R. M. JACKSON. The Machinery of Justice in England. Fourth ed. Cambridge 1964. Cambridge University Press. XVIII + 456 s. 45sh.

 

Liksom i tidigare upplagor av denna välkända bok ägnas huvuddelen av utrymmet åt en redogörelse för det engelska rättsmaskineriet sådant det faktiskt gestaltar sig och åt de olika yrkeskategorier som är verksamma däri.
    Förf:s kritiska blick på de företeelser han behandlar är stimulerande. I förordet klagar han över att den förändringens vind, som — enligt ett uttalande av dåvarande lordkanslern — kunde märkas i domstolarnas korridorer, är alltför svag för att blåsa bort »the accumulated rubbish of the law». Det vill synas som om vindstyrkan ökat något sedan förordet skrevs (se bl. a. den av nuvarande lordkanslern, lord Gardiner, och Andrew Martin utgivna boken Law Reform Now, London 1963, Gollancz). Ett av de senaste tecknen härpå är det nyligen avlämnade betänkandet om en ombudsman, en »Parliamentary Commissioner for Administration». Inte endast detta betänkandes innehåll utan även dess omfång, knappa sju sidor, ger en läsare av svenska kommittébetänkanden anledning till reflexioner.                                                                                      S. R.

 

V i t t n e s p s y k o l o g i n  s o m  h j ä l p m e d e l  i  s v e n s k  r ä t t e g å n g. Red. av Arne Trankell. Uddevalla 1965. Bokförlaget Liber. 290 s.

 

Under 1963 och 1964 ägde två vittnespsykologiska konferenser rum på initiativ av Sveriges Juristförbund i samarbete med Sveriges Psykologförbund. Under dessa hölls föredrag av jurister och psykologer rörande möjligheterna av att använda sakkunnigutlåtanden av psykologer i rättegång eller under förundersökning. Föredragen har med stöd av Statens råd för samhällsforskning kunnat tryckas och återfinns nu i denna bok.                             J. L.