Nordiskt juristmöte
    Det tjugutredje nordiska juristmötet hölls den 22—24 aug. 1963 i Köpenhamn under stor anslutning av jurister från skilda verksamhetsfält. Det sammanlagda antalet deltagare i mötet var 873; av dessa åtföljdes 636 av maka (make). Deltagarna fördelade sig på de olika länderna enligt följande

	Antal deltagare	Därav med maka (make)	Summa
Danmark	286	175	461
Finland	120	90	210
Island	31	27	58
Norge	153	122	275
Sverige	283	222	505
Summa	873	636	1509

Dagen före mötet höll de fem lokalstyrelserna gemensamt sammanträde för behandling av vissa frågor i samband med mötet. Samma dag hölls också en presskonferens med lokalstyrelsernas ordförande.
    Mötet öppnades torsdagen den 22 aug. av den danska lokalstyrelsens ordförande, højesteretssagfører, dr jur. Bernt Hjejle i Tivolis konsertsal i närvaro av Kung Frederik. De högtidliga öppningsceremonierna bevistades även av deltagarnas damer. I sitt hälsningstal erinrade højesteretssagfører Hjejle inledningsvis om minnet av de nordiska jurister, som avlidit sedan det föregående mötet år 1960 i Reykjavík. Han nämnde därvid särskilt från Danmark højesteretspræsidenten A. Drachmann-Bentzon, prof. Sven Clausen, f. d. justitsminister A. Elmquist och prof. Fr. Vinding Kruse, från Island prof. ólafur Lårusson, från Finland prof. Kalle Kauppi och advokaterna, vice häradshövdingarna Heikki Borenius och Lars Hornborg samt från Sverige justitierådet Rudolf Eklund, FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld, justitierådet Emil Sandström, prof. Folke Wetter och hovrättspresidenten Herman Zetterberg. Højesteretssagfører Hjejle utvecklade så juristmötenas betydelse för det nordiska rättslivet. Han framhöll att mötena visat sig vara ett rotskott av enastående livskraft och fortsatte:
    Dette hænger vel først og fremmest sammen med det begrænsede mål vor institution sætter sig og med en realistisk forståelse af mulighederne for de nordiske folks samarbejde. Medens skandinavismens fædre så sammensmeltningen som deres opgave og politisk så det samlede Norden som deres mål, har De nordiske Juristmøders fædre og de, der førte møderne videre, forstået individualismens farve i det nordiske mønster. For dem har den fuldstændige ensartethed ikke været et mål. De har forstået, at vor individualiteter vor styrke. Det er fra forskjellen i vore synspunkter at vi har hentet og skal hente vor gensidige inspiration og fornyelse. Men De nordiske Juristmøders livskraft står sikkert også i forbindelse med deres brede basis.
    Det er af betydning, at retsudviklingen indenfor juristernes kreds ikke alenesker indenfor domstoles, ministeriers, udvalgs og kommissioners særligt sag-

