Det tjuguandra nordiska juristmötet hölls i Reykjavik d. 11—13 aug. 1960. Sammanlagt 374 jurister deltog, fördelade på de olika länderna enligt följande:

    45—603004. Svensk Juristtidning 1960

 

Från Varav med maka (make) SummaDanmark 61 29 90 Finland 57 35 92 Island 137 71 208 Norge 33 16 49 Sverige 86 52 138Summa 374 203 577

 

    Dagen före mötet höll de fem lokalstyrelserna gemensamt sammanträdet i Alltingshuset. Sammanträdet leddes av den isländska lokalstyrelsens ordförande, hæstaréttardómari Árni Tryggvason.
    Mötet öppnades torsdagen d. 11 aug. av Árni Tryggvason i Nationalteatern i närvaro av Islands president Ásgeir Äsgeirsson och dennes maka Dóra Pórhallsdóttir. I sitt hälsningsanförande talade Árni Tryggvason till minnet av de nordiska jurister som avlidit sedan det föregående juristmötet, och han nämnde därvid särskilt från Danmark byretspresidenten Svenning Rytter, från Finland f. d. presidenten i Finlands högsta domstol Franz Albert Pekkonen och f. d. professorn, sedermera ambassadören Onni Eugén Alexander Talas, från Island sysslomännen häradshövdingarna Július Hovsteen och Gísli Sveinsson, från Norge f. d. høyesterettsjustitiarius Sverre Grette samt från Sverige f. d. justitieråden Nils Alexanderson och Erik Lind, prof. em. Thore Engströmer, prof. Phillips Hult och f. d. presidenten Karl Schlyter.
    Hälsningstalet besvarades av den finländska lokalstyrelsens ordförande justitiekanslern Olavi Honka. Till mötets ordförande valdes därefter Árni Tryggvason och till vice ordförande utsågs ordförandena i de övriga lokalstyrelserna, højesteretssagfører dr. jur. Bernt Hjejle (D), prof. Carl Jacob Arnholm (N), prof. Ragnar Bergendal (S) och justitiekanslern Honka. Til sekreterare för de särskilda länderna utsågs för Danmark byretsdommer Henning Krog, för Finland vice häradshövdingen advokat Åke Roschier-Holmberg, för Island prof. Ármann Snævarr, för Norge høyesterettsadvokaten Helge Haavind och för Sverige lagbyråchefen Sten Rudholm. Generalsekreterare för mötet var borgardömarafulltrúi Sigurður Lindal.
    Under Árni Tryggvasons ordförandeskap inleddes härefter förhandlingarna över mötets första plenarämne, »Privatlivets fred» med Islands finansminister, f. d. prof. Gunnar Thoroddsen som referent och prof. Bo Palmgren (F), som korreferent. Prof. Johs. Andenæs (N) var den ende som deltog i debatten i detta ämne.
    Fredagen den 12 aug. hölls sektionsmöten på Universitetet. I varje sektionöverlades om två ämnen.
    I sektion A behandlades under prof. Arnholms ordförandeskap först ämnet »Bör de nordiska köplagarna revideras?» med prof. Anders Vinding Kruse (D) som referent och prof. Simo Zitting (F) som korreferent; i debatten deltog prof. Åke Malmström (S), justitierådet Gösta Walin (S), banksjefen Egil Hiis Hauge (N) och prof. Curt Olsson (F).
    I samma sektion diskuterades på eftermiddagen ämnet »Domicilprincip eller nationalitetsprincip». Referent var prof. Malmström och korreferent høyesterettsdommer Andreas Endresen (N). I diskussionen deltog lektor Allan Philip (D), prof. O. A. Borum (D), justitierådet Walin och adv. A. O. Elmström (S).

