JÄMKNING AV RÄTTEGÅNGSKOSTNAD312 JÄMKNING AV RÄTTEGÅNGSKOSTNAD

Replik

    Såtillvida kan jag vara överens med presidenten LAURIN som man helst bör undvika negativa konditionalbisatser i lagtext, därför att de så lätt missförstås. Men när Laurin vill hävda att den omstridda meningen i RB 31: 1 skulle betyda något annat än vad där faktiskt står, så känner jag mig icke övertygad av hans argumentering.
    Man bör dock hålla i minnet att rättegångsbalken är skriven med utpräglad stringens. Därför kan man utgå från att den logiskt riktiga tolkningen också är den av processlagberedningen åsyftade. Visserligen kan man känna sig något tveksam, när man finner att beredningens motiv till stadgandet endast innehåller en hänvisning till processkommissionens uttalande. Men en lucka i motiven kan ju omöjligen tillmätas större betydelse än lagtextens klara ordalag. Hänvisningen till yttranden av GÄRDE och OLIVECRONA ger heller inte något stöd åt Laurins tolkning; båda nämner vissa typiska jämkningssituationer, men de tar inte någon ställning till stadgandets räckvidd.
    Nu tycks Laurin mena att man skulle kunna ändra stadgandet — »så att det får den av Kjellin hävdade innebörden» — genom att skriva »brottslighet eller villkor». Rättegångskommittén har övervägt en sådan ändring och advokatsamfundet har föreslagit formuleringen.
    Intet ont om advokatsamfundet! Men även Homeros nickade till ibland. Den föreslagna formuleringen betyder ju att domstolen får jämka endast om beloppet icke är rimligt vare sig i förhållande till brottsligheten eller i förhållande till villkoren. Så snart rimlighet kan sägas föreligga i förhållande till en av dessa grunder, är domstolen avskuren från att jämka. Eller, med andra ord, man måste för att få jämka kunna åberopa skäl som hänför sig både till brottslighetens beskaffenhet och till den dömdes ekonomiska situation. Stadgandet skulle alltså genom ändringen få den innebörd som Laurin vill tillägga det i dess nuvarande lydelse. Jag kan för min del icke ansluta mig till ändringsförslaget.

Björn Kjellin

 

Ur Svensk författningssamling 1960
    2. KK 15 jan. 1960 om ändring i utlänningskung. d. 4 juni 1954 (nr 457).
    5. KK 22 jan. 1960 om upphävande av kung. d. 1 nov. 1951 (nr 706) om insändande till justitiedepartementet av domar i expropriationsmål m. m.
    15. Börsordning för Stockholms fondbörs 5 febr. 1960.
    20. Lag 26 febr. 1960 om fortsatt giltighet av lagen d. 21 mars 1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål.
    22. Lag s. d. om statlig krigsförsäkring.
    25. Lag s. d. om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen d. 30 juni 1948 (nr 472).
    26. KK s. d. om ändrad lydelse av 19 och 20 §§ kung. d. 19 nov. 1948 (nr 691) ang. den militära rättsvården.
    27. KK s. d. om ändrad lydelse av 18 § instruktionen d. 24 maj 1957 (nr 165) för riksdagens ombudsmän.
    40. Lag 11 mars 1960 ang. ändrad lydelse av 4 § lagen d. 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

S. R.