NOTISER

 

 

Juristernas fackliga verksamhet

    Av Sveriges Juristförbunds verksamhetsberättelse för år 1959 framgår, att förbundet d. 31 dec. 1959 hade 5 429 medlemmar, vilket innebär en nettoökning sedan föregående årsskifte med 186 medlemmar. Balansräkningen tar upp aktiva och passiva till ca 945 000 kr. Vinst- och förlusträkningen slutar på ca 650 000 kr. Stödfonden uppgick vid årets slut till ca 780 000 kr och den särskilda vinst- och förlusträkningen för stödfonden slutade på ca 125 000 kr.
    De offentliga tjänstemännen fick efter sedvanliga förhandlingar i början av året sina löner för år 1959 uppräknade med 2 %. För juristförbundets vidkommande tillkommer uppräkningar efter tjänsteförteckningsförhandlingar för de statsanställda medlemmarna med ca 0,9 % av lönesumman, vilket ligger över genomsnittet trots att procenttalet inte är högt.
    Juristerna representeras vid de centrala förhandlingarna, liksom övriga organiserade akademikergrupper, av Saco. I Saco-styrelsen företrädes juristförbundet av sin förste v. ordf., stadsfiskalen L. Asplund, och av direktören G. Leo. Asplund är ordförande i Saco-styrelsen. Juristförbundets förhandlare deltager i förhandlingsarbetet för juristerna även då detta drives i Saco:s regi.
    De akademiska fackliga organisationernas inträde i löneförhandlingarna har, särskilt efter den starka konsolideringen av Saco under senare år, betytt att de högre tjänstemännens rätt till vederlag för sina insatser kunnat hävdas på ett annat sätt än tidigare. »Tak», »knän» och andra direkt diskriminerande åtgärder, som tidigare i rikt mått präglade denna arbetstagargrupps förhållanden inom den allmänna sektorn, förekommer inte längre.
    En viss eftersläpning i förhållande till andra grupper kvarstår dock inom denna sektor i form av utebliven eller krympt kompensation för löne glidningen inom den enskilda sektorn av arbetsmarknaden. Saco har hävdat att kompensation skall utgå även i dessa avseenden. I sådant syfte har krävts s. k. nollställning av lönerna. Därjämte har Saco för sina medlemmar krävt vederlag för särskilda förmåner till andra, gynnade arbetstagargrupper — vid 1959 års förhandlingar arbetstidsförkortningen. De sistnämnda kraven blev icke nöjaktigt tillgodosedda.
    För att på ett tillfredsställande sätt kunna bevaka de högre statstjänstemännens intressen vid 1960 års förhandlingar har den ekonomiska konfliktberedskapen under 1959 och början av 1960 stärkts inom hela Saco-organisationen. Juristförbundet har beslutat att upptaga ett lån av medlemmarna till sin stödfond. Förbundet har även vidtagit och deltagit i andra åtgärder för att möta en eventuell konflikt med staten såsom arbetsgivare. — Då det med stort fog kan sägas att framför allt de statliga chefslönerna utgör ett oskäligt dåligt vederlag för det utförda arbetet, har Saco till 1960 års förhandlingar bl. a. gjort framställning om revision av chefslöneplanen.
    Utfallet av de statliga löneförhandlingarna har blivit normerande för den allmänna löneutvecklingen bland de kommunalanställda juristerna. Vid lokala förhandlingar i fråga om särskilda tjänster har förbättrade villkor för ett antal kommunalanställda jurister uppnåtts. På den mera svåröverskådliga

 

