Medicinalväsendet i Sverige 1813—1962. Utgiven med anledning av Kungl. Medicinalstyrelsens 300-årsjubileum, under redaktion av WOLFRAM KOCH. AB Nordiska bokhandelns förlag. Sthlm 1963. 764 s. Inb. kr. 124,00.
    Genom en av drottning Hedvig Eleonora undertecknad kungl. resolution den 16 maj 1663 beviljades fyra stockholmsläkare att — i likhet med vad som redan skett på många håll i utlandet — få bilda ett »collegium medicorum». Ur detta har den centrala medicinalförvaltningen i vårt land framvuxit. Kollegiet bestod under namnet collegium medicum 1663—1812 och efterträddes av sundhetskollegium 1813—1877 samt medicinalstyrelsen från 1877. Till medicinalstyrelsens 300-årsjubileum har 1963 utgivits en skildring av medicinalväsendets utveckling i vårt land på skilda områden. Den avser väsentligen tiden 1813—1962, eftersom den finländske professorn Otto E. A. Hjelt 1891—1893 utgivit ett verk i tre volymer om »Svenska och finska medicinalverkets historia 1663—1812». I den nu utgivna volymen omfattar emellertid den inledande historiska redogörelsen för den centrala medicinalförvaltningen av överdirektören ERIK BJÖRKQUIST (jurist) och f. d. byrådirektör IVAR FLYGARE hela tiden från 1663. Av särskilt intresse för jurister är, förutom inledningsartikeln, en redogörelse för rättsmedicinen av professor em. WILHELM BOSÆUS och en redogörelse för rättspsykiatrien av f. d. medicinalrådet KARL LOBERGÄven i flera andra kapitel beröres lagstiftningen på området, t. ex. lex veneris och giftstadgan. Det gedigna och rikt illustrerade verket avslutas med en framställning av medicinalväsendets aktuella problem av generaldirektör ARTHUR ENGEL.

N. B.

LENNART LANDIN. På häradsting. Anteckningar ur öländska domböcker 1620—1649. Hälsingborg 1963. Eget förlag. 302 s. Kr. 20,00.

    Öland har en egenartad natur, som aldrig upphör att tjusa den som en gång fångats därav, och även öns folkliga kultur har sin särskilda prägel. Föreliggande arbete belyser på ett intressant sätt folklivet på Öland under förra hälf-

732 LITTERATURNOTISERten av 1600-talet. Samtidigt utgör arbetet ett forskningsbidrag, som säkerligen är av värde ur rättshistorisk synpunkt. Den tidsperiod som framställningen avser var rättshistoriskt en brytningstid i så måtto, att de gamla häradstingen i Sverige höll på att försvinna för att ersättas av egentliga domstolar. För Ölands vidkommande var, enligt vad som framgår av det inledande kapitlet om häradstinget, 1649 ett viktigt gränsår i detta avseende. På vårtinget detta år tillkännagavs en befallning från herrar riks- och kammarråd, att antalet nämndemän skulle väsentligt minskas, i syfte att ej så många dagsverken årligen skulle gå till spillo. Överhuvudtaget är ju rättspraxis under 1600-talet av särskilt intresse, då rättsbildningen under detta århundrade utgör grundvalen för 1734 års lag.
    Skildringarna ur domböckerna ger ett starkt intryck av de hårda och knappa villkor under vilka den öländska allmogen levde. Att det omfattande tjuveriet ej gick att stävja trots drakoniska straff berodde helt enkelt på att det för många var enda möjligheten att hålla hungersnöden från dörren. En för öns befolkning ej så smickrande företeelse var vrakplundringarna, vilka emellertid också förklaras av den svåra fattigdom som rådde. Ett dekret av Johan III, enligt vilket hela ön gjorts till kunglig jaktpark, var ej ägnat att förbättra böndernas ekonomiska situation.
    Ehuru det givetvis är brottmålen som dominerar, finner läsaren åtskilligt av intresse även från andra rättsområden. Bl. a. redogöres för en köpetvist, där det förelåg mora från köparens sida. Ett hus hade sålts mot betalning av 100 alnar sten. Säljaren hade fått 20 alnar och köparen var beredd att erlägga det resterande, men säljaren ville ej längre stå vid köpet, enär han ej fått betalningen å avtalad tid. Rätten resolverade, att om säljaren ej fått sin betalning i rätt tid, så skulle köparen »förnöja honom något därför», vilket väl innebar att säljaren skulle få skadestånd, men köpet borde »gå fram och icke tillbaka».
    Framställningen är väl disponerad och systematiserad, varigenom boken trots det vidlyftiga materialet blivit lättläst och överskådlig.

P. B.