NOTISER
Andra huvudtiteln m. m. Statsverkspropositionen för budgetåret 1962/63 utformades i redaktionellt avseende på annat sätt än tidigare. Denna utformning har bibehållits för budgetåret 1963/64. Sålunda har för varje departementdrift- och kapitalbudgeten, som tidigare anmälts i skilda bilagor, sammanförts i en bilaga, där kapitalbudgeten behandlats i direkt följd efter driftbudgeten. Varje sådan bilaga inledes med en översikt över vederbörande departementsverksamhetsområde.
Ett särskilt sammandrag på engelska har i likhet med föregående år utarbetats inom finansdepartementet.
Av frågor i statsverkspropositionen, som anmälts på justitieministerns föredragning, må nämnas följande.
En omfördelning av ärendena mellan departementen planeras. Justitiemi-
nistern hänvisar till framställning från riksdagen år 1957 (SU 93, rskr 249) i anledning av bl. a. riksdagens år 1956 församlade revisorers uttalande. Departementens karaktär av centrala planeringsorgan skall förstärkas. Sålunda skall de ärenden som rör arbetsmarknaden och bostadsbyggandet överföras från socialdepartementet till inrikesdepartementet. Detta motiveras med att dessa ärenden sammanhänger med lokaliseringspolitiken och de kommunala frågorna och har betydelse för länens utveckling. Ärendena rörande hälso och sjukvården överföres från inrikes- till socialdepartementet. För en sådan ändring talar att socialdepartementet bereder lagstiftningen och det administrativa arbetet på departementsplanet rörande den allmänna försäkringen. Sjöfartsärendena skall överföras från handelsdepartementet till kommunikationsdepartementet, där ärendena rörande landets kommunikationsväsen i övrigt handlägges. Ärendena rörande lotterimedelsfonden föres från handelsdepartementet samman med övriga kulturfrågor i ecklesiastikdepartementet. Avsikten är att omfördelningen fr. o. m. 1 juli 1963 definitivt skall fastställas genom ändring i stadgan 29 juni 1950 (nr 401) ang. statsdepartementen.
På justitieministerns föredragning har också anmälts att en forskningsberedning tillkallats genom beslut av K. M:t den 14 dec. 1962. I densamma skall deltaga forskare och företrädare för näringsliv och annan viktig samhällsverksamhet. Beredningen skall utgöra ett forum för samråd om den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken. Beredningens sammanträden ledes av statsministern. Enligt nyssnämnda beslut har vidare upprättats en särskild arbetsgrupp med uppgift att inom statsrådsberedningen förberedande behandla frågor av betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. Arbetsgruppen skall mot bakgrund av den svenska forskningens nuvarande omfattning, inriktning och organisation söka följa den internationellavetenskapliga utvecklingen samt behandla avvägningsproblem av principiell räckvidd och för mera ingående analys ta upp problem av särskild aktualitet.
Med förslagen för budgetåret 1963/64 under statsverkspropositionens andra huvudtitel, som avser justitiedepartementet, åsyftas i första hand att tillgodose häradsrätternas ökade behov av personal samt att fortsätta upprustningen av kriminalvården.
Justitieministern framhåller, att den snabba samhällsutvecklingen högst avsevärt påverkat arbetet vid domstolarna, där antalet mål stigit väsentligt samtidigt som en del mål blivit mer invecklade. Bland de faktorer som haft särskild betydelse nämnes den ökade ekonomiska omsättningen, den explosiva utvecklingen av motortrafiken, den intensifierade tätorts- och sommarstugebebyggelsen med därav följande stegring av expropriations- och fastighetsbildningsverksamheten samt den ökade brottsligheten. Det framhålles att en del av dessa faktorer inte minst inverkar på arbetet vid domstolarnas inskrivningsavdelningar. Under år 1962 har den s. k. domstolskommittén börjat sin verksamhet, vilken till en början främst är inriktad på att föreslå erforderliga åtgärder för att förstatliga rådhusrätterna. Dess huvuduppgift är dock att företa den allmänna översyn av domstolsorganisationen, som erfarenheterna av den nya rättegångsbalkens tillämpning ger anledning till. Intill dess så skett, anses några mera avsevärda förändringar av domstolsorganisationen ej böra komma till stånd.
För nedre justitierevisionen innebär årets anslagsäskanden icke några personalförstärkningar. Vissa åtgärder förberedes för att anpassa revisionens kansliorganisation till en ordning likartad den som numera råder vid hov-
rätterna och i domsagorna. Tillgängliga uppgifter om arbetssituationen vid hovrätterna anses motivera att den sammanlagda ledamotsorganisationen där får förbli oförändrad. Emellertid förordas viss utbyggnad av kansliorganisationen när det gäller icke rättsbildad personal.
