R. R. BAXTER. The Law of International Waterways, With particular Reference to Interoceanic Canals. Harvard University Press. Cambridge, Massachusetts 1964. 371 s.

    Prof. BAXTERS arbete är en grundlig systematisk framställning av den internationella rätt som hänför sig till sjöfarten på internationella floder, sund och kanaler. Det är en stor förtjänst att framställningen sammanhålls av ett av de syften för vilka vattenvägarna tas i bruk. Värdefulla arbeten finns som hänför sig till särskilda slag av internationella vatten, t. ex. COLOMBOS om det fria havet, BERBER om floder, BRÜEL om sund och nyligen STROHL om havsbukterna.1 Det är emellertid vattnet som en nyttighet som är bestämmande för rättsreglernas utveckling och behovet av nya regler. Baxter påpekar i sin inledning med all rätt att de vattenvägar vilkas rätt han behandlar används också för andra, ibland konkurrerande syften än sjöfart. Men denna internationella »konkurrensrätt» utgör ett annat kapitel.2
    I inledningen beskriver Baxter i reala, ej legala termer de internationella vattenvägarna. Han analyserar de typer av intressen som hänför sig till dem; vattenvägens nyttjare, den suveräna strandstaten och vattenvägens administrator bildar tre grupper av typiska intressenter vartill kan läggas en fjärde grupp, nämligen stater utanför de tre direkt berörda grupperna som kan ha strategiska eller politiska intressen beträffande en viss vattenväg. Förf. ställer på detta sätt de internationella legislativa problemen. Han lämnar också både i inledningen och längre fram i arbetet en så gott som komplett historisk framställning av vattenvägarnas internationella rätt.
    I enlighet med arbetets plan läggs tonvikten vid de interoceana kanalerna, Kielkanalen, Panamakanalen och särskilt Suezkanalen. I andra kapitlet ges en detaljerad skildring av de olika formerna för kanalernas administration. Här behandlas också den av Förenta staterna och Canada administrerade »St. Lawrence Seaway». Avsnittet om »internationell administration» belyser särskilt de internationella flodkommissionerna, vilkas glansdagar upphört.
    Två huvudkapitel behandlar rätten till genomfart i internationella vattenvägar i fred och i krig. Baxter undersöker därefter tekniska och fiskala problem som hänför sig särskilt till kanalernas administration. I slutkapitlet diskuteras frågan om lämpligheten att, som ibland föreslås, ställa de internationella vattenvägarna och särskilt de stora kanalerna under internationell administration. Här ställer Baxter sig skeptisk. Hans alternativ är en gradvis utbyggnad av den internationella sedvanerätt som redan utbildats för vattenvägarna och som kringgärdas av starka intressen inom statssamfundet.

 

     1 MITCHELL P. STROHL, The International Law of Bays, Haag 1963.
     2 Anmälaren hoppas återkomma till frågan i annat sammanhang.

638 LITTERATURNOTISER    Baxters tema är, vad kanalerna beträffar, att rätten till fri genomfart är en konsekvens av att kanalerna öppnas för allmänt bruk (s. 168 ff). Han menar att en sedvanerätt utbildats som ålägger alla grupper av intressenter vissa rättigheter och plikter. I ett appendix presenterar han en kodifikation av denna sedvanerätt. Baxters tema är en slutsats från bokens grundliga och sakliga analys och har en stark övertygande kraft. Det är möjligt att denna på goda skäl stödda privata kodifikation kan komma att betyda mer för en stabilisering av vattenvägarnas rätt än de hittills föga framgångsrika kodifikationsförsök som gjorts inom »International Law Association» och andra institutioner.

H. E.