katens betydelse på förvaltningens område, s. 93—138. — BERTIL WENNERGREN, Till frågan om handlingars partsoffentlighet i förvaltningsförfarandet,s. 139—155.
Juristen. Nr 11. ALF Ross, Replik i spørgsmålet om domstolenes prøvelsesmagt, s. 205—208. — FRITS SCHJØTT, Bör erstatninger for svie og smerte forhøjes?, s. 208—211.
NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 1. MAGNE FALK, Patentsökande och patenthavare i Sverige, s. 1—16. — WEINE JARNEVALL, Om reklamalsters rättsskydd, s. 17—38. — ULF BERNITZ, Om dubbelupplåtelse av uppföranderätt, s. 39—48. — Ur dansk, finsk och svensk praxis, s. 55—72.
Nordisk Administrativt Tidsskrift. H. 1. VIGGO KAMPMANN, Betragtninger over den nye tjenestemandslov, s. 8—28. — BJARNE DöHLEN, Lov om offentlige tjenestetvister, s. 29—40. — KAI KORTE, Strävandena att underlätta utövningen av rösträtt i de nordiska ländernas vallagstiftning, s. 41—55. — P. BRUUNNIELSEN, Om forbrugsskat, s. 56—63.
Nordisk försäkringstidskrift. H. 3. Terminologiliste for norsk forsikring, s. 193—219.
Nordisk kontakt. Nr 10. JAN HINZE, Klagebehandlingen af skattesager i Danmark, Norge og Sverige, s. 465—470.
Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. H. 2. JOHS. ANDENÆS, Strafferett, kriminologi og kriminalpolitikk, s. 107—117. — PREBEN WOLF, Om definitionen af forbryderbegyndere, s. 118—131. — KNUT SVERI, Barnekriminaliteten, s. 132—147. — CARL AUDE-HANSEN, Standard minimumsregler for behandling af fanger, s. 149—177.
Pris- och kartellfrågor. H. 5. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s. 359—364.
Sociala meddelanden. Nr 2. LARS BOLIN, Intensivbehandling vid ungdomsvårdsskolorna, s. 143—145. — Statistisk information. Maj. Ungdomsvårdsskolorna år 1958, s. 161—166.
Statsvetenskaplig tidskrift. H. 2—3. ERIK FAHLBECK, Inför regeringsformens 150-årsminne, s. 93—97. — NILS STJERNQUIST, Regeringsformens tillkomst, s.98—133. — EDVARD THERMAENIUS, Kring förarbetena till regeringsformen, s. 134—160. — GEORG ANDRÉN, Några synpunkter på konstitutionsutskottets memorial nr 1 med förslag till regeringsform, s. 161—194. — FREDRIK LAGERROTH, Hans Järta och Sveriges grundlagar, s. 195—208. — CARL ARVID HESSLER, Regeringsformen och den utländska doktrinen, s. 209—225. — GUNNAR HECKSCHER, Regeringsformen och författningsutvecklingen, s. 226—243. — NILS HERLITZ, Regeringsformen i nutida författningsliv, s. 244—261. — JöRGEN WESTERSTÅHL, Några synpunkter på en allmän författningsrevision, s. 262—270. — LARS FRYKHOLM, Litteratur om regeringsformen, s. 271—274. — Wördsamt memorial, s. 276—284.
Svensk lantmäteritidskrift. H. 2. BJÖRN ENSKOG, Erfarenheter från bebyggelseplanering och plangenomförande i några bohuslänska fiskelägen, s. 139—165. — SVEN PETTERSSON och HANS BRÄMBERG, Laga skiftena på Asperö och Vrångö i Göteborgs södra skärgård, s. 166—175.
Svensk Skattetidning. H. 5—6. GUSTAF PETRÉN, Kammarrätten och fullföljdsreformen, s. 139—154.
Tidskrift för kriminalvård. Nr 1. ELSA HELLSTRöM, Personundersökaren, övervakaren, skyddskonsulenten och domstolen, s. 2—6. — DICK BLOMBERG, Psykologiska synpunkter på övervakning, s. 7—12. — OSCAR AHLBORG, Några praktiska synpunkter på frågan om övervakning av villkorligt dömda, s. 13—16. — STEN LILLIEHööK, Ekonomiska krav på den dömde, s. 17—19.
Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 2. KURT HOLMGREN, Den svenska regeringsrätten 50 år, s. 97—108. — ANDERS BRATHOLM, Den straffeprosessuelle betydning av at et bevis er skaffet til veie på ulovlig måte, s. 109—132. — Tioårsregister 1948—1957, 51 s.
Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 21. POUL ANDERSEN, Nordisk Lovgivning om Statens og Kommunernes Erstatningsansvar, s. 141—147. — STEPHAN HURWITZ, Ombudsmandens kompetence, s. 147. Nr 23. FL. TOLSTRUP, Hvad forstås ved et vandløb?, s. 157—166. Nr 26. V. SPANG-THOMSEN, Bemærkninger til artikel om »Aktieselskabsskattereform», s. 173—178. Nr 36. J. TROLLE, Om »særlige Boer» og om Skifte med »mellemdøde» Børn, s. 181—189. — JØRGEN JACOBSEN, Børvi have færdselsdomstole?, s. 189—191.
C. H.