NOTISER   

 

 Andra huvudtiteln. Statsverkspropositionen för budgetåret 1962/63 med bilagor har redaktionellt utformats på annat sätt än tidigare. Sålunda har för varje departement drift- och kapitalbudgeten, som tidigare redovisats i skilda bilagor, i år sammanförts i en bilaga, där kapitalbudgeten behandlats i direkt följd efter driftbudgeten. Varje sådan bilaga inledes med en översikt av utvecklingen inom vederbörande departements verksamhetsområde. I översikten sammanfattas utgiftsförändringarna under de närmast föregående budgetåren och ges en kort tillbakablick på utvecklingen inom olika områden av departementets verksamhet. Vidare presenteras i korthet de reformer, som föreslås genomförda under det nya budgetåret, och deras ekonomiska konsekvenser liksom andra mera betydande utgiftsförändringar.

    En annan nyhet vid presentationen av 1962 års budgetförslag är att en särskild publikation på engelska »the Swedish Budget for the Fiscal Year 1962/63» utarbetats inom finansdepartementet och funnits att tillgå i god tid före remissdebatten. Denna publikation skall i informativt syfte genom utrikesdepartementet och svenska institutet kostnadsfritt tillställas svenska beskickningar i utlandet, utländska beskickningar i Sverige samt intresserade utländska stipendiater och studiebesökare. Den saluföres också genom Nordiska bokhandeln till ett pris av 3 kr.

    Av innehållet under statsverkspropositionens andra huvudtitel, som avser justitiedepartementet, må nämnas följande.
    Under den senaste tioårsperioden har utgifterna å driftbudgeten under andra huvudtiteln stigit från 44,9 milj. kr. för budgetåret 1950/51 till 141,7milj. kr. för budgetåret 1960/61. Av utgifterna har drygt 80 % hänfört sig till de båda huvudavsnitten Domstolarna och Fångvården. Kostnaderna under avsnittet Rättegångsväsendet i allmänhet har uppgått till inemot 10 %. Den största utgiftsökningen har skett inom fångvården, där den ökade kriminaliteten föranlett en kraftig förstärkning av anstaltsorganisationen. Omräknade i 1950/51 års pris- och lönenivå har utgifterna under huvudtiteln stigitmed inemot 70 %.
    Antalet inkommande mål vid häradsrätterna — den största organisationeninom domstolsväsendet — har ökat från 46 745 år 1950 till 63 272 år 1960, eller med 35 %.
    Justitieministern erinrar om att den organisation, som år 1947 inför genomförandet av den nya rättegångsbalken fastställdes för de statliga allmänna domstolarna, fick karaktär av försöksorganisation. Arbetsökningen inom domstolsväsendet påkallade redan i början av 1950-talet förstärkningar av den nya organisationen, till en början närmast vid underrätterna. Efter hand gjorde sig svårigheterna att bemästra läget kännbara jämväl i hovrätterna och vid högsta domstolen med nedre justitierevisionen. Under den gångna tioårsperioden har till följd härav ett flertal utredningar tillkallats för att överse olika arbets- och organisationsproblem. I avvaktan på dessa utredningars resultat har inte några mera genomgripande reformer vidtagits inom domstolsorganisationen.
    I början av år 1961 har stadsdomstolsutredningen avgivit betänkande (SOU1961:6; jfr SvJT 1961 s. 308) med förslag bl. a. till förstatligande av råd-