374 NOTISERprivata sektorn kan den allmänna löneutvecklingen för jurister sägas ha varit något gynnsammare än på den allmänna.
    Vad beträffar tillgång och efterfrågan på arbetskraft har läget på juristernas arbetsmarknad varit gott under 1959. I stort sett har det rått balans. Ett mindre antal särskilt litet lockande platser inom den statliga förvaltningen har emellertid ej kunnat besättas.
    Det rådande goda arbetsmarknadsläget för juristerna kan emellertid inte beräknas bestå. Tillströmningen till de juridiska fakulteterna i landet har ökat från knappa 300 om året under treårsperioden 1954—1956 till 418 1957, 440 1958 och 587 1959. När denna ökning slår igenom i antalet avlagda examina, vilket kan beräknas ske om ytterligare ett par år, kan arbetsmarknadsläget uppenbarligen komma att försämras i ej obetydlig grad. Juristförbundet har sin uppmärksamhet fäst på denna fråga.
    Juristnytt har under 1959 utkommit med 18 nummer. Av annan ideell verksamhet må först nämnas kursverksamheten, vilken omfattat tre kurser, en i kriminologi, förlagd till Stockholm, och två i företagsekonomisk redovisning, förlagda till Stockholm och Lund. Deltagarantalet i kurserna var 60, 90 och40. Lundakursen anordnades av juristförbundet jämte Sveriges Advokatsamfunds södra avdelning.
    Samarbete har etablerats med pressens organisationer. Två konferenser med jurister och pressmän som deltagare hölls, en i Torshälla 11—12 april och en i Sundsvall 7—8 nov.
    Som vanligt skall i denna årsredogörelse till slut lämnas uppgifter om förbundsstyrelsens och arbetsutskottets sammansättning samt om vilka som under år 1959 varit ordförande i förbundets sektioner och lokalavdelningar.
    Förbundsstyrelsen har sedan fullmäktigmötet 1959 haft följande sammansättning: Borgmästaren C. Svennegård, Linköping, ordf., stadsfiskalen L. Asplund, Sthm, 1 :e v. ordf., prof. P. Stjernquist, Lund, 2 :e v. ordf., sekr. L. Almström, Sthm, kommunalborgmästaren K. E. Bergquist, Mölndal, jur. stud. J.-H. Björck, Uppsala, byråchefen B. Bohman, Sthm, stadssekr. L. B. Elgh, Norrköping, lagmannen O. Engqvist, Jönköping, hovrättsrådet P.-E. Fürst, dir. G. Leo och bankjuristen J. Måhlén, Sthm, landshövdingen O. Rylander, Uppsala (avgått den 1/1 1960), byrådir. F. Råberg, byrådir. J. Tengwall och advokaten F. H. Wallin, S0thm, samt förste länsass. C. G. Wennberg, Luleå. Suppleanter: landsfogden R. Clémentz, Uppsala, ass. N. Edwall, sekr. O. Ljunggren, och förste kanslisekr. S. Olsson, de tre sistnämnda i Sthm.
    Juristförbundets arbetsutskott bestod vid 1959 års utgång av styrelseledamöterna Asplund, ordf., Almström, Fürst, Leo och Råberg, alla i Sthm.
    Juristförbundets sektioner hade år 1959 såsom ordf. följande personer: Central statsförvaltning: budgetsekr. H. Bertman, Sthm; Egen verksamhet: advokaten G. Thelén, Göteborg; Enskild tjänst: dir. B. Lidgard, Sthm; Kommunal förvaltning: kanslichefen S. Radhe, Sthm; Lokal statsförvaltning: landssekr. E. Axelson, Göteborg; Polis- och åklagarväsende: statsåklagaren E. Strandmark, Malmö; Rådhusrätter: borgmästaren B. Widegren, Södertälje; Statliga domstolar: hovrättsrådet G. Ernulf, Göteborg; Vetenskapligt verksamma: preceptorn P. O. Bolding, Uppsala; Sveriges Yngre Juristers Förening: sekr. L. Almström, Sthm.
    I lokalavdelningarna fungerade följande personer som ordf.: Blekinge län: häradshövdingen S. Norrsell, Karlshamn; Jämtland och Härjedalen: borgmästaren Å. Jansler, Östersund; Jönköpings län: tingsdomaren P. G. Blomdahl, Jönköping; Kalmar län: taxeringsintendenten J. Lidblom, Kalmar; Kro-

 

NOTISER 375nobergs län: stiftssekr. A. Tham, Växjö; Norrbottens län: förste länsass. C.G. Wennberg, Luleå; Norrköping-Söderköping: rådmannen C. Janssen, Norrköping; Skaraborgs län: stadsfiskalen N. Nordin, Lidköping; Skåne: ass. S. Benndorf, Malmö; Stockholm: advokaten S. Olsson, Lidingö; Uppland: kronokamreraren B. Åkerstedt, Uppsala; Värmlands län: länsass. B. Geijer, Karlstad; Västra Sverige: tingsdomaren N. Källoff; Västra Östergötland: stadsfiskalen K. Persson, Linköping.

Per-Erik Fürst