 

    I sektion B diskuterades med prof. Bergendal som ordförande ämnet »Utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade» med adv. Wilhelm Brodin (S) som referent och højesteretssagfører Hjejle som korreferent samt ämnet »Uppsåt och villfarelse i straffrätten» med prof. Andenæs som referent och prof. Hans Thornstedt (S) som korreferent. Under diskussionen angående det förra ämnet yttrade sig prof. Åke Hassler (S), presidenten Joel Laurin (S), adv. Ragnar Gottfarb (S), høyesterettsadvokat Rolf Christophersen (N), hæstaréttarritari Håkon Guðmundsson (I), landsretssagfører Kai Juul (D) och adv. Roschier-Holmberg. I det senare ämnet gjordes inlägg av prof. Niilo Salovaara (F), prof. Bergendal, prof. Ivar Agge (S), lagbyråchefen Rudholm, prof. Palmgren och prof. Ivar Strahl (S).
    I sektion C var justitiekanslern Honka ordförande och där behandlades ämnet »Beskattningen och individens rättsskydd». Referent var prof. Aarne Rekola (F) och korreferent hæstaréttarlögmaður Benedikt Sigurjónsson (I). I diskussionen deltog højesteretssagfører C. B. Christoffersen (D), prof. Carsten Welinder (S), presidenten Reino Kuuskoski (F) och justitiekanslern Honka.
    Under fredagen medhanns också ett plenarmöte under vilket den isländska rättsvetenskapens Grand Old Man, prof. em. ólafur Lårusson, höll ett fängslande föredrag om den isländska sociallagstiftningen på 1100-talet.
    Sista mötesdagen lördagen den 13 aug. behandlades under højesteretssagfører Hjejles ordförandeskap mötets andra plenarämne, »Några punkter i en allmän skadeståndslag». Justitierådet Walin var referent och prof. Bernhard Gomard (D) korreferent. I debatten gjordes inlägg av direktör Knut Norström (S), prof. Fritiof Lejman (S), prof. Strahl, prof. Zitting, højesteretssagfører Henrik Bache (D), prof. Andenæs och hæstaréttardómari Gizur Bergsteinsson (I).
    I detta sammanhang må nämnas att fullständiga referat över mötesförhandlingarna kommer att tryckas och tillställas samtliga medlemmar i de nordiska juristmötena (även dem som icke deltagit i mötet); medlemskap kan av svenska jurister vinnas genom att insätta 25 kr. på den svenska lokalstyrelsens postgirokonto 504020, Justitiedepartementet, Stockholm 2.
    Efter avslutade förhandlingar framförde højesteretssagfører Hjejle mötesdeltagarnas tack till den isländska styrelsen samt inbjöd på den danska styrelsens vägnar till nästa nordiska juristmöte i Köpenhamn 1963. Inbjudan accepterades med acklamation.
    Under lördagen hölls också särskilda sammanträden nationsvis, varvid bl. a. styrelseval förrättades. Följande personer valdes:
    För Danmark: departementschef Vilhelm Boas, prof. O. A. Borum, højesteretssagfører N. J. Gorrissen, højesteretssagfører, dr jur. Bernt Hjejle, prof. Stephan Hurwitz, højesteretsdommer O. Kaarsberg, landsretssagfører Aage Larsen, landsdommer H. Topsøe-Jensen, prof. Knud Illum och kontorchef Poul Gaarden.
    För Finland: vice häradshövdingen Lauri Borenius, hovrättsrådet Inkeri Harmaja, justitiekanslern Olavi Honka, vice häradshövdingen adv. Lars Hornborg, professorerna Kaarlo Kaira, Bo Palmgren, Aarne Rekola, Tauno Tirkkonen och Matti Ylöstalo samt vice häradshövdingen adv. Åke Roschier-Holmberg.
    För Island: hæstaréttardómari Árni Tryggvason, borgardómari Einar Arnalds, dómsmålaráðherra Bjarni Benediktsson, utrikesministern Guðmundur

 

