Statsverkspropositionen. De förslag, som framlagts under andra huvudtiteln för budgetåret 1964/65 avser i första hand att tillgodose häradsrätternas behov av personal samt att fortsätta upprustningen av kriminalvården.
    Vad angår domstolarna erinrar justitieministern om att domstolskommittén, som har till uppgift att företa en allmän översyn av domstolsorganisationen, i ett första betänkande (SOU 1963:56) föreslagit att staten skall överta huvudmannaskapet för rådhusrätterna fr. o. m. 1 jan. 1965 samt att magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionerna samtidigt skall avvecklas. Vidare erinras om att kommittén i betänkandet behandlat vissa frågor rörande domförhet, domkretsindelning och domarbanans utformning. Justitieministern framhåller, att han har för avsikt att senare föreslå, att frågan om ett förstatligande av rådhusrätterna anmäls för riksdagen. Några mera genomgripande förändringar i domstolsorganisationen i övrigt anses ej böra komma till stånd innan domstolskommittén framlagt förslag i anledning av sin allmänna översyn av organisationen.
    För högsta domstolen, nedre justitierevisionen och vattendomstolarna påkallas icke några personalförstärkningar.
    Antalet inkomna mål och antalet balanserade mål i hovrätterna har ej undergått någon egentlig förändring under de senaste åren. Det har emellertid visat sig att hovrätterna numera i ökad utsträckning får handlägga mål av vidlyftig beskaffenhet. Vidare har den pågående lagstiftningsverksamheten ökat antalet remissärenden. Nämnda förhållanden har befunnits motivera en viss anslagshöjning för att möjliggöra för K. M:t att efter närmare prövning öka antalet extra ledamöter i hovrätterna.
    Under avlöningsanslaget till häradsrätterna erinras bl. a. om att rådhusrätterna i Falun, Oskarshamn och Trelleborg upphört den 1 jan. 1964 och att städerna i judiciellt avseende förenats med respektive Falu domsaga, Aspelands och Handbörds domsaga samt Oxie och Skytts domsaga samt att Kinda och Ydre domsaga från samma dag förenats med Linköpings domsaga. På grund av den storlek som Falu domsaga numera erhållit föreslås, att en tingsdomartjänst i domsagan utbyts mot en tjänst som biträdande häradshövding. Fem nya tingsdomartjänster föreslås inrättade. Vidare tillstyrkes att 31 permanenta tjänster för icke rättsbildad personal inrättas i domsagorna. I övrigt bedöms utvecklingen vara sådan att arbetshjälp i ökad utsträckning måste tillföras vissa domsagor, särskilt för inskrivningsväsendet. För ändamålet föreslås en uppräkning av medelsreserven under anslaget. Avvägningen av anslaget innefattar även möjlighet för K. M:t att besluta om ytterligare landsrättsförläggningar.
    I propositionen redovisas ett av statskontoret framlagt förslag om att kommissionärsväsendet skall avvecklas vid samtliga allmänna domstolar. Förslaget anses böra genomföras från och med 1 jan. 1965. Vidare anmäles att inom statskontoret undersökts möjligheterna att förenkla arbetsrutinerna

