Betänkande ang. medborgarskapslagstiftningen. Sakkunniga, som tillkallats i Danmark, Finland, Norge och Sverige för att i samråd utreda vissa frågor rörande medborgarskapslagstiftningen, har redovisat sitt arbete i ett gemensamt betänkande (NU 1965: 8). Svensk sakkunnig har varit landshövdingen Martin Wahlbäck.
    Gällande medborgarskapslagar i Danmark, Norge och Sverige har tillkommit i nordiskt samarbete och innehåller bestämmelser, som ger medborgare i annat nordiskt land särskilt förmånlig ställning i medborgarskapshänseende. I betänkandet föreslås vissa ytterligare förbättringar av denna förmånsställning. För naturalisation av den som är medborgare i annat nordiskt land uppställs i gällande lag icke några bestämda krav på viss tids vistelse i det land där naturalisation skall ske. Praxis växlar här mellan de olika länderna, i Sverige krävs som regel fem års vistelse. De danska, norska och svenska sakkunniga har enats om att rekommendera, att kravet i normalfallen ej sätts högre än tre år.
    Den särskilda möjligheten enligt § 10 b) i medborgarskapslagen att förvärva medborgarskap genom anmälan föreslås utvidgad i vissa hänseenden. Kravet på viss tids vistelse i landet föreslås sänkt från 10 till 7 år. Den övre åldersgränsen på 60 år föreslås slopad, varvid särskilt påpekas att rätten till pensionsförmåner bestäms av hemvistet och ej av medborgarskapet, och den undre åldersgränsen föreslås sänkt från 21 till 18 år.
    I Finland, vars lagstiftning i olika hänseenden avviker från de övriga tre ländernas, pågår f. n. en allmän översyn av medborgarskapslagstiftningen. Den kommitté som sysslar härmed är positivt inställd till de föreslagna nya reglerna, och kommitténs lagförslag kan väntas i väsentliga delar överensstämma med de dansk-norsk-svenska lagarna.
    I betänkandet behandlas också spörsmålet, om de nordiska staterna bör ansluta sig till en av FN i augusti 1961 antagen internationell konvention angående begränsning av statslöshet. De norska och svenska sakkunniga förordar att så sker, och i anledning därav föreslås ett par smärre ändringar i den svenska lagens §§ 7 och 8. Den danske sakkunnige intar motsatt ståndpunkt under hänvisning till att en i konventionen intagen regel, som möjliggör att en person berövas sitt medborgarskap av politiska skäl, alltför mycket strider mot principerna för den nordiska medborgarskapsrätten. I betänkandet påpekas, att konventionen har jämförelsevis begränsad betydelse, eftersom den blott berör formell statslöshet och ej löser de problem, som är förenade med att vissa personer är undandragna sitt hemlands rättsskydd.

A. K.

 

Nybyggnad för Flundre, Väne och Bjärke domsaga. Flundre, Väne och Bjärke domsagas tingshus i Trollhättan, invigt i oktober 1938, återinvigdes den 16 nov. 1965. Då hade de gamla lokalerna varit föremål för en betydande ansiktslyftning, men framförallt hade tillbyggts en flygel, rymmande 12 tjänsterum, en liten tingssal samt 2 bostadslägenheter, den ena om 5 och den andra om 2 rum och kök. Vid invigningshögtidligheten i tingshusets stora tingssal närvar 130 personer med hovrättspresidenten Maths Heuman, landssekrete-

 

Notiser 155raren Åke Lindberg, statssekreteraren Ove Rainer och t. f. expeditionschefen Leif Brundin i spetsen.
    Sedan tingshusstyrelsens ordförande häradshövdingen Nils Källoff redogjort för byggnadsarbetet — inkl. inventarier har det hela kostat omkr. 1 milj. kr. — förrättades invigningen av presidenten Heuman.
    Domsagans kommuner uppvaktade med en Karl XII-bibel; åklagare, polismästare och nämnd med 2 ordförandeklubbor, varjämte advokaterna i Trollhättan och Trollhättans sparbank överlämnade blommor.
    Efter invigningen bjöd de tingshusbyggnadsskyldige på en måltid.

N. K.