508 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT    Förslag till samnordisk patentlagstiftning. De danska, finska, norska och svenska kommittéerna för nordiska patent har framlagt ett gemensamt betänkande med förslag till nya i sina huvuddelar överensstämmande patentlagar för de fyra länderna. Kommittéerna tillsattes 1955 på initiativ av Nordiska rådet för att söka skapa en nordisk gemenskap på patentområdet. Betänkandet innehåller utförlig motivering för de gemensamma bestämmelserna i lagförslagen men är endast preliminärt.1 Det har nämligen befunnits lämpligt att innan slutligt betänkande avgives inhämta yttranden från intresserade kretsar i hela Norden.
    Kommittéernas främsta uppgift har varit att utarbeta ett system med s. k. nordiska patent. En patentsökande skall kunna vända sig till patentverket i något av de nordiska länderna och där erhålla patent som gäller i samtliga dessa länder. Systemet förutsätter en långt gående enhetlighet i patentlagstiftningen, i första hand i fråga om de bestämmelser som rör beviljande av patent. Kommittéerna har vidare haft att beakta den fortsatta internationella utvecklingen på patentområdet. Då en revision av viktiga delar av patentlagarna således blivit nödvändig, har kommittéerna ansett en fullständig översyn av patentlagstiftningen, som — med undantag för den finska patentlagen av år 1943 — i huvudsak utformades för mer än 50 år sedan, vara påkallad.
    Den enhetlighet som uppnåtts har gjort det möjligt att fördela motivskrivningen mellan de olika kommittéerna. Betänkandet presenteras därför på omväxlande danska, norska och svenska språken allt efter motivförfattarnas nationalitet.
    Det av kommittéerna utarbetade samarbetsförslaget är visserligen inskränkt till det administrativa stadiet, dvs vad som rör patentbeviljandet. Patentsom meddelats på grund av nordisk patentansökning kan upprätthållas oberoende av varandra i de skilda länderna. Patentskyddet kan alltså upphöra i ett av länderna men fortsätta att gälla i de övriga. Systemet innebär likväl en långt gående patentgemenskap mellan de nordiska länderna, vilken hittills saknar motstycke på andra håll.
    I kommittéernas förslag ingår, att sökanden kan välja mellan nordisk patentansökan och nationell patentansökan. Det blir således alltjämt möjligt för den som har intresse av patentskydd i endast ett av länderna att där ingiva patentansökan för enbart detta land.
    I utkasten till nya patentlagar har flera nyheter föreslagits. Bland dessa märkes främst en utvidgning av det patenterbara området till vissa uppfinningar som f. n. icke kan patentskyddas. Produktpatent skall därvid kunna erhållas på uppfinning som avser kemiska föreningar samt livs- och läkemedel. Förslaget ställer dock i vissa avseenden strängare krav i fråga om nyhet och andra patenterbarhetsvillkor.
    Handläggningen av patentansökningsärenden sker f. n. i stort sett under sekretess fram till dess ansökningen utlägges för allmänheten efter verkställd granskning. Kommittéerna föreslår en väsentligt utökad offentlighet. Sekretessen skall kunna bibehållas under högst 18 månader från ansökningsdagen respektive den dag från vilken sökanden åtnjuter prioritet från en utomlands gjord ansökan på samma uppfinning.
    För att förhindra vissa skadliga verkningar av den ensamrätt patentet medför har i förslaget domstolarna tillagts vidgade befogenheter att meddela s. k.

1 Betänkandet kan erhållas i Patentverket, adress Stockholm 5. Pris 10 kr.

NORDISKT OCH INTERNATIONELLT 509tvångslicenser, genom vilka andra än patenthavaren kan tillåtas att mot ersättning utnyttja uppfinningen.
    Behovet av enhetlig praxis i de olika patentverken betonas särskilt. I betänkandet ingår därför förslag till gemensamma tillämpningsföreskrifter angående patentansökans behandling.
    Utredningen står under ledning av afdelingschef P. Villadsen, Danmark, professor B. Godenhielm, Finland, direktör J. Helgeland, Norge, och justitieombudsman A. Bexelius, Sverige. De svenska sakkunniga är vidare byråchef G. Reiland, direktör G. Settergren och generaldirektör Å. v. Zweigbergk med expeditionschef G. Borggård som expert och byrådirektör S. Lewin som sekreterare.

S. Lewin