Under anslaget till häradsrätterna anmäles vissa aktuella utredningar och förslag angående rikets judiciella indelning. Det erinras om att rådhusrätten i Enköping upphört den 1 jan. 1963 och att staden samma dag i judiciellt avseende förenats med Uppsala läns södra domsaga. I domsagan har tingsdomare förordnats jämlikt bemyndigande av 1962 års riksdag. Utredningar och förslag redovisas i fråga om Falu stads införlivande i judiciellt avseende med domsaga. Justitieministern anser i likhet med domstolskommittén att förberedelser bör vidtagas för att Falu stad fr. o. m. den 1 jan. 1964 i judiciellt hänseende skall kunna förenas med Falu domsaga och föreslår, att domsagan i sådant fall skall tillföras bl. a. två tingsdomartjänster. Därest en sammanslagning av Kinda och Ydre domsaga med Linköpings domsaga skulle visa sig motiverad anses en tjänst som häradshövding i Kinda och Ydre domsaga böra utbytas mot en tjänst som tingsdomare i Linköpings domsaga. I övrigt föreslår justitieministern ytterligare fem tjänster som tingsdomare. Vissa tingssekreterartjänster indrages i samband med inrättande av de nya tjänsterna. Under hänvisning till det ansträngda arbetsläget, särskilt på en del inskrivningsavdelningar och i domsagorna i Stockholmsområdet, har ökade medel föreslagits till personalförstärkningar. Avvägningen av anslaget till häradsrätterna bereder även K. M:t möjlighet att besluta om ytterligare landsrättsförläggningar.
Totalt begäres anslagsförstärkningar under avsnittet för domstolarna med drygt 10 milj. kr.
I fråga om fångvården framhålles den omfattande utbyggnaden under den gångna tioårsperioden av såväl den slutna vården som frivården. Vid slutet av år 1962 uppgick antalet anstaltsplatser till drygt 5 300. Cirka 3 000 tjänstemän var anställda inom vårdområdet. Där jämte var minst 10 000 personer frivilligt verksamma inom frivården såsom övervakare och tillsynsmän. Maximibeläggningen vid fångvårdsanstalterna år 1962 var 5 354. Frivårdsklientelet uppgick till cirka 17 000 personer.
För fångvården tillkommer nya arbetsuppgifter vid genomförande av den lagstiftning om samarbete med övriga nordiska länder angående verkställighet av straff m. m., som föreslagits i proposition till riksdagen (1962:203) och som beräknas träda i kraft den 1 juli 1963. Fångvårdsstyrelsen föreslås erhålla vissa personalförstärkningar. Bl. a. tillföres straffverkställighetssektionen inom lag- och utredningsbyrån en tjänst som byrådirektör. Särskilda medel begäres för att, på sätt statskontoret föreslagit, tekniskt omlägga straffregistreringen och få ett lättarbetat system enligt vilket bl. a. snabbt kan konstateras om viss person är registrerad.
Under fångvårdsavsnittet redovisas vidare slutbetänkande av 1956 års eftervårdsutredning angående arbetsanskaffning åt kriminalvårdens klientel. Justitieministern erinrar om att denna fråga aktualiserats genom den utvidgade tillämpningen av den fakultativa villkorliga frigivningen. För att sådan skall kunna erhållas har nämligen uppställts som villkor att arbete och bostad av godtagbar beskaffenhet måste vara ordnade. Justitieministern ansluter sig i huvudsak till eftervårdsutredningens uppfattning att samma hjälp till utbildning och arbetsanskaffning, som samhället lämnar vanliga arbets-
sökande, skall stå till förfogande även för kriminalvårdens klientel. Det upplyses, att numera en särskild befattningshavare vid varje länsarbetsnämnd tillagts uppgiften att vara kontaktman i fråga om arbetsplacering av frivårdsklientelet. Vidare har en arbetsförmedlingstjänsteman avdelats för var och en av fångvårdsräjongerna för manligt klientel för att vid besök på anstalterna förbereda arbetsanskaffning åt dem som skall friges. Viss utbildning har ordnats för dessa tjänstemän. Försök med beredskapsarbete för frivårdsklientelet har även igångsatts. Med anledning av en framställning av fångvårdsstyrelsen tillstyrkes ett försök att vid en ny 120-mannaanstalt i Tillberga med fabriksmässig arbetsdrift få anpassa prestationsersättningen åt de intagna till löneförhållandena på den öppna marknaden.
I fråga om den rättspsykiatriska organisationen må nämnas att två läkartjänster överförts från psykiatriska sjukhuset i Stockholm till Långholmens psykiatriska avdelning. För kurators- och biträdeshjälp inom organisationen begäres ökad medelsanvisning.
För frivårdens del fortsättes den successiva utbyggnaden av skyddskonsulentorganisationen med 37 nya tjänster. Organisationen skall stå färdig vid den tidpunkt, den 1 jan. 1965, då brottsbalken är avsedd att träda i kraft, och skall fullt utbyggd omfatta 40 skyddskonsulenter, var och en med sitt distrikt, 81 biträdande skyddskonsulenter och skyddsassistenter samt 44 tjänstemän i biträdesgrad.