I. Gudmunðsson, hæstaréttardómari Lórus Jóhannesson, prof. ólafur Jöluannesson, fyrrv. forsætisråðherra Hermann Jónasson, prof. Theodór Lindal och prof. Ármann Snævarr samt hæstaréttarlögmaður Rannveig Þorsteinsdóttir
    För Norge: professorerna Johs. Andenæs och Kristen Andersen, høyesterettsadvokaten Finn Arnesen, prof. Carl Jacob Arnholm, høyesterettsadvokaten Sven Arntzen, lagmannen Thor Breien, høyesterettsdommer Andreas Endresen, banksjefen dr. jur. Sjur Lindebrække, departementsrådet Rolv Ryssdal och høyesterettsjustitiarius Terje Wold.
    För Sverige: prof. Ragnar Bergendal, hovrättspresidenten Maths Heuman, f. d. hovrättsrådet Bengt Lassen, adv. Gunnar Lind, hovrättspresidenten Joël Laurin, lagbyråchefen Sten Rudholm, prof. Ivar Strahl, adv. Sven Salmonson, justitierådet Gösta Walin och hovrättspresidenten Herman Zetterberg.
    Utanför arbetsprogrammet hade de isländska värdarna vidtagit åtskilliga arrangemang av sällskaplig natur. Den 10 augusti mottog presidentparet ute på sitt residens Bessastaöir ledamöterna i lokalstyrelserna jämte deras damer. Presidentparet underhöll sig älskvärt med sina gäster, som fick tillfälle att ingående bese den gamla stormansgården, full av historiska minnen och färgsprakande modern isländsk konst.
    På kvällen samma dag hade justitieministern Bjårni Benediktsson mottagning för styrelseledamöterna med damer i statsrådets representationsvilla vid Tjarnargötu i Reykjavik.
    Den 11 augusti, sedan alla mötesdeltagarna kommit tillstädes, hade Reykjaviks stad en mottagning i den nyuppförda restaurangen Lido som är belägen i en nyare stadsdel i Reykjavik. Medan förfriskningar serverades hade mötesdeltagarna tillfälle att i en angenäm miljö bekanta sig med varandra. Staden bjöd också på musikalisk underhållning. Professor Bergendal tackade i ett anförande Reykjaviks stad för deras gästfrihet.
    Andra förhandlingsdagens afton var som vanligt anslagen till privata middagar. Samtliga mötesdeltagare var då inbjudna till isländska kollegor. Gästfriheten var både hjärtlig och stor och nya vänskapsband knöts och gamla stärktes.
    På kvällen den sista mötesdagen var en bankett anordnad som på grund av det stora antalet mötesdeltagare måste fördelas på två lokaler, nämligen Hótel Borg och Sjálfstreðishúsið, en annan restaurang vid Austurvoll i Reykjavik. Árni Tryggvason hälsade välkommen och mycket snart stod glädjen högt i tak. Sånger sjöngs på både isländska och andra språk och dansen tråddes till långt in på natten.
    Adv. Helvi Sipilä höll under banketten ett elegant tal till mannen, så fyllt av vackra ord och uppskattande omdömen att en manlig åhörare och referent måste få det intrycket att den förtjusande talarinnan överdrev, om han inte kände till hennes starka sanningslidelse. Hennes första intryck av mannen hade varit att han var chevaleresk. Vissa erfarenheter i ungdomen hade kanske korrigerat detta något.
    »Men under årens lopp kom det första intrycket tillbaka — även om man råkade välja åt sig ett yrke som tidigare tillhört mannens enskilda herravälde. Mannen blev en riktigt god kamrat och en opartisk lärare, en pålitlig kollega och en rättvis chef. Och när kvinnan fungerade som domare, så kallade de manliga advokaterna henne 'Herr Ordförande' för att ytterligare understryka likheten.»
    Talarinnan föreslog att Nordens kvinnor skulle resa den Nordiske mannen en staty till tack för att han som en av de första i världen gav kvinnan fri-

