats t. o. m. år 1955. 44 festskrifter och andra uppsatssamlingar har likaledes excerperats. Katalogen har upprättats av fil. mag. HILLEVI VRETBLAD under överinseende av prof. PHILLIPS HULT, vilken ävenledes utarbetat systematiken. Emil Heijnesstiftelse har understött utgivningen, och att döma av det arbete, som här är nedlagt, bokens omfång och det förhållandevis billiga priset måste understödet ha varit mycket omfattande. Katalogen utgör ett hjälpmedel för dem som vill begagna biblioteket och är som sådant av värde bl. a. därför att bibliotekets förvärv inte förtecknas i accessionskatalogen för Sveriges offentliga bibliotek. Katalogen utgör därjämte, och det är väl detta som främst har motiverat allt detta arbete och all denna kostnad, ett allmänt bibliografiskt hjälpmedel för jurister. Det senare syftet antydes även i förordet.
I många avseenden är det nyttigt att ha tillgång till denna katalog, som på olika sätt kan komplettera justitierådet REGNERS nyligen utkomna bibliografi. Den är visserligen ej lika fullständig beträffande den i Sverige utkomna litteraturen som Regners bibliografi, men den upptar i gengäld åtskillig utländsk, främst givetvis annan nordisk, litteratur. Det är sålunda värdefullt att ha fått excerpter från sådana tidskrifter som Ugeskrift for Retsvæsen, Norsk Retstidende, Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender och Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland. Bibliotekskatalogen ger, i motsats till Regners bibliografi, alltid bibliografiskt fullständiga titlar, vilket är till nytta bl. a. då man vill låna en bok från något offentligt bibliotek eller beställa den i bokhandeln. Arbetets noggrannhet fyller i detta avseende, såvitt
anm. kunnat finna, mycket högt ställda anspråk. Bibliotekskatalogen innehåller vidare ett namnregister, som kan vara till hjälp då man söker ett arbete vars författarnamn man känner men om vars klassificering man äro säker.
Den största olikheten i förhållande till Regners bibliografi ligger i systematiken. Regner bygger huvudsakligen på vad svenska jurister är vana vid från lagboken. Bibliotekskatalogens klassificering ansluter sig däremot närmast till den juridiska undervisningens uppdelning i examensämnen. Såvitt anm. förstår är det i och för sig en fördel att ha bibliografiska arbeten med något olika systematik; vad man förbiser i det ena kan man ha större chans att finna i det andra.
I en inledning till katalogen diskuteras några problem vid klassificeringen, berörande bl. a. uppdelningen mellan »Civilrättens allmänna del» och den under »Förmögenhetsrätt» upptagna avdelningen »Allmänna förmögenhetsrättsliga begrepp och regler». Vad som emellertid enl. anm:s mening bereder de största svårigheterna, nämligen placeringen av lagförslag och lagkommentarer i förhållande till bearbetningar, behandlas däremot ej i inledningen. Här bör man bl. a. lägga märke till att alla lagförslag och lagar (och även vissa kommentarer till allmänna avtalsvillkor m. m.) angående civilrätt har placerats i en avdelning för sig, indelad i första hand efter länder, före alla bearbetningar rörande civilrätt, vilka senare är indelade efter ämnen, utan hänsyn till land. Systemet medför att man kan få söka efter lagförslag och lagkommentarer berörande ett och samma ämne på många olika ställen, nämligen under varje särskilt land, varjämte större lagkommentarer finnes upptagna bland bearbetningar under författarnamn eller huvudord. Vissa uppdelningar av stoffet framgår endast av rubriker i texten, ej av innehållsförteckningen i katalogen, medan andra uppdelningar ej framgår på någotdera sättet. Ser man t. ex. på de svenska lagförslag och lagar, som sammanförts under rubriken Bolag, föreningar och stiftelser (s. 300 ff), finner man först alla förslag och betänkanden i kronologisk följd, utan avseende vid olikheter i innehållet, och bland dessa står även mönsterstadgar för jordbrukskassor o. d. Därefter följer (utan ny rubrik) lagutgåvor och lagkommentarer uppdelade i grupper efter innehållet, med särskilda grupper (såvitt man kan iakttaga) bl. a. för ekonomiska föreningar, för sjukkassor och andra understödsföreningar, samt för bostadsrättsföreningar. Systemet torde medföra en viss risk för att osakkunniga läsare förbiser material som de söker.
Användbarheten av en sådan katalog som den över Juridiska biblioteket är begränsad genom att vissa tidskrifter, som i och för sig är av intresse, antingen saknas i biblioteket eller ej har excerperats. Man kan givetvis ej heller vara helt säker på att biblioteket av annan litteratur än den nordiska har ens de mest värdefulla arbetena. Men inom den ram som härigenom uppdrages är, tack vare det omsorgsfulla arbetet, nyttan av katalogen god.
J. H.