634 BENGT RYDINkyndige kreds, men at større retlige spørgsmål fra tid til anden drages ind til drøftelse og overvejelse for et større og alsidigt sammensat forum. Det har altid været De nordiske Juristmøders styrke at der her samles ikke blotalle grupper af jurister — retsvidenskabsmænd, dommere, administrationens embedsmænd, advokater og erhvervsjurister — som hver for sig kan belyseet emne ud fra deres særlige sagkundskab, men også jurister fra alle Nordens egne med de særlige erfaringer og de forskellige forudsætninger, der udspringer af hvert enkelt folks historie og karakter.
    Ikke mindst er sådanne periodiske samlede drøftelser med deltagelse af etbredt udsnit af jurister vigtigst i en tid som den, vi lever i.
    Den tekniske revolution har medført en omvæltning i folkenes samfundssyn og livsindstilling, som har skabt vor tids store politiske omdannelser og magtforskydninger.
    I denne nye verden står retsidéen overalt i kamp for at hævde sig mod magten. I denne kamp kan vi ikke være passive, men må aktivt arbejde foren stadig udvikling og styrkelse af vore bærende retsprincipper. Vi må udbygge den således, at deres rigtighed og indre styrke kan virke overbevisende. Og det er vor opgave at virke med til at skabe en nordisk retskultur, der kan bære en stadig højere udvikling, såvel samfundsmæssigt som for den enkelte.
    I den tid vi nu gennemlever er det derfor af særlig vigtighed, at vi indenforde nordiske staters kreds ved disse møder — med deltagelse af et bredt udsnit af retslivets folk — får lejlighed til at tage stilling til tidens retlige problemer og hjælpe hinanden til at løse dem.
    Hvor stærk De nordiske Juristmøders livskraft er, ses vel bedst deraf, at hver gang i det sidste sekel krigens mørke har lagt sig over vore lande, og vore møder har måttet udskydes, har man, så snart det påny blev dag, strakstaget spørgsmålet om en genoptagelse af De nordiske Juristmøder op.
    Vi behøver da også blot at se udover denne forsamling for at forstå, at dissemøder er os kære — så kære, at tilslutningen undertiden kan volde os problemer. Lige siden jeg i 1928 første gang deltog i disse møder, har jeg atter og atter hørt bekymringer udtalt over den store tilslutning og lyttet til drøftelser om adgangsbegrænsning, som da også nogle gange er blevet gennemført. Jeg hilser den store tilslutning velkommen. Vi glæder os over, at så mange er kommet — der kan ikke komme for mange. Så må vi hellere sidde lidt trangt ved festlighederne. Lad så mange som muligt deltage i vore drøftelser, lad så mange som muligt knytte båndene over Atlanten, over Kølen,over Bottenhavet og over Øresund — så mange og så faste bånd både fagligt og venskabeligt, at de ikke kan briste.
    Den gamle danske rimkrønike kvad i sin tid om Kalmarunionen: »Den snor som lægges af strenge tre — hun brister fuldnæppelige. — Det siger vismand foruden spe — om hun lægges lempelige.» Desværre forstod de følgende århundreders nordiske statsmænd ikke som Dronning Margrethe styrken i det lempelige — de tvang strengene sammen med jernhånd, og der forbristede de. Men de strenge, der er lagt sammen på snart 100 års juristmøder og ved disse års fællesnordiske lovgivning, er netop lagt så »lempelige», at båndet ikke kan briste.
    Vi kan se tilbage på en rig høst af faglige resultater. Så at sige alle vore betydningsfulde fællesnordiske love har oprindelig været drøftet på et nordisk juristmøde. Vi vil også i fremtiden søge at knytte det retlige fællesskabs bånd således, at vi samlede kan skabe fremtidens retssamfund.
    På denne baggrund kan vi da både med den glæde, som disse dages samvær med kolleger og venner fylder vort sind med, og med den tro på værdie nog betydningen af vore faglige drøftelser som vi har lov at nære, mødes her idag for at bekræfte vor nordiske samhørighed og vor nordiske retsarv. Den bygning, som vore fædre har rejst, vil vi hygge videre på.
    Arbejder vi sammen med dette mål for øje, vil dette juristmøde føje sig som et værdigt led ind i den snart hundreårige kæde.
    Hälsningstalet besvarades av den isländska lokalstyrelsens ordförande, højesteretspræsidenten Årni Tryggvason.
    Till mötets ordförande valdes därefter højesteretssagfører Hjejle och till vice ordförande utsågs ordförandena i de övriga lokalstyrelserna, nämligen

