CLAES SANDELS. Bolagsskattens funktion i den ekonomiska mekaniken. Principiellt och aktuellt om bolagsskatt. Sthm 1962. Norstedts. 109 s. Kr. 8,50.

    En fråga, som under senare år kommit att intaga en alltmera central plats i svensk finansvetenskaplig diskussion, är frågan om verkningarna av den särskilda beskattningen av aktiebolags nettovinst. Framförallt har frågan om dubbelbeskattningssystemets effekt på kapitalackumulationen inom bolagen tilldragit sig uppmärksamhet. Tyvärr har den omfattande diskussionen icke föregåtts av något försök till en mera grundläggande systematisk utredning av skattens verkningar, varför argumenten i stor utsträckning kommit att hänga i luften. Ej heller har det offentliga utredningsarbete, som ligger till grund för 1960 års provisoriska lagstiftning om beskattning i vissa fall av bolagsinkomst, resulterat i någon mera sammanhängande analys av vare sig den ordinarie eller den provisoriska lagstiftningens verkningar, vilket också påtalats av åtskilliga remissinstanser. Det finns därför anledning att med tillfredsställelse notera, att skattekonsulten Claes Sandels genom sitt arbete om bolagsskattens funktion i den ekonomiska mekaniken försökt och också lyckats lägga en fastare grundval för diskussionen av de här nämnda frågorna.

    Föremålet för Sandels undersökning är i första hand frågan om hurbolagens eget kapital, varmed avses sammanlagda marknadsvärdet av samtliga icke bolagsägda aktier, kommer att påverkas av följande fyra huvudfaktorer; inkomstskatten å bolagets nettovinst (bolagsskatten), den marginella skatten hos aktieägarna för utdelning från bolagen (utdelningsskatten), räntabiliteten inom bolagen och räntabiliteten hos aktieägarna utanför bolagen. Diskussionen föres utifrån den särskilda förutsättningen, att det är skilda grupper av aktieägare, somefter ett rationellt handlande, inriktat uteslutande på att maximerade ekonomiska fördelarna av aktieinnehavet, bestämmer bolagens politik med avseende å kapitalanskaffning och andra kapitaldispositioner. Med hänsyn till de särskilda komplikationer, som skulle uppkomma om även eventuella intressemotsättningar mellan aktieägare och bolagsledning skulle föras in i sammanhanget, är det fullt försvarligt att dessa lämnas utanför de grundläggande resonemangen. Sådana motsättningar är alltför obestämbara för att med någon framgång kunna föras in i generella resonemang av den art, som kommit till uttryck i Sandels arbete. Sedan är det en annan fråga, om denna faktor i verkligheten är av den underordnade betydelse, som författaren resonemangsvis vill göra gällande i bokens tionde kapitel.
    Uppläggningen av undersökningen har skett efter den riktlinjen, att i den första delen av arbetet (kap. 2—7) göres en principiell utredning av betydelsen av de ovan angivna huvudfaktorerna, varefter författaren på grundval av de där erhållna resultaten ägnar huvuddelen av den återstående delen åt en kritisk diskussion dels av argumenten bakom den provisoriska lagen om kedjebeskattning och dels av den i skilda sammanhang föreslagna differentieringen av bolagsskatten mot en lägre skattesats å utdelad än å fonderad vinst. Av betydande intresse och värd en närmare uppmärksamhet av våra lagstiftande myndigheter är också det avslutade kapitel, som behandlar effekten av föränderligheten inom skattelagstiftningen. Med vederbörlig reservation för skattelagstiftningens konjunkturpolitiska funktion vänder sig Sandels här mot alltför snabba förändringar av skattesystemet och därvid påvisar han de effektivitetsförsämringar inom näringslivet, som— oberoende av om ändringarna avses leda till ökat skatteuttag eller icke — kan följa av oförutsedda omläggningar av de bärande principerna i våra skatteförfattningar.
    Arbetets tyngdpunkt får anses ligga på den teoretiska beskrivning av egetkapitalströmmarna till och från bolagssektorn, vilken lämnas i fjärde till sjunde kapitlet. Uppläggningen av denna undersökning är icke minst ur framställningsteknisk synpunkt mycket förtjänstfull. I fjärde kapitlet behandlas dessa strömmar med avseende å ett enstaka bolag utifrån den förenklade förutsättningen att någon försäljning och något köp av aktierna inte sker. Räknemässigt visas därvid med användning av de fyra variablerna bolagsskattesats, utdelningsskattesats samt räntabiliteten inom och utanför bolaget under vilka villkor det ställer sig lönande för skilda grupper av aktieägare att tillskjuta kapital, låta vinsten innehållas av bolaget eller taga ut vinsten i form av utdelning. I det därpå följande kapitlet föres även överlåtelsemöjligheterna in i sammanhanget, varvid författaren visar hur utdelnings-

