JACOB W. F. SUNDBERG. Två transporträttsliga uppsatser. Sthm 1963. Norstedts. 70 s. Kr. 6,00.
    I en liten skrift har preceptorn JACOB SUNDBERG sammanställt två tidigare publicerade uppsatser, som har det gemensamt att de båda behandlar transporträttsliga ämnen.
    I den första uppsatsen behandlas den kommersiella biltrafiken från rättsliga synpunkter, och Sundberg påvisar, hur man här har att göra med ett område, där olika civil-, straff- och processrättsliga principer brytes mot varandra samt där de skiftande hänsyn, som man sökt tillgodose genom hithörande lagstiftning, försvårar en konsekvent teleologisk rättstillämpning.
    Flygbiljettens rättsliga natur upptas till behandling i den andra uppsatsen, och Sundberg intar här den ståndpunkten att skuldebrevslagens regler är direkt eller åtminstone analogiskt tillämpliga på flygbiljetter. Prof. KURT GRÖNFORS har i ett sakkunnigutlåtande riktat kritik mot Sundbergs uppfattning i denna fråga samt därvid anfört bl. a.: »Själv ser jag i flygbiljetten ett bevis om ett lufttransportavtal, enligt vilket passageraren redan i förskott erlagt vederlaget till flygfraktföraren. Enligt kontraktsbestämmelserna har passageraren emellertid (intill viss tidpunkt) rätt att påyrka avtalets återgång, och i sådant fall har flygfraktföraren erbjudit sig att återbära det i förskott erlagda vederlaget. Häri ligger enligt denna uppfattning ingalunda ett betalningslöfte såsom i ett skuldebrev utan en möjlighet till annullering av avtalet och återbäring av vederlaget inom ramen för denna annullering. Några hinder för att göra rättigheten till befordran enligt avtalet oöverlåtbar (»personlig») och därtill knyta återbäringen kan jag heller icke se. En annan sak är, att biljetten får presentationskaraktär därigenom, att prestationen enligt avtalet förutsätter att passageraren visar upp sin biljett. En sådan presentationskaraktär har överhuvud diverse entrébiljetter av olika slag, utan att man därför av denna omständighet drar en mängd skuldebrevsrättsliga slutsatser — ett förfaringssätt, som för övrigt kan ha tycke av begreppsjurisprudens i denna terms pejorativa mening.» I en efterskrift till sin uppsats bemöter Sundberg den av Grönfors sålunda framförda kritiken.

H. D-s

Otillbörlig konkurrens och god affärssed 1957—1958, 1959 och 1960. Sthm 1963. Norstedts. Kr. 32,00, 37,00 och 48,00.
    Näringslivets opinionsnämnd bildades 1957 genom sammanslagning av fyra redan existerande opinionsnämnder med mera begränsade verksamhetsområden. Bakom den nya nämnden står ett stort antal av näringslivets organisa-

tioner. Nämnden har att på begäran avgiva yttranden huruvida i näringsverksamhet vidtagna reklam- eller andra konkurrensåtgärder kan anses strida mot god affärssed.
    Det kan med tillfredsställelse konstateras att praxis på detta viktiga område nu gjorts allmänt tillgänglig i och med att nämndens yttranden från de första verksamhetsåren publicerats under titeln »Otillbörlig konkurrens och god affärssed». Hittills föreligger tre volymer avseende åren 1957—1960, men man vågar väl utgå från att fortsättning följer.
    Liksom i andra praxissamlingar är varje fall försett med rubrik, vari frågeställningen i fallet kort presenteras. Studiet av nämndens yttranden underlättas vidare av de utförliga register som avslutar den tredje volymen.

H. D-s