Utredning rörande universitet och högskolor. 1955 års universitetsutredning (ordf. prof. Torgny Segerstedt) har avgivit sitt sjätte betänkande, betitlat »Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle. Riktlinjer och förslag till utbyggnad». (SOU 1959:45). Utredningen har i nu föreliggande betänkande behandlat huvuddelen av det akademiska utbildningsväsendet, däribland de juridiska fakulteterna. Endast den del av utredningens undersökningar och förslag, som avser dessa, kommer här att beröras.
    Det totala behovet av juridisk arbetskraft är enligt utredningen mycket svårbedömbart. Det finns dock risker för att underskatta yrkets expansionsmöjligheter. Det synes alltför snävt att begränsa juristernas utnyttjande tilli huvudsak rent juridiska arbetsuppgifter. Bedömningen av juristbehovet blir enligt utredningen en annan, om man räknar med ett mera generellt utnyttjande av jurister på en rad olika befattningar av bland annat administrativ art. Utredningen har gjort en rundfråga angående behovet av jurister inom vissa arbetsområden år 1965. För industrien kan man enligt enkäten förutse en ökning av behovet med 47 % i jämförelse med 1955, för försäkringsbolagen med 33 % och för städer och köpingar med 11 %.
    Utredningen förutsätter en »icke obetydligt ökad» tillströmning till de juridiska fakulteterna och anser det önskvärt, att antalet inskrivna stiger från knappt 500 läsåret 1958/59 till närmare 800 mot 1960-talets slut. Detta till trots antas antalet jurister i yrkesverksam ålder komma att visa en rätt modest ökning i förhållande till andra grupper av akademiker.
    De juridiska fakulteterna föreslås under hänvisning till det ökande antalet studerande få större resurser, vilka bör anpassas med hänsyn till förändringar i utbildningsbehovet. Utredningen understryker, att frågan om lärarrekryteringen ter sig allvarlig och påkallar skyndsamma åtgärder. För att stimulera tillströmningen till forskarbanan bör befattningar som forskarassistent inrättas. En omprövning synes böra övervägas i fråga om den högre rättsvetenskapliga utbildningens ställning från meritvärderingssynpunkt vid befordringar inom främst domarbanan. Först sedan åtgärder för att förbättra tillgången på lärarkrafter vidtagits, kan man bedöma förutsättningarna för tillskapandet av en ny juridisk fakultet i Göteborg.
    I anslutning till ett från många håll uttalat önskemål rekommenderas att ett särskilt utredningsinstitut för utbildnings- och yrkesprognoser inrättas. Institutet föreslås bli ett fullt fristående organ och ställas under ledning aven särskild nämnd. Anpassning av examinationen på de olika akademiska yrkesbanorna till arbetsmarknadens behov förutsätts ske i form av korrigerande yrkesvägledningsåtgärder.¹

U. B.

 

    ¹ I prop. 119/1960 har K. M:t på grundval av universitetsutredningens betänkande framlagt förslag ang. riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor. Utredningens förslag rörande de juridiska fakulteterna anses inte behöva föranleda något särskilt ställningstagande från statsmakternas sida i nu förevarande sammanhang. Med hänsyn till de aktuella svårigheterna att rekrytera forskare vid de juridiska fakulteterna uttalar emellertid ecklesiastikministern i prop., att det kan bli nödvändigt att åter aktualisera frågan om en ändring av praxis rörande juris licentiatexamen i syfte att få till stånd