FRÄMMANDE RÄTT

 

Domstolsreform i Tjeckoslovakien

    Medan det tjeckoslovakiska domstolsväsendet under tiden fram till kommunistpartiets maktövertagande 1948 varit organiserat efter österrikiskt mönster, har därefter en omdaning efter socialistiska principer successivt ägt rum. Denna utveckling har kulminerat med tillkomsten av den nya statsförfattningen, som trätt i kraft 1960, och de lagar, som utfärdats i anslutning till denna. Bland dessa märkas lagen den 18 april 1961 om de lokala folkdomstolarna och lagen den 26 juni 1961 om domstolarnas organisation.
    Enligt den nya lagstiftningen skall rättskipningen handhas av en högsta domstol samt ett antal kretsdomstolar, distriktsdomstolar, militära domstolar och lokala folkdomstolar. En i viss mån särskild domstolsorganisation skall gälla för huvudstaden Prag.
    Lekmannainslaget i de tjeckoslovakiska domstolarna är stort. De lokala folkdomstolarna sakna helt lagfarna domare. De övriga domstolarna äro i regel sammansatta av såväl s. k. yrkesdomare som lekmannadomare. Alla domare väljas antingen direkt av medborgarna eller av särskilda organ. Mandattiderna utgöra i de lokala folkdomstolarna två år och i de övriga domstolarna i allmänhet fyra år. Endast den som är anhängare av den socialistiska regimen är valbar som domare. Av en yrkesdomare kräves nödiga fackkunskaper. Fordringarna på juridisk utbildning äro dock enligt uppgift tämligen låga. Universitetsstudier äro sålunda icke obligatoriska.
    En domare är enligt vad som uttalas i lagen om domstolarnas organisation oavhängig i sin dömande verksamhet och endast bunden av rättsordningen, som han är skyldig att tolka i enlighet med socialistisk rättsuppfattning. Det åligger honom att inför sina väljare redovisa för sin verksamhet, och skulle han förlora väljarnas förtroende, kan han även under löpande mandattid avsättas.
    De lokala folkdomstolarna utgöra en nyhet i den tjeckoslovakiska domstolsorganisationen. De ersätta dock i viss mån de kamratdomstolar, som från 1960 funnits i större industriföretag. Med upprättandet av de nya domstolarna har man avsett att vidga det arbetande

folkets aktiva deltagande i den rättskipande verksamheten. En lokal folkdomstol kan under vissa förutsättningar upprättas i en kommun eller på en arbetsplats. Den består av enbart lekmannadomare, som fullgöra sina uppdrag som bisysslor. Enligt uppgift hade i februari 1962 upprättats 667 lokala folkdomstolar varav 354 i fabriker.
    De lokala folkdomstolarna äro behöriga att döma över brott av mindre allvarlig art samt i vissa förmögenhetsrättsliga tvister. Om någon finnes övertygad om brott, kan den lokala folkdomstolen likväl underlåta att ådöma honom påföljd, såvida redan själva domstolsförfarandet haft en uppfostrande verkan på den skyldige. Så är fallet framför allt då han visar uppriktig ånger eller frambär sina ursäkter och utfäster sig att ersätta uppkomna skador. Eljest har domstolen att välja mellan någon av följande påföljder: a) en förmaning, b) en offentlig reprimand, c) böter om högst 500 kčs, d) avdrag med upp till 15 procent å vederbörandes lön under högst tre månader, e) placering av vederbörande å annan arbetsuppgift under högst sex månader.
    Mot en lokal folkdomstols dom kan talan fullföljas till distriktsdomstol, som även dömer som första instans i mål, som falla utanför lokalfolkdomstols kompetens och icke äro förbehållna annan domstol. I distriktsdomstol dömer ett kollegium, bestående av en yrkesdomare och två lekmannadomare.
    I mål, som först upptagas av distriktsdomstol, sker överklagande till kretsdomstol, som då består av tre yrkesdomare och två lekmannadomare. I vissa fall skola mål anhängiggöras direkt vid kretsdomstol, som då dömer i en sammansättning av en yrkesdomare och två lekmannadomare. Kretsdomstolens domar i denna senare typ av mål fullföljas till högsta domstolen, som vid avgöranden i sådana mål är sammansatt av tre yrkesdomare och två lekmannadomare.
    Stor vikt lägges vid domstolarnas och de enskilda domarnas rent uppfostrande funktioner. Detta kommer till klart uttryck i bl. a. lagenom domstolarnas organisation, enligt vilken domstolarna bland medborgarna utöva den uppfostrande verksamhet, som går ut på propagerande av den socialistiska rättsordningen och fördjupning av det socialistiska rättsmedvetandet hos det arbetande folket. Domarna äro vidare förpliktade att utnyttja sin kunskap och erfarenhet till politisk och uppfostrande verksamhet bland medborgarna.

Hans Danelius