husrätterna. Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling och det material som därvid framkommit har gett stöd för den uppfattningen, att domstolsorganisationens olika problem i så hög grad griper in i varandra, att de bör överses i ett sammanhang. Justitieministern har därför den 29 dec. 1961 inhämtat K. M:ts bemyndigande att låta sakkunniga företa en sådan översyn.
    I fråga om fångvården framhålles, att det skett betydelsefulla organisatoriska förändringar och en omfattande utbyggnad av anstaltsbeståndet under den gångna tioårsperioden. Medeltalet intagna, som år 1950 var 2 400, uppgick år 1960 till 4 800. Anstaltsplatserna har under perioden nära nog fördubblats och uppgick vid slutet av år 1961 till omkring 5 000. De vidgade möjligheter att tillämpa fakultativ villkorlig frigivning, som har införts fr. o. m. den 1 juli 1961, beräknas av fångvårdsstyrelsen friställa ca 225 årsplatser. Fångvårdens arbetsdrift har undergått en fortskridande industrialisering. Den 1 juli 1961 disponerades för egentlig industriproduktion sammanlagt 2 075 arbetsplatser. Härtill kom 1 200 platser i jordbruksdrift och 800 platser för arbetsterapi och diversearbeten m. m.
    Skyddskonsulentorganisationen och därmed kriminalvården i frihet har under perioden efter hand utbyggts. Fångvårdsstyrelsen beräknar, att antalet villkorligt dömda och villkorligt frigivna för närvarande utgör närmare 15 000 mot närmare 9 000 år 1950.
    Antalet tjänstemän inom kriminalvården uppgår för närvarande till ca 3 000. För frivårdsklientelets övervakning och tillsyn tages ca 9 000 personer i anspråk — till alldeles övervägande delen frivilliga krafter.
    Under andra huvudtiteln uppgår driftbudgetens slutsumma för budgetåret 1962/63 till drygt 168 milj. kr., vilket innebär en ökning med 12,5 milj. kr. Av denna ökning kommer ungefär 2,5 milj. kr. på domstolarna.
    Enligt beslut av 1961 års riksdag skall Värmlands län fr. o. m. den 1 jan. 1963 i judiciellt avseende överföras från Svea hovrätt till hovrätten för Västra Sverige. Den arbetsmängd, som därmed flyttas till den senare hovrätten, beräknas motsvara kapaciteten hos en hovrättsavdelning. Från och med nyssnämnda tidpunkt inrättas därför en ny ordinarie avdelning i hovrätten för Västra Sverige. Någon motsvarande inskränkning i den ordinarie organisationen för Svea hovrätt, som också arbetar med två extra avdelningar, har icke föreslagits.
    När det gäller häradsrätterna må erinras om att rådhusrätten i Visby upphört den 1 jan. 1962 och att staden samma dag i judiciellt avseende förenats med Gotlands domsaga. Justitieministern föreslår nu, att en tjänst som tingsdomare inrättas i domsagan. Även i fyra andra domsagor föreslås dylika tjänster, i vissa fall mot att tingssekreteraretjänster indrages. I övrigt föreslår justitieministern väsentligt ökade medel till arbetskraftförstärkningar i domsagorna. Medel har också beräknats för att K. M:t skall kunna besluta om de landsrättsförläggningar, som kan bli aktuella under det nya budgetåret.
    Nämndemännens dagarvoden föreslås höjda från 30 till 60 kr. för varje förrättningsdag. För att möjliggöra ökade ersättningar till vittnen m. fl.har uppräkning begärts av berörda anslag. Förslag om höjning av dessa ersättningar har i särskild proposition förelagts 1962 års riksdag.
    Under anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet erinrar justitieministern om K. M:ts beslut den 12 maj 1961 (SFS nr 133) vari med-

