Internationella föreningen för industriellt rättsskydd (AIPPI) höll sin tjugufjärde kongress i London veckan d. 30 maj—4 juni 1960. Kongressen, som var den största i föreningens nu 63-åriga historia, hade samlat inte mindre än omkring 1 500 deltagare, däribland ett 75-tal svenskar. Kongressens be-

 

skyddare var hertigen av Edinburgh, vilken även var personligen närvarande vid en av mottagningarna. Det högtidliga öppnandet, som ägde rum i Royal Festival Hall, förrättades av lordkanslern, Viscount Kilmuir, och ordförandeskapet utövades av industrimannen Sir John Hanbury-Williams. Svenskaregeringsrepresentanter voro generaldirektören Å. v. Zweigbergk och byråchefen C. Uggla. Bland de närvarande svenskarna märktes vidare prof. S. Ljungman, vilken såsom ordförande i internationella föreningens svenska grupp är en av vice presidenterna och även fungerade som ordförande vid en arbetssession.
    På programmet stod åtskilliga varumärkesrättsliga och några patenträttsliga frågor samt vidare frågan om det internationella skyddet för konsthantverk, mönster och modeller. Den sistnämnda programpunkten tilldrog sig särskilt intresse med hänsyn till den förestående diplomatiska konferensen i Haag i november 1960, då de hithörande problemen skola behandlas. Av betydande aktualitet var vidare frågan om verkan på det industriella rättsskyddet av lagstiftningen mot konkurrensbegränsningar. Här antogs med avsevärd majoritet en resolution, enligt vilken man »bekräftar principen» att denna lagstiftning icke vare sig direkt eller indirekt får inkräkta på det industriella rättsskyddet. Från svensk sida hade under debatten framhållits, att detta yttrande kunde förefalla väl kategoriskt och onyanserat och yrkats på att frågan borde studeras vidare. Denna milda opposition sopades emellertid undan i ett passionerat anförande av föreningens hedersledamot f. d. presidenten i Schweiz' högsta domstol Plinio Bolla, som ansåg att det industriella rättsskyddets mödosamt byggda hus nu stod inför hotet att heltraseras av de nymodiga doktrinerna: i ett sådant katastrofläge dög det inte att sätta sig att studera. — Nordiska rapporter hade avgivits i flertalet av de olika frågorna på programmet.
    Den förebildliga organisationen gynnades av varmt och soligt väder. Inte minst imponerade arrangemangen vid den utflykt, som i tre av enbart restaurangvagnar sammansatta extra tåg gjordes till Blenheim Castle, det Churchillska familjesätet. En remarkabel händelse var det också, att avslutningsbanketten hölls i The Great Hall of the Royal Courts of Justice och i The Hall of the Law Society, lokaler som aldrig tidigare upplåtits för dylikt profant ändamål.

C. U.