Den norske Dommerforening holdt årsmøte 16. septbr. 1963. På møtet ble holdt foredrag av professor dr. jur. Carl Jacob Arnholm om utkastet til ny arvelov og av ombudsmannen Andreas Schei om ombudsmannsinstitusjonen. Som foreningens formann ble gjenvalgt høyesterettsdommer Rode. Sekretær er fortsatt lagdommer Haugen, Oslo.

J. T. B.

 

    World Peace Through Law's världskongress i Aten. Staden Aten är uppkallad efter gudinnan Athena, som rustad i lysande vapenskrud sprang fram ur pannan på sin fader Zeus. Athena var krigets gudinna men även vishetens. Senare förändrades dock hennes roll från krigsgudinna till fredsgudinna. Med denna mytologiska bakgrund blev Aten platsen för »World Peace Through Law's» första världskongress under tiden 30 juni—6 juli 1963.
    105 länder i alla världsdelar hade sänt delegater till kongressen. Varje land representerades av två delegater. De svenska delegaterna voro justitiekansler Sten Rudholm och advokat Arthur Boström. Dessutom bevistades kongressen av mer än 800 observatörer och experter. Sammanlagt deltogo sålunda mer än 1 000 jurister i densamma. Med undantag av delegater från Jugoslavien deltogo inga jurister från kommunistländerna.
    Världskongressen hade föregåtts av fyra regionala konferenser, dels under 1961 för Amerika i Costa Rica, för Asien och Australien i Japan och för Afrika i Nigeria samt under 1962 för Europa i Italien (se SvJT 1963 s. 228).
    Ett omfattande studiematerial hade på förhand utsänts till delegaterna. Förhandlingarna voro väl anordnade och diskussionerna präglades genomgående av saklighet och en påfallande moderation även när mycket brännbara ämnen behandlades. Kongressen började och slutade med plenarsammanträden och däremellan avhandlades de olika ämnena sektionsvis. Några av de intressantaste och ur svensk synpunkt mest givande diskussionsämnena voro: metoder att befrämja internationella investeringar, underlättande av unga juristers studier vid utländska universitet, verkställighet av utländska domar och skiljedomar, internationella domstolar.
    Efter fem dagars ansträngande program med sammanlagt cirka 30 timmars diskussioner och föredrag antogos två resolutioner benämnda Proclamation of Athens och Declaration of General Principles Adopted at the First World Conference on World Peace Through the Rule of Law.
    Vad rörelsens strävanden kan resultera i är givetvis för tidigt att förutse. Initiativtagarna, som komma från »American Bar Association», ha sett det som en angelägen uppgift för världens jurister att verka för att alla tvister, mellan såväl nationer som individer, skola avgöras av domstolar. Att mellanfolkliga tvister icke f. n. i någon större utsträckning avgöras på så sätt synes bero på ovilligheten bland nationerna att använda domstolar som stå till buds. Det gäller alltså att i detta avseende ändra folkens och speciellt politikernas attityd så att rättsliga medel och institutioner komma till användning vid lösandet av alla slags tvister. Det är juristerna som genom sin utbildning och sitt inflytande ha den största möjligheten att åstadkomma denna attitydförändring.
    Förutom »proklamationen» och »deklarationen» antog konferensen ett allmänt arbetsprogram avseende åtgärder, som skola vidtagas av jurister och

juristsammanslutningar för förverkligandet av rörelsens syften. Åtgärderna sammanfattades i tre ord: forskning, uppfostran och handling.
    Nödvändigheten av forskning gjordes mycket klar vid kongressen. Varje effektivt rättssystem — både nationellt och internationellt — behöver lag, domstol och verkställighetsorgan. Allmän internationell rätt är varken fullständigt upptecknad eller erkänd. Inga effektiva försök ha heller gjorts att modernisera denna rätt så att den kan hålla takt med utvecklingen i en tidsålder då utrikeshandel och internationella investeringar, atomkraft och rymdfärder stå i förgrunden.
    Några av de intressantaste sammanträdena ägnades åt diskussioner om den ändamålsenligaste sammansättningen, rättegångsordningen och platsen för internationella domstolar och skiljedomstolar. Det ansågs allmänt att Förenta Nationerna var det enda organ, till vilket man kunde överlämna uppgiften att verkställa domar men att detta nödvändiggjorde en ändring av stadgan.
    Många delegater ansågo att undervisning om principerna i inhemsk och internationell rätt borde vara obligatorisk för ungdomar i skolor och universitet för att därigenom alla skulle genomsyras av rättsgrundsatser, ägnade att främja en fredlig samvaro emellan folken.
    Beträffande rörelsens verksamhet i framtiden uppstodo livliga diskussioner och meningsbrytningar. Från amerikanskt håll föreslogs televisionsprogram, föreläsningsserier, propagandabyråer etc., men engelska och åtskilliga andra europeiska jurister satte sig emot alltför vittsvävande planer, som enligt deras åsikt mera kunde skada än främja rörelsen. Speciellt instiftande aven särskild dag för »World Peace Through Law» väckte starkt europeiskt motstånd. Det beslöts emellertid, att ett »World Peace Through Law Center» skulle upprättas och att propagandaarbetet skulle i lämpliga former ledas därifrån.

A. B.