Tjänstemännens förhandlingsrätt. I febr. 1960 framlade 1956 års förhandlingsrättsutredning (SvJT 1960 s. 472) ett principbetänkande angående statstjänstemännens förhandlingsrätt (SOU 1960: 10). Efter remissbehandling blev betänkandet föremål för beredning inom civildepartementet, varvid överläggningar hölls med tjänstemännens huvudorganisationer och med kommunförbunden. I jan. 1962 tillsattes inom departementet en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till erforderliga lagändringar. Sedan arbetsgruppen avslutat sitt arbete har i sept. 1963 remitterats en departementspromemoria med lagförslag angående de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt (SOU 1963:51).
    Enligt förslagen skall 1937 års kungörelse om förhandlingsrätt för statens tjänstemän och 1940 års lag om förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän upphävas och de ämbetsansvariga tjänstemännen få förhandlingsrätt enligt

748 NOTISER1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt. De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt blir emellertid underkastad vissa inskränkningar. För statstjänstemännens del föreslås att frågor om antagande, entledigande, åligganden i tjänsten och disciplinär bestraffning skall kvarstå under offentligrättslig reglering. För icke statsanställda, offentliga tjänstemän med ämbetsansvar avser begränsningen dels frågor om antagande, entledigande och disciplinär bestraffning i den mån dessa moment i anställningsförhållandet reglerats i allmän författning och dels åligganden i tjänsten. Förhandlingsöverenskommelser med tjänstemannaorganisationerna skall kunna resultera i kollektivavtal. Det har förutsatts att organisationerna liksom hittills skall beredas tillfälle till överläggningar med arbetsgivaren rörande sådana arbetsförhållanden som förbehålles offentligrättslig reglering. Särskilda bestämmelser om skyldighet för myndigheterna att upptaga överläggningar med organisationerna i dessa frågor har inte ansetts erforderliga.
    I förslaget har inte upptagits några bestämmelser om auktorisation som villkor för förhandlingsrätt gentemot stat eller kommun. De bestämmelser om auktorisation som för närvarande gäller på det kommunala området föreslås sålunda skola upphävas. De nackdelar vid förhandlingsarbetet som kan bli följden av att antalet organisationer på den offentliga sektorn är relativt stort har ansetts kunna motverkas genom avtal om förhandlingsordning. På det statliga området har d. 3 sept. 1963 träffats ett huvudavtal mellan företrädare för civildepartementet, å ena, samt Statstjänarkartellen, SR, SACO och TCO:s statstjänstemannasektion, å andra sidan. Enligt avtalet skall de till dessa huvudorganisationer anslutna organisationerna vid förhandling med staten i allmänhet företrädas av vederbörande huvudorganisation.
    Frågan om statens företrädare vid förhandling med tjänstemannaorganisationerna behandlas ej i promemorian. Enligt bemyndigande har chefen för civildepartementet i maj 1963 tillkallat en beredning med uppdrag att inom departementet biträda med övervägande av organisationen av ett statligt förhandlingsorgan.
    Arbetsgruppen har i motsats till förhandlingsrättsutredningen inte ansett det påkallat att föreslå särskilda frikretsregler för tjänstemän, som är satta att. förhandla å statens vägnar med personalorganisationerna eller som eljest intager särskild förtroendeställning. I motiven till promemorian har i denna fråga anförts bl. a. att allmänna jävsregler inom den offentliga förvaltningen torde utgöra tillräcklig garanti mot missbruk av föreningsrätten.
    De offentliga tjänstemännen föreslås vidare få rätt att vidtaga strejk i intressetvister. Strejkrätten är självfallet begränsad till frågor, varom förhandling får föras. Enligt förslaget är det även ett villkor för strejkrätt att strejken är beslutad av arbetstagarförening som tjänstemannen tillhör. Åsidosättande av bestämmelserna kan komma att medföra ansvar för tjänstefel. Staten och kommunerna föreslås å sin sida få rätt att i intressetvister vidtaga lockout mot tjänstemännen. I förslaget har de oavsättliga tjänstemännen jämställts med övriga tjänstemän med avseende å stridsåtgärderna. Förslaget innebär i denna del en avvikelse från vad som föreslagits av förhandlingsrättsutredningen.
    Vissa begränsningar av rätten till eljest lovliga stridsåtgärder gäller enligt nämnda huvudavtal inom den del av statstjänstemannaområdet avtalet avser. Enligt avtalet får stridsåtgärd på arbetstagarsidan vidtagas endast

NOTISER 749efter beslut eller medgivande av vederbörande huvudorganisation. Vidare får stridsåtgärd i anledning av viss tvist, även intressetvist, ej vidtagas av part som ej fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt avtalets regler om förhandlingsordning. Enligt avtalet skall även inrättas en särskild nämnd —statstjänstenämnden — med uppgift att på begäran av part avge utlåtande huruvida viss konflikt är samhällsfarlig. I avvaktan på nämndens utlåtande är parterna underkastade fredsplikt i längst tre veckor.
    Arbetsdomstolen blir forum för prövning av tvister om tolkning eller tilllämpning av kollektivavtal inom det offentliga tjänstemannaområdet. Vissa ändringar i domstolens sammansättning föreslås för att ge de offentliga arbetsgivarna och de offentliga tjänstemännen representation i denna. Då det ansetts mindre lämpligt att vid sidan av arbetsdomstolen bibehålla nuvarande ordning med administrativ prövning av lönetvister, har föreslagits att besvär ej får anföras mot förvaltande myndighets beslut rörande anställningsvillkor, om tvisten kan prövas av arbetsdomstolen. Tjänsteman, vars avlöningsförhållanden icke direkt regleras av kollektivavtal, har däremot även framgent rätt att få sina löneanspråk prövade i administrativ ordning.
    De offentligrättsliga delarna av statstjänstemännens anställningsförhållanden har reglerats i en särskild lag om statens tjänstemän. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om tjänstetillsättning, tjänstemans åligganden, åtal och disciplinär bestraffning samt anställnings upphörande. I huvudsak överensstämmer dessa bestämmelser med gällande rätt. En nyhet är att fullmaktsinnehavare och konstituerade får rätt att efter uppsägning lämna tjänsten. Den föreslagna lagen ersätter bestämmelserna i RF §§ 35 och 36 om förtroendesysslor och oavsättlighet. Endast beträffande domares oavsättlighet bibehålles bestämmelser i grundlag. Enligt förslag till ändring av RF § 36 får den som utnämnts till domare skiljas från tjänsten endast av allmän domstol efter åtal eller genom beslut om entledigande i samband med pensionering; vidare får domare förflyttas endast till jämställd domartjänst och endast om det finnes erforderligt av organisatoriska skäl.
    Besvär över myndighets beslut om tvångsentledigande skall enligt förslaget prövas av regeringsrätten i stället för som nu av K. M:t i statsrådet.
    I förslag till lag om vissa kommunaltjänstemän och andra tjänstemän, som ej är anställda hos staten, har intagits förutom ovan nämnda bestämmelser om begränsning i avtalsfriheten och om rätt att vidtaga arbetsinställelse, även regler om icke statsanställd fullmaktsinnehavares ställning.
    Det är avsett att de föreslagna ändringarna i regeringsformen skall föreläggas 1964 års riksdag och att övriga förslag skall föreläggas 1965 års riksdag. Ny lagstiftning i ämnet beräknas ej kunna träda i kraft förrän tidigast år 1966.

G. N.