politiken icke längre kommer att bestämmas enbart av de för de aktuella ägarna gällande marginella inkomstskattesatserna utan även av motsvarande skattesatser hos tänkbara köpare av aktierna ifråga.
    I sjätte kapitlet behandlas ett speciellt slag av aktieinnehav och aktietransaktioner, nämligen de hos aktiebolagen själva. Här göres utifrån förutsättningen att aktieutdelning kan ske skattefritt mellan bolag en mycket värdefull analys av betydelsen av bolagens köp och försäljningar av aktier i andra bolag. I den mån dessa köp och försäljningar försiggår mellan å ena sidan bolagssektorn och å den andra sektorn av icke-bolag kommer detta att medföra samma verkningar som utdelning resp. nyemission såtillvida att bolagens egetkapital kommer att minskas resp. ökas med köpeskillingen för aktierna. Såvitt köpen av aktier kommer att överväga, uppkommer ur fiskalisk synpunkt en nackdel till följd av att det kapital, vars avkastning i princip skall dubbelbeskattas, blir reducerat. Men mot det statiska betraktelsesätt enligt vilket denna nackdel av bolagens aktieköp skulle kunna motivera en kedjebeskattning ställer Sandels ett mera dynamiskt. Han finner det på längre sikt sett meningslöst att medelst kedjebeskattning tvångsvis söka innestänga kapital inom bolagssektorn, eftersom en motsatt effekt i det långa loppet kommer att åstadkommas i form av ökad utdelning och minskad nyemission. Storleken av egetkapitalet inom bolagssektorn kommer i sista hand att bero av bolagens förmåga att göra detta kapital räntabelt men till följd av dubbelbeskattningen måste denna räntabilitet ligga väsentligt över motsvarande räntabilitet utanför bolagen. Frånvaron av kedjebeskattning har även ur effektivitetssynpunkt betydande fördelar, bl. a. den att skillnaden i räntabilitet mellan olika bolag kan utjämnas på så sätt, att bolag med lågräntabel verksamhet istället för att fullfölja sina egna, mindre lönande investeringsprojekt förvärvar aktier i mera räntabla bolag. Därigenom tillföres dessa mera lönsamma verksamhetsgrenar direkt eller indirekt erforderligt kapital. Genom denna möjlighet att utan förmedling av fysiska personer överflytta kapital mellan bolagen kommer verksamhetsgraden inom bolagssektorn att kunna hållas högre än vid en kedjebeskattning, vilket i sin tur kommer att befrämja tillväxten av egetkapitalet.
    Trots att Sandels arbete icke kan sägas vara lättläst, vilket dock till stor del har sin grund i ämnets komplicerade beskaffenhet, lämnar det med hänsyn till de klart ställda och avgränsade problemen, metoden att angripa dessa samt rikedomen på nya synpunkter sina läsare riklig lön för mödan. Naturligtvis har författaren med detta arbete icke avsett att säga det sista ordet i frågan om bolagsskattens verkningar. Snarare har han med sina i strid med konventionella uppfattningar uttalade meningar angående de ekonomiska förloppen velat stimulera till fortsatt diskussion. Enighet torde i varje fall kunna råda om att Sandels med sitt arbete skapat förutsättningarna för att ge en sådan fortsättning av debatten en helt annan stabilitet än vad den tidigare har haft.

Göran Englund