 

het. (Referenten antecknade i en fotnot att kvinnan fick politisk rösträtt i Finland 1906 som nr 1 i Europa.) Hon citerade vidare Runeberg:
»Hur ljuvt, oändligt ljuvt det är att äga här en vän för troheten är hemfödd här och längtar hit igen.»
    Och så överräckte hon under folkets stora jubel en röd ros till »en alldeles speciell man», nämligen Árni Tryggvason.
    Gästernas tack framfördes av prof. Arnholm. Det är i regel en tämligen hopplös uppgift att referera ett festtal av Arnholm, och det tal han nu höll möjliggjorde inget undantag från regeln. Sällan ingår form och innehåll en så fullständig förening som när Arnholm talar; även om man återgåve talet ord för ord i tryck vore det något helt annat än det avlyssnade. Men likväl:
    Arnholm började med att säga att han inte tänkte tala om Island som sagornas ö (så fick han alltså ändå tillfälle att säga några ord därom). Skälet var bl. a. att Hjejle uppehållit sig vid det ämnet vid avslutningen på Universitetet men framför allt att det kunde ge intryck av att man uppfattade Island som pluskvamperfektum medan det i så hög grad var presens och futurum. Han gav mötet ett högt betyg också ur rent arbetsmässiga synpunkter :
    »Diskusjonen har ligget på et höyt nivå — også rent teknisk; det har ikke vært som det ofte er på kongresser, at man undrer seg over at boktrykkerkunsten synes å være glemt — skriftstykker leses opp og det blir ikke noen virkelig diskusjon. Til dette kommer så de verdier som skapes av det personlige samvær. Også det har forövrig sin praktiske nytteverdi — man lærerfolk å kjenne slik at man kan spörre dem om hvordan det ene og det annetstår i deres land, og få et svar som nettopp fordi det gis fra venn till venn kan få et innhold og en farverikdom langt ut over det man kunne få ved å bruke de offisielle kanaler — i den mon de overhodet kan brukes».
    Och så tackade han för
    »et strålende arrangement, gjennomtenkt i enhver detalj og med alle eventualiteter for öye — sikkert også dem som ikke inntraff. Her har jeg virkelig lyst til å bruke betegnelsen plus quam perfectum — men da i betydningen mer enn perfekt. Og om vi går tilbake til fortiden: Hvis de gamle har kunnet se ned på sine efterkommere, tror jeg de har nikket og smilt: Vi kunne sandelig ikke ha gjort det bedre selv!»
    Söndagen den 14 augusti var anslagen till en heldagsutflykt i buss till de varma källorna i Hveragerði och Geysir samt till den storslagna Gullfoss. På hemvägen besöktes också det gamla biskopssätet Skålholt, där nu en modern kyrka reser sig.
    För de medföljande damerna hade ett särskilt, mycket innehållsrikt program uppgjorts innefattande besök i konstnärsateljéer, fabriker, sjukhus m. m. med åtföljande luncher och förfriskningar.
    För de svenska deltagarna hade vår ambassadör Sten v. Euler och hans maka en mycket uppskattad mottagning på lördagseftermiddagen.
    Mötesdeltagarnas förflyttning till och från Island mötte givetvis alldeles speciella problem, som emellertid kunde bemästras genom att flygplan, delvis chartrade, insattes från Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Ett stort antal hade förmånen att resa med Eimskipafjélag Islands flaggskepp Gullfoss från Köpenhamn via Göteborg och Färöarna till Island och åter; en färd som denna gång gick över ett stilla och varje dag solglittrande hav.
    För alla deltagarna blev mötet en oförglömlig upplevelse. Allt medverkade härtill: intressanta och välbesökta diskussioner, utfärder i Islands förkrossande ståtliga natur, det praktfulla sensommarvädret, vackrare än Is-

 

land upplevt det på mycket länge samt slutligen den storartade gästfrihet och vänlighet som mötte alla och envar från de isländska värdarnas och värdinnornas sida.

B. L., S. R.