JO:s ämbetsberättelse. JO:s arbetsbörda fortsätter att stiga. Av den till 1965 års riksdag avgivna ämbetsberättelsen framgår, att antalet klagomål under 1964 uppgick till 1 239 mot 1 224 under 1963 och 960 under 1962. Hela antalet nya ärenden har under 1964 stigit till sammanlagt 1 434 mot 1 396 under 1963 och 1 163 under 1962.
    I ämbetsberättelsen återfinnes ett flertal ärenden rörande domstolsväsendet. Ett ärende avser åtal mot rådman för dröjsmål med utfärdande av stämning i brottmål och för försummad kontroll huruvida utfärdad stämning delgivits; dröjsmålen och försummelserna hade i vissa fall medfört preskription. I ett annat ärende har JO tagit upp frågan i vad mån domsskrivning må förberedas före huvudförhandling. Enligt JO:s uppfattning kan inga invändningar riktas mot att man i förväg antecknar helt ostridiga uppgifter såsom namn, yrkanden och — i vart fall i erkända mål — uppgifter om medgivanden och om tidigare domar. Däremot bör man icke taga ställning till frågor om straffmätning, villkorlig dom och frågan om brott begåtts eller hur brott bör bedömas. Enligt JO:s rekommendation bör endast sådana uppgifter antecknas som — teoretiskt sett — skulle kunna föreläggas parterna före huvudförhandlingen utan att de då skulle få befogad anledning att reagera mot innehållet såsom tydande på en förhandsinställning inom domstolen.

NOTISER 65    I ämbetsberättelsen föreligger också uttalanden av JO om hur domstolarna bör förfara i vissa angivna fall. Sålunda har JO uppmärksammat, att praxis skiftar hos underrätterna med avseende å behandlingen av gemensam ansökan om hemskillnad eller äktenskapsskillnad i sådana fall, där den ena parten tidigare genom stämningsansökan väckt talan om skillnad. JO rekommenderar, att domstolen handlägger de båda målen gemensamt, betraktar eventuella avvikelser i gemensamma ansökningen från stämningsansökningen som tillåten ändring eller inskränkning av talan och meddelar dom enligt 15 kap. 5 § giftermålsbalken utan huvudförhandling. I ämbetsberättelsen uttalar sig JO också om möjligheten av att handlägga brottmål, trots att den offentlige försvararen icke inställt sig, samt mål om förvandling av vite trots att svaranden, som var intagen på fångvårdsanstalt, icke kommit tillstädes.
    En redogörelse lämnas i berättelsen för ett stort antal ärenden av förvaltningsrättslig beskaffenhet. I några av dessa ärenden uppstod frågor om myndigheters skyldighet att bereda part tillfälle att yttra sig över viss utredning (yttrande av barnavårdsnämnd till domstol) eller rätt för part att personligen höras inför myndighet (tvångsintagning av alkoholmissbrukare). I andra fall uttalar sig JO om möjligheten av att vägra utlämna handling (soliditetsupplysning) och om det varit befogat, att tjänsteman vägrat att besvara telefonförfrågan från tidningsman om vilka som sökt viss tjänst.
    Till ämbetsberättelsen har fogats en bilaga upptagande ett alfabetiskt sakregister till JO:s ämbetsberättelser för åren 1911—1960. J. L.