S c a n d i n a v i a n  S t u d i e s  i n  L a w, Vol. 3, 1959. Edited by FOLKE SCHMIDT.          Published under the auspices of The Faculty of Law, Stockholm University. Sthm 1959. Almqvist & Wiksell. 247 s. Inb. kr. 20,00.

    Denna rättsvetenskapliga årsbok på engelska språket, av vilken de två första årgångarna anmäldes i SvJT 1959 s. 35 ff, har år 1959 utkommit med sin tredje volym. Tillgången på källmaterial till årsboken synes vara god, eftersom volymen är icke obetydligt omfångsrikare än de båda tidigare årgångarna. Författare till de nu föreliggande åtta uppsatserna är — samtliga professorer —Carl Jacob Arnholm, Hilding Eek, W. E. von Eyben, Nils Herlitz, Karl Olivecrona, Knut Rodhe, Ivar Strahl och Simo Zitting. Med undantag för Arnholms och Olivecronas bidrag utgör artiklarna översättningar och delvis bearbetningar av förut i de nordiska länderna publicerade arbeten.
    Prof. Olivecronas artikel The legal theories of Axel Hägerström and Vilhelm Lundstedt återgår på ett par föreläsningar som förf. på inbjudan av polska vetenskapsakademien i maj 1958 höll i Warszawa och Krakow. Den som haft sitt akademiska hemvist annorstädes än i Uppsala känner sig osökt manad att uttrycka en förhoppning att den till synes icke alltför intrikata jämförelsen mellan de båda berömda »friends and followers» måtte bli synlig även på svenska språket till upplysande och vederkvickande icke endast av utsocknes utan även av kommande generationer. Det första i serien från finska språket översatta bidraget utgöres av prof. Zittings artikel An attempt to analyse the owner's legal position, vilken tidigare varit publicerad i Finlands juristförbunds organ Lakimies. I artikeln erinras om hurusom man inom den senare nordiska jurisprudensen tagit avstånd från den på kontinenten förhärskande uppfattningen om äganderätten som ett homogent, odelbart institut, ur vilket rättigheter av skilda slag härleder sig, och att man i stället anser att ägaren grundar sitt anspråk på ett komplex av i lagstiftningsväg fastslagna rättigheter och rekvisit. Dessa nordiska tankegångar förmedlas av prof. Zitting till en internationell läsekrets på ett instruktivt och åskådligt sätt.

S. F.

 

H. A. SCHWARZ och LIEBERMAN VON WAHLENDORF. Struktur und Funktion                         der sogenannten zweiten Kammer. Tübingen 1958. 216 s.

    Efter en några decennier lång tystnad ha författningsfrågorna i vårt land åter trätt i förgrunden. En central plats i denna debatt intager vad vi kalla förstakammarfrågan. Det saknar därför icke intresse att taga del av en

 

LITTERATURNOTISER 211komparativ översikt avseende detta problem, som sträcker sig över flertalet viktigare länder med demokratiska författningar. Ifrågavarande arbete, vari problemet studeras särskilt ur maktdelningssynpunkt, indelar förekommande överhus — i den tyska titeln åsyftas med »andra» kammaren i strid mot svensk terminologi den församling, som på många håll i världen finnes vid sidan av den omedelbart folkvalda — i tre olika grupper: den brittiska prototypen (House of lords), den amerikanska senaten, som utgör en delstatsrepresentation, och den franska typen, som delvis är en regionalrepresentation.
    Författarna ha även analyserat de skandinaviska ländernas statsliv och ge en tämligen riktig karakteristik av svenska förhållanden. Något förvånad blir man kanske över påståendet att den omständigheten, att våra utskott äro gemensamma för båda kamrarna och att dessa i utskotten ha lika stark representation, på ett avgörande sätt närmar den svenska ordningen till ett enkammarsystem. Över huvud taget slår det en vid läsningen av boken i hur många olika avseenden vårt tvåkammarsystem avviker från de flesta andra länders. Grunden härtill är att söka däri, att båda kamrarna hos oss äro formellt helt likställda.
    I förordet citera författarna SIEYÈS, som skall ha sagt, att det övergår mänskligt förstånd att konstruera en meningsfylld och effektiv tvåkammarordning, ty — om »extra» kammaren biträder det slut, vartill folkmeningen kommit — är den överflödig och — om den kommer till annat resultat — är den av ondo. 

G. P.