inom inskrivningsväsendet varjämte förfarandet med stämplar och redovisning av stämpelmedel genomgåtts i vissa domsagor. Resultatet av undersökningen är att vänta inom kort. I sammanhanget framhålles att chefen för finansdepartementet ämnar föreslå K. M:t att till årets riksdag framlägga förslag till förenklingar på stämpelväsendets område.
    Under anslaget till efterutbildning inom rättegångsväsendet anmäles att brottsbalkens ikraftträdande aktualiserar en särskild kursverksamhet i syfte att informera om den nya lagstiftningens innehåll. Under nästa budgetår avses att anordna dylika kurser i första hand för domare, åklagare och advokater.
    Totalt begärs anslagshöjningar under avsnittet för domstolarna med 3,8 milj. kr.
    Justitieministern omnämner att polisberedningen i sitt förslag till åklagarväsendets organisation efter förstatligandet fr. o. m. 1 jan. 1965 bl. a. förordat en utvidgning av riksåklagarämbetets organisation och att frågan om att förelägga riksdagen förslag i anledning härav senare kommer att anmälas.
    Vad angår kriminalvården framhålles i propositionen, att antalet intagna i fångvårdsanstalterna alltjämt stiger. Medeltalet intagna var år 1963 drygt 5 100 och maximibeläggningen samma år 5 624. Föreliggandeprognoser tyder på en forsatt ökning de närmaste åren. Vid slutet av år 1963 uppgick antalet anstaltsplatser till 5 411. Första etappen av en ny centralanstalt i Kumla med 240 platser väntas bli färdig i slutet av år 1964. Samtidigt torde fyra nya anstalter med tillhopa 160 platser stå färdiga för den anstaltsbehandling, som enligt brottsbalken skall kunna förekomma i samband med skyddstillsyn. Tre mindre öppna anstalter omfattande sammanlagt 120 platser beräknas kunna uppföras under budgetåret 1964/65.
    Fångvårdsstyrelsens benämning ändras i och med att brottsbalken träder i kraft, vilket väntas ske 1 jan. 1965, till kriminalvårdsstyrelsen. På grundval av utredning av statskontoret framläggs förslag om en ändrad och väsentligt utökad organisation för styrelsens arbetsbyrå samt om viss samordning av arbetsdriften inom fångvården, ungdomsvården och nykterhetsvården. För interneringsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och den kriminalvårdsnämnd, som skall finnas enligt brottsbalken, föreslås ett gemensamt kansli, vilket skall höra under styrelsens socialbyrå.
    En ny anstaltsgrupp, inlandsräjongen, beräknas tillkomma i och med att Kumlaanstalten tas i bruk. Förslag till personalplaner framläggs för denna anstalt och de fyra nya anstalter, vilka avses för anstaltsbehandling i samband med skyddstillsyn. Tillsynspersonalen vid vissa anstalter föreslås förstärkt för att förbättra bevakningen. Provtjänstgöring skall vidare kunna anordnas för nyanställd personal. Bland andra personalförändringar må nämnas, att fångvårdsdirektörerna föreslås få tjänstetiteln kriminalvårdsdirektör. Anslagsberäkningarna innebär att fångvården tillförs tillhopa 245 nya tjänster.
    Frivårdens klientel har liksom de å fångvårdsanstalt intagna successivt ökat. Den 1 sept. 1963 uppgick antalet villkorligt dömda och villkorligt frigivna, som stod under övervakning, till 17 300. Fram till år 1965 beräknas antalet stiga till ca 19 000. I propositionen framläggs förslag till lokal organisation

för de övervakningsnämnder, som efter brottsbalkens ikraftträdande skall handha ledningen av kriminalvården i frihet. Antalet övervakningsnämnder (avdelningar) beräknas till 57.
    Den tredje och sista etappen i den av 1962 års riksdag beslutade utbyggnaden av skyddskonsulentorganisationen föreslås skola genomföras fr. o. m. 1 juli 1964. Efter genomförandet av den sista etappen skulle skyddskonsulentorganisationen komma att bestå av 39 skyddskonsulentdistrikt med lika många skyddskonsulenter, 75 biträdande skyddskonsulenter och skyddsassistenter samt 43 tjänstemän i biträdesgrad eller sålunda tillhopa 157 befattningshavare. Skyddsvärnsföreningen i Stockholm föreslås erhålla särskilt statsbidrag för att intensifiera den medicinska behandlingen av kriminalvårdsklientelet i huvudstaden.
    För kriminalvården begärs anslagsförstärkning med omkring 16 milj. kr.
    Ett särskilt anslag upptas för kostnader i samband med FN:s tredje världskongress för förebyggande av brott m. m., vilken kommer att äga rum i Stockholm sommaren 1965.
    Driftbudgetens slutsumma för budgetåret 1964/65 beräknas till 217,3 milj.kr., vilket innebär en ökning med 23,4 milj. kr.
    Under kapitalbudgeten äskas sammanlagt 21,7 milj. kr. till fortsatt utbyggnad och förnyelse av anstaltsbeståndet. Bland pågående byggnadsföretag må nämnas säkerhetsanstalten Hall, centralanstalten i Kumla samt de förutnämnda anstalterna för behandling i samband med skyddstillsyn. En ny 120 mannaanstalt i Skänninge är avsedd att påbörjas inom kort. Den planerade nya centralanstalten i Österåker är under projektering och beräknas kunna påbörjas i slutet av år 1965. I sammanhanget redovisas en av fångvårdsstyrelsen framlagd plan för anstaltsväsendets utveckling fram till och med år 1975. Justitieministern framhåller att planen torde kunna tjäna som underlag för den fortsatta planeringen av byggnadsverksamheten inom fångvården.
    För femte huvudtiteln kan antecknas att en markant ökning av antalet till försäkringsdomstolen inkomna besvärsmål konstaterats. Med hänsyn härtill och för att nedbringa väntetiderna för dem som överklagat beräknas medel för ytterligare tjänster som föredragande.
    Under sjunde huvudtiteln föreslår finansministern med hänsyn till den ökade balansen av oavgjorda mål i kammarrätten att en divisionsavdelningom tre ledamöter (två kammarrättsråd och en assessor) inrättas. Vidare föreslås en ökning av antalet fiskalstjänster.
    Från åttonde huvudtiteln är att nämna att ecklesiastikministern förordar att en professur i allmän kriminologi inrättas från och med nästa budgetår vid Stockholms universitet. Professuren skall vara gemensam för den juridiska och den humanistiska fakulteten.

S. H.