NORDISKT JURISTMÖTE 635f. justitiekanslern Olavi Honka (F), højesteretspræsidenten Tryggvason (I), prof. Carl Jacob Arnholm (N) och prof. Ragnar Bergendal (S). Sekreterare för de olika länderna blev, för Danmark byretsdommer Henning Krog, för Finland advokaten, vicehäradshövdingen Åke Roschier-Holmberg, för Island højesteretssagfører Rannveig borsteinsdöttir, för Norge høyesterettsadvokaten Helge Haavind och för Sverige hovrättsassessorn Bengt Rydin. Som generalsekreterare för mötet fungerade landsretssagfører Kristian Mogensen (D).
    Härefter höll prof. Bernhard Gomard (D) ett föredrag om »Den tekniske udvikling og retssystemet».
    Efter lunch vidtog de första diskussionerna i de olika överläggningsämnena. Mötet var härvid uppdelat i tre sektioner, vilka behandlade var sitt ämne enligt följande. Sektion A (ordf. højesteretspræsidenten Tryggvason): »Forældremyndighed og samkvemsret». Referent i detta ämne var universitetsrektorn, prof. Ármann Snævarr (I) och korreferent justitierådmannen Olga Bremer (F). Sektion B (ordf. prof. Arnholm): »Afbestillingsret i kontraktsforhold». Referent var høyesterettsadvokaten Per Brunsvig (N) och korreferent prof. Kurt Grönfors (S). Sektion C (ordf. justitiekanslern Honka): »Den intellektuelle arbejdskrafts særlige skatteproblemer». Referent høyesterettsadvokaten Olaf Trampe Kindt (N), korreferent prof. Thøger Nielsen (D).
    Även under fredagen den 23 aug. var mötet indelat i tre sektioner. Varje sektion överlade i två ämnen, det ena på förmiddagen och det andra på eftermiddagen. Sektion A (ordf. højesteretspræsidenten Tryggvason): 1. »Afhøring af børn». Som referent i det ämnet uppträdde højesteretssagfører Jon Palle Buhl (D), som korreferent prof. Anders Bratholm (N). 2. »Voldgift eller domstole». Referent var advokaten Per-Axel Weslien (S) och korreferentadvokaten Arne A. Waselius (F). Sektion B (ordf. i ämne nr 1 prof. Arnholm, i ämne nr 2 prof. Bergendal): 1. »Trafiksikkerheden og retsanvendelsen». Referent var här direktören Knut H. Norström (S) och korreferentstatsadvokaten Per Lindegaard (D). 2. »Erstatning for personskade». Referent var højesteretssagfører G. L. Christrup (D), korreferent justitierådet Erland Conradi (S). Sektion C (ordf. i ämne 1 prof. Bergendal, i ämne 2 justitiekanslern Honka): 1. »Sagsomkostninger i borgerlige sager». Referent var højesteretssagfører Henrik Steglich-Petersen (D), ehuru det tryckta inledningsföredraget skrivits av hans landsman advokaten Axel Graff, som icke kunde närvara vid mötet; korreferent var præsidenten i Arbejdsdomstolen Hákon Guðmundsson (I). 2. »Forbudet mod ændring til skade for tiltalte i højere instans (reformatio in pejus)». Referent var prof. Tauno Tirkkonen (F) och korreferent prof. Hans Thornstedt (S).
    Sista mötesdagen, lördagen den 24 aug., behandlades vid plenarmöte det tionde och sista ämnet »Almenheden, friluftslivet og ejendomsretten» under ordförandeskap av justitiekanslern Honka samt med justitiekanslersadjointen, jur. dr Eero Manner (F) som referent och højesterettsadvokaten Eiliv Fougner (N) som korreferent.
    Såväl sektionsmötena som plenarmötet ägde rum i universitetets lokaler, däribland solennitetssalen. Diskussionerna, som hade samlat ett rekordartat deltagarantal, var mycket givande och säkerligen — i linje med dessa juristmötens idé — befrämjande för den gemensamma rättsutvecklingen i Norden.
    Fullständiga referat över mötesförhandlingarna kommer som vanligt att tryckas och kostnadsfritt tillställas samtliga medlemmar i de nordiska ju-

