Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1965/66. Utgiftsutvecklingen under denna huvudtitel bestäms huvudsakligen av anslagen till åklagarmyndigheterna, de allmänna domstolarna och kriminalvården. De förslag som framläggs för budgetåret 1965/66 avser i första hand att tillföra de allmänna underrätterna vissa personalförstärkningar och att fortsätta upprustningen av kriminalvården.
    För åklagarmyndigheternas del föreslås, att den organisation som gäller fr. o. m. förstatligandet den 1 januari detta år behålls oförändrad.
    Justitieministern framhåller i fråga om domstolarna att antalet mål vid häradsrätterna och rådhusrätterna, som under en följd av år ökat, minskade något under år 1963. Under första halvåret 1964 ökade antalet mål ånyo. Särskilt i storstadsområdena har arbetssituationen ibland varit ansträngd och målbalanser har uppkommit. Vidare har en kraftig arbetsökning skett vid inskrivningsavdelningarna. I hovrätterna har däremot antalet mål varit i stort sett oförändrat sedan flera år.
    Kungl. Maj:t har genom prop. 1964:140 föreslagit, att lagrådet med hänsyn till den stegrade lagstiftningsaktiviteten skall beredas möjlighet att arbeta på två avdelningar. I statsverkspropositionen föreslås med hänsyn härtill, att antalet regeringsråd får ökas från 16 till 17, då lagrådet tjänstgör på två avdelningar.
    Anslagen till högsta domstolen och nedre justitierevisionen behandlas inte i statsverkspropositionen. Dessa anslag kommer att anmälas senare under våren, sedan närmare ställning tagits bl. a. till frågan om inrättande av ett särskilt organ för handläggningen av nådeärenden i justitiedepartementet. Lagrådets dubblering kommer också att inverka på högsta domstolens organisation.

62 NOTISER    Ledamotsantalet i hovrätterna föreslås bli oförändrat. På grundval av en utredning av statskontoret förordas, att de uppgifter som nu åvilar hovrätternas advokatfiskaler skall överflyttas till kammarkollegiet den 1 juli 1965. Detta medför, att tjänsten som advokatfiskal i Svea hovrätt, två amanuenstjänster och ett mindre antal tjänster för biträdespersonal indras vid hovrätterna.
    För häradsrätternas del föreslås, att fyra tingsdomartjänster skall inrättas och placeras i Lindes och Nora, Karlskoga, Orusts, Tjörns och Inlands samt Älvdals och Nyeds domsagor. Därjämte bör en tjänst för särskild inskrivningsdomare inrättas i Sollentuna och Färentuna domsaga. Några ändringar föreslås inte i rådhusrätternas domarorganisation, som inför förstatligandet den 1 januari detta år fastställts av 1964 års höstriksdag (prop. 1964:156). Ett femtiotal nya tjänster för icke rättsbildad personal föreslås inrättade vid underrätterna. Därjämte förordas en viss uppräkning av medelsreserven under anslaget till underrätterna.
    I statsverkspropositionen redovisas en promemoria om vattendomstolarnas personalbehov och därmed sammanhängande frågor. Denna har avgetts av justitierådet Per Bergsten i egenskap av särskilt tillkallad utredningsman. I promemorian föreslås, att en extra ordinarie vattenrättsdomartjänst skall indras vid vardera Övre Norrbygdens vattendomstol och Nedre Norrbygdens vattendomstol samt att två agrikulturtekniska vattenrättsingenjörstjänster skall indras vid den förstnämnda vattendomstolen. Vidare föreslås bl. a. indragning av fyra tjänster för vattenrättssekreterare, i vissa fall i utbyte mot icke rättsbildad personal, samt omfördelning av en del vattenrättsingenjörstjänster mellan vissa vattendomstolar.
    I statsverkspropositionen biträds förslaget att en extra ordinarie vattenrättsdomartjänst skall indras i Nedre Norrbygdens vattendomstol. Justitieministern anser, att viss tveksamhet i nuvarande läge råder om den blivande arbetsbördan vid Övre Norrbygdens vattendomstol. Med hänsyn härtill föreslås, att beslut nu endast skall fattas att indra en extra ordinarie agrikulturteknisk vattenrättsingenjörstjänst vid denna domstol och att frågan om indragning av en extra ordinarie vattenrättsdomartjänst och den andra extra ordinarie agrikulturtekniska vattenrättsingenjörstjänsten vid domstolen ånyo anmäls i 1966 års statsverksproposition. I övrigt följer justitieministern utredningsmannens förslag.
    Totalt begärs anslagshöjningar under domstolsavsnittet med 48,8 milj. kr., av vilka 47,3 milj. kr. är föranledda av löneomräkningar och rådhusrätternas förstatligande.
    I fråga om kriminalvården framhåller justitieministern, att antalet intagna stiger sedan en lång följd av år. Medeltalet intagna ökade från 2 400 år 1950 till 5 460 år 1964. Maximiantalet intagna uppgick sistnämnda år till 5 849, som är det högsta antalet hittills. Föreliggande prognoser tyder på fortsatt ökning. Den 1 januari innevarande år uppgick platsantalet vid kriminalvårdens anstalter till 5 688. Inom kort tas den första etappen av den nya centralanstalten Kumla i bruk. Detta ger ett tillskott på 240 slutna platser. Den pågående utbyggnaden av kolonibeståndet torde under budgetåret 1965/66 ge omkring 170 platser. Å andra sidan måste under samma period ett par öppna anläggningar läggas ned. För den typ av korttidsbehand-