givits att allmänna handlingar, på villkor som statens provningsanstalt godkänner, får upprättas medelst fotografisk reproduktion eller liknande framställningssätt.¹
    Vid anmälan av anslaget Efterutbildning inom rättegångsväsendet nämner justitieministern, att kursverksamheten under några budgetår icke haft samma omfattning som tidigare men att den under åren 1962 och 1963 åter kommer att öka.
    Fångvårdsstyrelsen vill ha sitt namn ändrat till kriminalvårdsstyrelsen. Justitieministern anser, att frågan får behandlas i samband med beredningen av följdförfattningarna till förslaget till brottsbalk.
    I fråga om den slutna kriminalvården föreslås bl. a. särskilda åtgärder för att främja yrkesutbildningen för unga intagna samt för att förbättra arbetsdriften inom fångvården. På grundval av utredning av fångvårdsstyrelsen framlägges förslag angående den andliga vården vid fångvårdsanstalterna.
    Organisationen för kriminalvården i frihet föreslås bli väsentligt utbyggd. Justitieministern understryker, att en fortsatt utbyggnad av frivårdens organisation är påkallad redan med hänsyn till de krav, som i dagens läge ställes på denna del av kriminalvården. Ett än starkare utbyggnadsbehov inträder vid ett genomförande av det förslag till brottsbalk, som K. M:t den 15 dec. 1961 beslutat förelägga 1962 års riksdag (prop. nr 10/1962).
    I den nuvarande organisationen för frivården intar skyddskonsulenterna och deras assistenter en central ställning såsom rådgivare och hjälpare åt övervakare och som kontrollanter av övervakningsarbetet. Om frivården skall kunna utvidgas och intensifieras, måste denna organisation väsentligt förstärkas. En sådan förstärkning har föreslagits av 1956 års eftervårdsutredning, som därvid även beaktat de ändrade förhållanden, vilka kommer att inträda om brottsbalksförslaget genomföres. Enligt utredningen skall organisationen för kriminalvård i frihet utbyggas i fem etapper. Fullt utbyggd skulle organisationen komma att omfatta 40 skyddskonsulenter, var och en med sitt distrikt, 81 skyddsassistenter, 59 kanslibiträden och 5 biträden i reglerad befordringsgång. Jämfört med nuvarande organisation ökas antalet distrikt och tjänster till inemot det dubbla. Justitieministern förordar, att utbyggnaden sker snabbare än utredningen förutsatt, och föreslår, att den genomföres under de närmaste tre budgetåren. För budgetåret 1962/63 föreslås i första hand behovet av personal i storstäderna bli tillgodosett.
    Uppräkningarna av anslagen för fångvårdsändamål uppgår sammanlagt till 8,5 milj. kr.
    Under kapitalbudgeten begäres medel för en fortsatt utbyggnad och förnyelse av fångvårdens anstaltsbestånd. Bland byggnadsobjekten ingår bl. a. centralanstalterna Hall och Kumla samt en ny typ av sidoanstalt. De första anstalterna av denna typ är avsedda att uppföras i Tillberga och i Skänninge. För byggnadsverksamheten under de två närmaste åren förutsättes en sammanlagd medelsåtgång av inemot 40 milj. kr.
    I likhet med tidigare år redogör justitieministern för tillgängliga platser på fångvårdsanstalterna samt för antalet intagna i skilda kategorier.
    Antalet platser vid fångvårdsanstalterna uppgick den 1 dec. 1961 till 4 947, varav 3 261 slutna och 1 686 öppna platser. Då antalet intagna samtidigt ut-

¹ Pågående undersökningar kan väntas leda till att vissa typer av kopieringsapparater under den närmaste tiden kommer att godkännas för ifrågavarande ändamål.

gjorde 5 174, förelåg en viss överbeläggning. Om hänsyn tages till att vissa platser icke kan utnyttjas på grund av rengöring, reparation m. m., var överbeläggningen i verkligheten större än vad de anförda siffrorna visar.
    Den pågående nybyggnadsverksamheten kan under första halvåret 1962 beräknas tillföra anstaltsorganisationen tillhopa 252 nya platser, varav 80 vid var och en av anstalterna i Norrtälje och Tidaholm, 72 vid säkerhetsanstalten Hall och 20 platser vid kvinnoanstalten Hinseberg. Arbetet med uppförandet av den vid förra årets riksdag beslutade 120-mannaanstalten i Tillberga har nyligen påbörjats och beräknas vara avslutat i början av år 1963. I enlighet med det anförda skulle, om planerade tidsschemata kan hållas, sammanlagt 372 nya platser tillkomma under tiden fram till och med budgetåret 1962/63. Härutöver må nämnas, att justitieministern under anslaget till anskaffning, montering och transport av baracker m. m. tillstyrkt, att medel beräknas för vissa av fångvårdsstyrelsen föreslagna utbyggnader, omfattande tillhopa 100 platser.

H. S.