636 BENGT RYDINristmötena, även dem som icke personligen deltog i mötet. Svenska jurister kan vinna medlemskap genom att sätta in 25 kr. på den svenska lokalstyrelsens postgirokonto 50 40 20, Stockholm 2. I detta sammanhang må inskjutas att de tryckta förhandlingarna från 1960 års möte i Reykjavik kan köpas hos den svenska lokalstyrelsen för 25 kr.
    Efter förhandlingarnas slut framförde prof. Bergendal mötesdeltagarnas tack till den danska lokalstyrelsen och inbjöd på den svenska styrelsens vägnar till nästa nordiska juristmöte i Stockholm år 1966. Højesteretssagfører Hjejle tackade för denna inbjudan, som av de närvarande godtogs med acklamation.
    Under lördagen hölls också särskilda sammanträden nationsvis, varvid bl. a. styrelseval förrättades. Följande personer valdes:
    För Danmark: departementschefen Vilh. Boas, prof. O. A. Borum, kommitteret Poul Gaarden, højesteretssagfører N. J. Gorrissen, højesteretssagfører, dr jur. Bernt Hjejle, professorerna Stephan Hurwitz och Knud Illum, højesteretspræsidenten O. I. Kaarsberg, advokaten Aage Larsen samt vice præsidenten Hans Topsøe-Jensen.
    För Finland: vicehäradshövdingen, direktören Lauri Borenius, advokaten Mauri Hakapää, hovrättsrådet Inkeri Harmaja, lagmannen Arvo Helminen, justitiekanslern Olavi Honka, professorerna Kaarlo Kaira och Bo Palmgren, advokaten, vicehäradshövdingen Åke Roschier-Holmberg samt professorerna Tauno Tirkkonen och Matti Ylöstalo.
    För Island: civildommer Einar Arnalds, justitsminister, dr jur. Bjarni Benediktsson, højesteretssagfører Águst Fjeldsted, udenrigsminister GuðmundurI. Guðmundsson, prof. Ólafur Jóhannesson, f. d. statsminister Hermann Jónasson, prof. Theodór B. Lindal, universitetsrektorn, prof. Ármann Snævarr, højesteretssagfører Rannveig porsteinsdóttir och højesteretspræsidenten Árni Tryggvason.
    För Norge: professorerna Johs. Andenæs och Kristen Andersen, høyesterettsadvokaten Finn Arnesen, prof. Carl Jacob Arnholm, høyesterettsadvokaten Sven Arntzen, første lagmannen Thor Breien, høyesterettsdommer Andreas Endresen, banksjefen, dr jur. Sjur Lindebrække, departementsrådet Rolv Ryssdal och høyesterettsjustitiarius Terje Wold.
    För Sverige: häradshövdingen Erik Alexanderson, prof. Jan Hellner, justitierådet Bengt Hult, f. d. hovrättsrådet Bengt Lassen, advokaten Gunnar Lindh, hovrättspresidenten Sture Petrén, justitiekanslern Sten Rudholm, advokaten Sven Salmonson, prof. Ivar Strahl och justitierådet Gösta Walin.
    Vid sammanträdet med de svenska deltagarna tog justitierådet Walin till orda och tackade den avgående styrelseordföranden, prof. Bergendal, för hans insatser i de nordiska juristmötena.

