Den fjortonde nordiska studentjuriststämman hölls i Reykjavik d. 4—10 juni 1964. Dekanus vid Islands universitet, prof. Theodór B. Lindal, öppnade stämman och hälsade deltagarna, en professor och tio studenter från varje nordiskt land, välkomna. Föreläsningsserien inleddes av Islands statsminister doktor Bjarni Benediktsson, som talade över ämnet »Konstitutionell nödrätt». Statsminister Benediktsson gav en översikt över de nordiska ländernas konstitutionella nödrätt och framhöll, att Island inte ägde någon skriven sådan rätt. Därefter var stämmans deltagare inviterade till mottagning i universitetet av dess rektor, prof. Ármann Snævarr. Kvällen var anslagen till studiebesök av Statens cementfabrik i staden Akranes, dit deltagarna for med båt.
    Påföljande dag, fredagen d. 5 juni, talade prof. W. E. von Eyben från Köpenhamn om förhållandet mellan rättsvetenskap och rättspraxis, varvid han betonade betydelsen av praxis framför rättsvetenskap. Om Haagkonventionen 1964 angående internationell köplag föreläste den finske professorn Berndt Godenhielm. Dagens studiebesök var förlagda till Alltinget och Höjesteret. En introduktion i Alltingets historia gjordes av Sigurdur Ingimundarson, förste vicepresident i Alltingets nedre kammare. Höjesteretssekreteraren Hakon Gudmundsson omtalade att domstolen består av fem ledamöter, vilka vid förfall ersätts av de juridiska professorerna, att Island har tvåinstanssystem och att alla förhandlingar i Höjesteret är muntliga och offentliga. Som höjesteretsadvokater får endast speciellt auktoriserade advokater uppträda. Som sista punkt på kvällens program visades en film om Islands vulkanö Sursey.
    Prof. Per Stjernquist, Lund, höll på lördagen föreläsning om aktuella problem inom humanistisk rättsforskning. Frågan ställdes, om humanistiskrättsforskning borde bedrivas av specialister eller anses tillhöra juristernas allmänna verksamhetsområde. Reykjaviks kommun inbjöd härefter till rundtur och lunch. Som guide fungerade kontorschef Páll Lindal, lunchtalare var borgmästare Geir Hallgrimsson. Med återblickar på Reykjaviks historia gav borgmästaren en överblick över stadens administration. Svenska flaggans dag avslutades med besök hos respektive länders ambassadörer.
    På söndagen for deltagarna med buss för att bese Islands sevärdheter,

vattenfallet Gullfoss, Hveragerði (drivhuset med sydländska frukter) samt Geysir, som besöket till ära hade årets kraftigaste utbrott, en vattenpelare på 25 meter. Middag avåts i Reykjaviks Skiforenings hytte på berget Hellisheidi, varefter sportliga aktiviteter vidtog.
    Prof. Torstein Eckhoff från Oslo föreläste på måndagen om »Rättighetsbegreppen». Till lunch inbjöd Islands Sagförerforening. Eftermiddagen anslogs till lösande av en praktisk uppgift som förelagts stämmodeltagarna av prof. Theodόr B. Lindal. Oenigheten om rätt lösning av problemet enligt respektive länders lag var stor. Kvällen avslutades med middag hos justitieminister Jόhann Hafstein i regeringens festlokal, skänkt av en norsk valfångare till den förste isländske ministern i början av 1900-talet.
    Stämmans sista föreläsning hölls tisdagen d. 9 juni av prof. Ármann Snævarr om det nordiska samarbetet på arvslagstiftningens område. Han hoppades att detta samarbete så småningom skulle leda till en för samtliga nordiska länder gemensam arvslag. Speciellt uppehöll sig prof. Snævarr vid Islands nya arvelov av år 1962. Efter föreläsningen framlade de norska deltagarna ett förslag om ökat utbyte av gästföreläsare de nordiska länderna emellan, vilket enhälligt antogs. Efter att ha besökt Nationalmuseet och Reykjaviks konstmuseum for stämmans deltagare till Tingvalla, där dommerfuldmægtig Sigurður Lindal berättade den gamla alltingsplatsens historia. Stämman avslutades med stor bankett. Sedan delegaterna uttryckt sitt tack och sin förhoppning om fortsatt givande nordiskt samarbete, inbjöds de nordiska länderna till den femtonde nordiska studentjuriststämman i Uppsala 1966.

Anitha Kaull