För fångvården begäres anslagsförstärkning med totalt 13,5 milj. kr.
Vid anmälan av anslaget Efterutbildning inom rättegångsväsendet framhåller justitieministern att kurser måste anordnas bl. a. inför den nya brottsbalkens ikraftträdande.
Under kommittéanslaget erinras om att nästa konferens om revision av Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk skall äga rum i Stockholm under juni—juli 1965 och vara 4—6 veckor. Förberedelserna för konferensen pågår. Till samma år planeras i Stockholm en FN-kongress angående förhindrande av brott och behandling av brottslingar.
Den konferens som Svensk förening för internationell sjörätt såsom avdelning av Comité Maritime International skall anordna i Stockholm sommaren 1963 liksom Svea hovrätts år 1964 infallande 350-årsjubileum omnämns under anslaget till Extra utgifter.
Ett nytt anslag, Fideikommissnämnden, finns uppfört, som har samband med lagförslaget om avveckling av fideikommissen.
Under andra huvudtiteln uppgår driftbudgetens slutsumma för budgetåret 1963/64 till drygt 194 milj. kr., vilket innebär en ökning med 26,0 milj. kr.
Under kapitalbudgeten begäres ett från 5,5 milj. kr. till 18,1 milj. kr. förhöjt anslag till fortsatt utbyggnad och förnyelse av fångvårdens anstaltsbestånd. Bland pågående byggnadsföretag må nämnas säkerhetsanstalten Hall och centralanstalten i Kumla samt den tidigare nämnda anstalten i Tillberga. Nya anstalter, liknande den sistnämnda, förberedes i Skänninge, Herrljunga och Ystad. K. M:t har även uppdragit åt byggnadsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté att projektera ny centralanstalt i Stockholmstrakten.
Brottsbalken har aktualiserat en särskild anstaltsfråga. Enligt balken skall den nya påföljd, skyddstillsyn, som är en form av kriminalvård i frihet, under vissa förutsättningar kunna inrymma en kort tids anstalts behandling, avsedd främst för yngre klientel. För detta ändamål beräknas fyra nya anstalter med sammanlagt 160 platser bli uppförda.
Från femte huvudtiteln må nämnas, att socialministern räknar med en ökad arbetsbelastning för försäkringsdomstolen. Ikraftträdandet av den nya lagstiftningen om allmän försäkring väntas innebära en ökning av antalet förtidspensionärer med 30 000. Vidare börjar de första tilläggspensionerna nu utbetalas. Såsom en beredskapsåtgärd uppföres därför ytterligare en tjänst såsom försäkringsdomare.
Under sjunde huvudtiteln föreslår finansministern en förstärkning av den dömande personalen vid kammarrätten och förordar att åtta assessorstjänster inrättas mot att samma antal fiskalstjänster indrages. Därmed kommer varje division i domstolen att öka med en ledamot och bestå av divisionsordföranden, vice ordföranden och fyra ledamöter, av vilka två är ordinarie kammarrättsråd och två extra ordinarie assessorer.
Vid sin föredragning av anslagen under åttonde huvudtiteln förklarar ecklesiastikministern, att han icke är beredd att ta ställning till frågan att inrätta en professur i kriminologi vid juridiska fakulteten i Stockholm. Det framhålles att kriminologien såsom vetenskap har en uppenbar anknytning till socialvetenskapliga och medicinska frågeställningar. Med hänsyn härtill bör såväl ämnesinriktningen som fakultetstillhörigheten för den föreslagna professuren ytterligare övervägas genom universitetsmyndigheternas försorg. En tjänst som psykolog föreslås till den vid Karolinska institutet anknutna rättspsykiatriska kliniken. Anslag utgår till det nordiska samarbetsrådet för kriminologi, vars fasta sekretariat är förlagt till Oslo. I samarbetsrådets regi hålles varje sommar ett nordiskt forskningsseminarium i kriminologi. År 1963 ankommer det på Sverige att vara värdland. Ecklesiastikministern anser, att statens råd för samhällsforskning bör pröva vissa förslag från universitetskanslern rörande forskarrekryteringen vid de juridiska fakulteterna, innebärande bl. a. att medel skall beräknas för s. k. forskararvoden för domare, och andra jurister inom statsförvaltningen. Ecklesiastikministern erinrar i sammanhanget om kungörelsen den 9 nov. 1962 (SFS 1962: 570) med föreskrift att tjänsteman, som beviljats tjänstledighet med C-avdrag för bedrivande av forskning med anslag från bl. a. statligt forskningsråd, i avlönings- och pensionshänseende skall behandlas, som om ledigheten åtnjutits för offentligt uppdrag.
Slutligen må nämnas att bidrag finnes upptaget till det nordiska institutet för sjörätt i Oslo, vilket börjat sin verksamhet under år 1962.
H. S.