Kyrka—stat-utredningen. 1958 års utredning kyrka—stat avlämnade år 1963 under ordförandeskap av hovrättspresidenten Ivar Wieslander betänkandena I: Religionens betydelse som samhällsfaktor. Möjligheter och metoder för en sociologisk undersökning (SOU 1963:26) och II: Kyrkor och samfund i Sverige. Omfattning och verksamhet (SOU 1963:39). Under maj och juni 1964 har utredningen med justitierådet Erik Tammelin som ordf. avlämnat ytterligare tre betänkanden, nämligen III: Religionsfrihet (SOU 1964:13), IV:Historisk översikt. Kyrkobegrepp (SOU 1964:26) och V: Kristendomsundervisningen (SOU 1964:30).
    Såsom konstitutionsutskottet framhållit (utl. nr 17 år 1956) är det nuvarande förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan resultatet av en lång historisk utveckling, som i hög grad präglats av spänning mellan motstridiga idéer, krafter och intressen. Utredningen har granskat de principiella synpunkter på förhållandet mellan stat och kyrka, som framförts särskilt under de senare decenniernas debatt, från två olika utgångspunkter, nämligen dels religionsfrihetskravet, dels kyrkobegreppet.
    I betänkandet om religionsfriheten har utredningen framlagt en av docenten i historia vid Lunds universitet Sture Waller gjord undersökning, främst avseende den debatt som i skilda religionsfrihetsfrågor förts i Sverige men innefattande även internationella utblickar. Waller visar hurusom religionsfriheten brukats som ett honnörsord och använts av skilda grupper för att vinna förståelse för olika krav. Åberopande bl. a. en i FN-regi gjord undersökning kommer Waller till den slutsatsen, att statskyrka i och för sig ej är oförenlig med religionsfrihet. Utredningen har i betänkandet till egen behandling upptagit en del mera allmänna religionsfrihetsfrågor men avser att återkomma till andra spörsmål i senare sammanhang.
    Betänkandet om kyrkobegreppen innefattar en undersökning som gjorts av forskardocenten i kyrkohistoria vid Uppsala universitet Arne Palmqvist även som en allmän historisk översikt rörande förhållandet kyrka—stat i Sverige, gjord av docenten vid Lunds universitet Per-Olov Ahrén. Palmqvist har granskat olika kyrkliga gruppers kyrkobegrepp även som de kyrkobegrepp som är aktuella inom de fria samfunden och de katolska kyrkorna samt inom grupper, som står utanför kyrka och samfund. Särskilt har beaktats det samband som föreligger mellan det inom en grupp aktuella kyrkobegreppet och gruppens syn på förhållandet kyrka—stat. På grundval av sina undersökningar har Palmqvist uppställt fem olika modeller av hur man inom Svenska kyrkan utifrån kyrkobegreppet vill forma relationen kyrka—stat: traditionell folkkyrka med ökad frihet, folkkyrka i mer demokratiserad form, fri bekännelsemedveten kyrka, institutionellt uppbyggd »konkordatskyrka» och frikyrkligt trossamfund. Det mycket övervägande antalet medlemmar av Svenska kyrkan vill enligt Palmqvist ha en traditionell folkkyrka med ökad frihet.
    Med betänkandena I—IV har utredningen i stort sett avslutat de undersökningar som avser att lämna en allmän bakgrund till huvudfrågan om den

framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan. I samband härmed har utredningen, i den skrivelse till departementschefen varmed betänkandet om religionsfriheten avlämnades, framlagt en plan för sitt arbete i övrigt och en redogörelse för de frågor utredningen avser att behandla i kommande betänkanden.
    Utredningen, som enligt direktiven har att bedriva sitt arbete förutsättningslöst, har valt att närma sig skilda spörsmål om lagstiftning, rättskipning, förvaltning o. s. v. från huvudsakligen fyra utgångspunkter och har i samband därmed uppställt fyra, med A, B, C och D betecknade alternativa lägen. A-läget avser en i det väsentliga oförändrad relation mellan staten och kyrkan; reformer som ej ändrar grunderna för den nuvarande relationen upptages här till behandling, såsom om en central kyrkostyrelse, om ökat kyrkligt inflytande i inre kyrkliga frågor, m. m. För D-läget har utredningen räknat med en fri kyrka, skild från staten såväl i organisatoriskt avseende som eljest och likställd med en ideell förening, utan beskattningsrätt och utan tillgång till den kyrkliga jorden; kyrkobyggnaderna förutsättes dock kvarstå i kyrklig disposition. B- och C-lägena utgör mellanlägen. I båda förutsättes kyrkan i princip vara i organisatoriskt hänseende fri från staten. IB-läget kvarstår någon form av kyrklig beskattningsrätt eller i vart fall en förenklad form för exekution av medlemsavgifter genom statliga organ. Vidare förutsättes kyrkan ha kvar rätten till den kyrkliga jorden. Denna rätt består även i C-läget, men där förutsättes däremot beskattningsrätten ha upphört. De olika ekonomiska förhållandena antages komma att medföra skilda konsekvenser i fråga om statliga anspråk på insyn och kontroll.
    I betänkandet om kristendomsundervisningen har upptagits frågan, om kristendomsundervisningen och även morgonsamlingen påverkas av en ändring i relationen kyrka—stat. Särskilt intresse har utredningen ägnat spörsmålet, om den nuvarande objektiva kristendomsundervisningen, vilken saknar motsvarighet utanför Sverige, kan bestå vid en skilsmässa. Mot bakgrund avförhållandena i en rad andra länder — undersökningen därav har gjorts av lektorn teol. dr Sten Rodhe — har utredningen även upptagit frågor om anordnande av särskilda kyrkliga skolor och om meddelande av konfessionell undervisning i viss anslutning till de allmänna skolorna. För sistnämnda fall har beaktats olika möjligheter, såsom att skolans lokaler upplåtes för konfessionell undervisning, bedriven genom samfundens försorg, eller att viss schemabunden skoltid friställes för sådan undervisning utanför skolans lokaler. — Undersökningen av förhållandena på området inom vårt eget land har främst fullgjorts av tingsdomaren, t. f. revisionssekreteraren Hans B. Andersson.

K.-G. L.