NOTISER 63ling som enligt brottsbalken kan ingå i den nya påföljden skyddstillsyn står nu fyra nya anstalter färdiga. Var och en av dessa anstalter har 40 för manligt klientel avsedda platser.
    Statskontoret har företagit en undersökning av kriminalvårdens kanslimässiga och kamerala organisation såväl i fråga om den centrala ledningen som den regionala och lokala förvaltningen. I samband därmed har statskontoret övervägt formerna för en administrativ samordning av anstaltsvård och frivård. På grundval av undersökningen föreslås i statsverkspropositionen vissa personalförstärkningar och organisationsförändringar vid kriminalvårdsstyrelsens kanslibyrå. Vidare föreslås i statsverkspropositionen, att skyddskonsulentdistrikten skall inordnas i kriminalvårdens regionala organisation och sammanföras med de fem geografiskt bestämda anstaltsgrupperna. Dessa skall kallas kriminalvårdsräjonger. Denna benämning utsträcks även till de två anstalterna för specialklientel, säkerhetsgruppen och ungdomsgruppen, samt till kvinnogruppen.
    Justitieministern framhåller, att, ehuru skyddskonsulentorganisationenstjänstemän i fråga om klientelets vård och behandling närmast är underställda vederbörande övervakningsnämnd, de dock bör kunna påräkna stöd och hjälp av räjongernas chefer — kriminalvårdsdirektörerna — inte endast i administrativa angelägenheter utan även i vårdfrågor. Samordningen av anstaltsvården och frivården innebär ökad arbetsbelastning för de regionala organen. Dessa föreslås i statsverkspropositionen bli förstärkta i personellt hänseende.
    För närvarande är Skenäs centralanstalt för ungdomsgruppen som, såvitt avser ungdomsfängelseklientelet, har sin mottagningsanstalt i Uppsala. Justitieministern framhåller, att kriminalvårdsdirektören har som central uppgift att leda behandlingsundersökningen av de nyintagna. I anledning därav föreslås, att Uppsalaanstalten i stället för anstalten Skenäs blir centralanstalt i ungdomsräjongen.
    Justitieministern anmäler, att kriminalvårdsstyrelsen föreslagit, att till Uppsala skall förläggas en mindre anstalt för studiebegåvade intagna, där teoretisk undervisning på olika stadier skall kunna meddelas. Förslaget remissbehandlas för närvarande.
    De psykoterapeutiska resurserna inom kriminalvården föreslås förstärkta bl. a. med en särskild psykologgrupp vid centralanstalten Kumla.
    Vidare förordas en förstärkning av tillsynspersonalen i rymningsförebyggande syfte. Förslag till personalplan framläggs för andra utbyggnadsetappen av den nya centralanstalten Kumla, vilken etapp beräknas vara avslutad under våren 1966.
    Totalt föreslås 267 nya tjänster vid fångvårdsanstalterna.
    Förslag framläggs att en öppen anstalt för 60 intagna skall byggas i Leksand. Vidare föreslås, att en anstalt om 15 platser skall byggas för korttidsbehandling av kvinnligt klientel som döms till skyddstillsyn. Någon särskild anstalt för detta klientel finns inte nu.
    Justitieministern framhåller, att det är angeläget, att medel i erforderlig utsträckning står till förfogande för stöd och hjälp i olika former åt frivårdsklientelet och att det inte är minst betydelsefullt, att de frigivnas bostadsproblem kan lösas under den första kritiska tiden efter frigivningen

64 NOTISERfrån anstalt. I följd härav förordas en viss uppräkning av anslaget till understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
    Under avsnittet kriminalvården begärs anslagshöjningar med sammanlagt 25,2 milj. kr., av vilka 11,1 milj. kr. är föranledda av löneomräkningar.
    Särskilda anslag upptas för kostnader i samband med FN:s tredje världskongress för förebyggande av brott m. m., som kommer att äga rum i Stockholm den 9—den 18 augusti 1965, och den diplomatiska konferens, som kommer att äga rum i Stockholm under sommaren 1967 för revision av 1886 års Bernkonvention för skydd av litterära och konstnärliga verk. Sistnämnda konferens kommer troligen också att behandla vissa frågor, som faller inom området för 1883 års Pariskonvention för skydd av den industriella äganderätten.
    Under kapitalbudgeten begärs sammanlagt 21,8 milj. kr. till fortsatt utbyggnad och förnyelse av anstaltsbeståndet.
    Justitieministern framhåller, att olika åtgärder vidtagits i avsikt att efterhand ersätta de nuvarande äldre centralanstalterna med större och modernare anläggningar. Projektering av en ny centralanstalt i Härnösand pågår. Omfattningen av den blivande centralanstalten Skogome övervägs för närvarande. Österåkeranstalten, som skall ersätta centralanstalten Långholmen, avses vara klar år 1969. Förhandling om markförvärv för en ersättningsanstalt för centralanstalten Malmö pågår.
    Den öppna Tillbergaanstalten, som med sin väl utvecklade verkstadsdrift representerar en ny typ av fångvårdsanstalter, är i bruk sedan något år. En likartad anläggning i Skänninge torde vara färdig år 1966. Förberedelser för att bygga ytterligare tre öppna 120-mannaanstalter pågår. Av dessa beräknas en kunna påbörjas under budgetåret 1965/66. I statsverkspropositionen begärs att under samma budgetår få påbörja ytterligare en 120-mannaanstalt — den fjärde — om platssituationen så skulle påfordra. C.-A S.