Svenska kommittén för nordiska patent har d. 20 mars 1964 avgivit ett betänkande om nordisk patentlagstiftning och därmed avslutat sitt uppdrag. Betänkandet, som är gemensamt för Danmark, Finland, Norge och Sverige har av motsvarande kommittéer i de övriga länderna samtidigt överlämnats till deras respektive ministerier. Det föreligger i Nordiska rådets utredningsserie (NU 1963:6, ca 450 s.).
    Kommittéerna avgav 1962 ett preliminärt betänkande (SvJT 1962 s. 508)

varigenom remissinstanserna lämnades tillfälle att redan under utredningens gång yttra sig över ett både vad beträffar lagtext och motiv utarbetat lagförslag. Den remiss som nu sker har därför ansetts kunna sättas relativt kort (till d. 1 juni) med sikte på att en ny patentlag skall kunna träda i kraft före 1966.
    Förslaget om s. k. nordiska patentansökningar — d. v. s. att ansökan ingiven i ett av de deltagande länderna skall kunna leda till patent i alla dessa länder — har i det slutliga betänkandet lämnats orubbat. De ändringar i övrigt, som med hänsyn till remissvaren och den fortgående internationella utvecklingen vidtagits i förhållande till det preliminära betänkandet, äro bl. a. följande.
    I förslaget om slopande av nu gällande patenterbarhetsundantag för kemiska föreningar, livs- och läkemedel har beträffande de sistnämnda gjorts en inskränkning. Upphävandet av detta undantag skall icke ske omedelbart, utan först efter utfärdande av en särskild förordning härom. Avsikten är att avvakta utvecklingen inom EEC och då särskilt om nu gällande förbud i t. ex. Tyskland och Italien kommer att upphävas.
    Tidigare patentansökan blir i sin helhet att betrakta som känd i förhållande till senare ansökningar, förutsatt endast att den tidigare ansökningens behandling leder till offentliggörande. Därvid har dock vad gäller egna ansökningar sökande medgivits att utan hinder härav ingiva ansökan om tillläggspatent på vidareutveckling av patentsökt uppfinning. Sådan ansökan måste dock ingivas innan hans tidigare ansökan offentliggjorts.
    Patenttiden har utsträckts från 17 till 20 år.
    Förslaget om s. k. företagsuppfinningar, enligt vilket ett företag under vissa förutsättningar kunde, utan angivande av fysisk person, självt anses som uppfinnare, har utgått.
    Fråga om intrång i patent och patentets ogiltigförklarande kan samtidigt upptagas i samma rättegång.
    Betänkandet har vidare kompletterats med tidigare icke utarbetade motiv till processkapitlet samt med övergångsbestämmelser.
    En lagstiftning i enlighet med förslaget gör det möjligt för de nordiska länderna att ratificera den konvention om förenhetligande av patentlagstiftningen i vissa huvudfrågor, som antogs inom Europarådet i november 1963 och som har undertecknats av flertalet EEC- och EFTA-länder. Den skulle vidare underlätta en framtida anslutning eller associering till den konvention om s. k. europeiska patent, som planeras inom EEC.
    Kommittéerna framhåller, att en gemensam nordisk besvärsinstans för patentärenden bör inrättas. De anser dock att denna fråga bör upptagas till särskild utredning.
    Kontorchef E. Tuxen har varit ordförande i den danska kommittén, prof.B. Godenhielm i den finska, direktör J. Helgeland i den norska och justitieombudsman A. Bexelius i den svenska kommittén.

S. L-n