    På dagordningen stod emellertid icke enbart förhandlingar och juridik. Programmet rymde också en mera sällskaplig avdelning, som präglades av en storartad gästfrihet från de danska värdarnas sida.
    Redan på onsdagskvällen den 21 aug. var samtliga lokalstyrelsers ledamöter med damer inbjudna till middag på Hotel d'Angleterre.
    Följande kväll hade Köpenhamns och Frederiksbergs kommunalstyrelser för mötesdeltagarna jämte damer anordnat mottagningar med byffé på Köpenhamns resp. Frederiksbergs rådhus. På det förra stället hälsade borgmester, advokaten Edel Saunte deltagarna välkomna, varefter prof. Arnholm framför-

NORDISKT JURISTMÖTE 637de gästernas tack; på det senare stället höll borgmester A. Stæhr-Johansen välkomsttalet och justitiekanslern Honka tacktalet.
    Fredagskvällen var traditionsenligt anslagen till privata middagar i danska juristers hem. För somliga mötesdeltagare med damer hade supé med dans anordnats på restaurang Nimb.
    Lördagens avslutningsbankett ägde rum i Falkonercentret. Det stora deltagarantalet ställde här organisatörerna på svåra prov, vilka dock avklarades på ett utomordentligt sätt. Inramningen var festlig och stämningen hög.
    Välkomsttalet vid banketten hölls av højesteretssagfører Hjejle. Højesteretssagfører Jon Palle Buhl höll senare ett spirituellt tal till kvinnan, vilket föranledde advokaten Elin Lauritzen (S) att improvisera ett uppskattat tal till mannen.
    Under banketten avsjöngs även en bordsvisa, »Tanker ved et mødeprogram», som fyndigt anspelade på de olika ämnena vid förhandlingarna.
    De utländska deltagarnas tack till de danska värdarna frambars av prof. Bergendal. Han påpekade att de utmärkta förberedelserna och den förträffliga organisationen jämte den stora och älskvärda gästfriheten gjort mötet till en mycket angenäm och minnesvärd upplevelse. Tacktalet hade i övrigt följande huvudsakliga innehåll:

    En sida av dessa mötens betydelse är att de bereder tillfälle till kontakter över gränserna mellan Nordens länder och ofta grundlägger eller befäster vänskapliga förbindelser. Detta är värdefullt för samhörigheten i Norden och verkar ofta i vidare kretsar kring de personer som närmast beröres. Men mötenas främsta betydelse ligger nog på det juridiska planet. Bl. a. så att en deltagare lätt kan få upplysningar om sådana frågor inom grannländernas rätt, som är av särskilt intresse för honom. Vidare så att diskussionerna vid mötena i många fall är förarbeten till gemensamma lagar eller i allt fall till ett närmande mellan de nordiska lagstiftningarna i skilda ämnen. Därutöver, och kanske främst så, att den jämförelse mellan rättsreglernas innehåll, tillämpning och verkningar i de skilda länderna som sker både under förhandlingarna och vid enskilda samtal stimulerar till en fördjupad uppfattning av den egna rättsordningen och i vissa fall till en kritik av denna eller eljest ett intresse för förbättringar därav. Just därför att de stora linjerna är gemensamma bidrager de många små olikheterna till att belysa vad som är väsentligt eller oväsentligt, tidsenligt eller otidsenligt o. s. v. Tankeutbytet vid mötena kan också belysa och befästa den tradition och det sinne för hänsyn till de mest skilda intressen som är eller bör vara ett rättesnöre för all juridisk verksamhet.
    För mötesdeltagarnas damer hade ett innehållsrikt och omväxlande dagsprogram uppgjorts. På torsdagseftermiddagen bjöds på mannekänguppvisning, som hade anordnats av en dansk pälsfirma (förutseende nog fick de äkta männen på sitt håll samtidigt inhämta kunskaper om avbeställningsrätt i kontraktsförhållande). Fredagen var anslagen till en bussutflykt till Nordsjälland med besök bl. a. på Frilandsmuseet i Lyngby och det moderna konstmuseet Louisiana söder om Helsingör. Under lördagen kunde damerna välja mellan icke mindre än sex olika programpunkter innefattande besök på platser med sevärdheter av skilda slag.
    Till sist skall nämnas att de för mötet ansvariga också hade ordnat väderfrågan på bästa tänkbara sätt.
    Och så dröjer det tre år till nästa nordiska juristmöte.

Bengt Rydin