Ophavsretlige perspektiver. Dansk Selskab for Ophavsret 1954—58. Redigeret af TORBEN LUND og NIELS ALKIL. Dansk videnskabs forlag. Kbhvn 1958. 203 s.

 

    Boken innehåller föredrag och diskussioner som hållits inom det år 1954 bildade Dansk Selskab for Ophavsret under dess fyra första verksamhetsår. Inalles ha 13 föredragshållare medverkat; de flesta äro danskar men föreningen har även haft gäster från grannländerna. Sålunda har bl. a. prof. SEVE LJUNGMAN talat om »Utförande konstnärers rätt enligt det svenska auktorlagsförslaget» och prof. ÅKE LÖGDBERG över ämnet »Om auktorrätt till film». Några av föredragen, liksom samtliga diskussionsinlägg, återges endast i referatform. Samlingen, som redigerats av selskabets ordf., prof. TORBEN LUND, och dess sekr., højesteretssagfører NIELS ALKIL, ger ett intressant tvärsnitt av den aktuella auktorrättsliga diskussionen i Danmark och visar att den livaktiga föreningen i hög grad lyckats förverkliga sitt stadgeenliga syfte att »fremme interessen for og kendskabet til ophavsretlige og dermed beslægte de spørgsmål og bidrage til dette retsområdes udvikling».

T. H-r

 

 

TROELS G. JØRGENSEN. Anders Sandøe Ørsted. Juristen og Politikeren. Ivhvn 1957. Frost-Hansens Forlag. 294 s. Dkr. 20,00.

 

    Redan 1928 utgav højesteretspræsidenten TROELS G. JØRGENSEN ett arbete om Ørsted, »Anders Sandøe Ørsted som Dommer» (anmält i SvJT 1928 s. 492 av BIRGER WEDBERG). Detta följdes 1933 av en stor biografi, »Anders Sandøe Ørsted. Hans Liv og Arbejde.». Båda dessa böcker voro för länge sedan utsålda, när förf. utgav en ny utförlig levnadsteckning med delvis nytt material. Förf. vill med detta arbete ge dels en introduktion rörande de historiska förutsättningarna för den betydelsefulla och omfattande rättsvetenskapliga litteratur, som Ørsted skapade, jämte en karakteristik av denna produktion, dels en närmare skildring av Ørsted såsom lagstiftare — inte minst på straffrättens område — samt som ämbetsman och politiker. Ørsted beklädde befattningar som domare i overret och højesteret, ämbetsman i det kungliga kansliet, generalprokurør, kunglig kommissarie i de 1834 inrättade rådgivande ständerförsamlingarna och gehejmestatsminister samt var ledamot av den riksförsamling, som utarbetade 1849 års danska grundlov och slutligen statsminister 1853—54. Hur betydelsefull denna offentliga verksamhet än kan ha varit under kritiska år i Danmarks historia, skulle Ørsted emellertid icke ha räknats som en av Nordens främsta jurister utan sin rättsvetenskapliga produktion, som utövat ett stort inflytande på dansk och norsk och därmed indirekt också på svensk juridik. Förf. redogör ingående för de tidskrifter, som Ørsted utgav, för hans uppsatser i olika ämnen, av vilka många samlades i »Eunomia» (4 band, 1815—22), samt för hans största verk, »Haandbog over den danske og norske Lovkyndighed» (6 band, 1822—35).

H. T.