Reformerat röstlängdsförfarande. I en demokrati är det givetvis av största vikt att varje röstberättigad medborgare verkligen får tillfälle att deltaga i valen. Ett första villkor är därvidlag att alla de, som ha rösträtt vid val, bli registrerade på ett tillförlitligt sätt. Olika system komma härvid till användning i skilda länder. Vanligt är att röstlängderna uppgöras speciellt för varje val. Därigenom vinnes att röstlängden kan göras så aktuell som möjligt. Sistnämnda metod har ej varit möjlig att bruka i Sverige, där röstlängderna behövts fortlöpande för allehanda stämmor m. m. Vi ha därför fått vårt särskilda system, enligt vilket en röstlängd uppgöres varje år, oavsett om då något allmänt val till riksdagens andra kammare eller till kommunala församlingar förekommer eller ej. Systemet går i sin nuvarande utformning i realiteten tillbaka på förslag från 1904 och har sedan dess knappast undergått någon mera genomgripande renovering.
    Röstlängdsförfarandet, om vilket huvudbestämmelserna finnas i lagen den 20 nov. 1920 om val till riksdagen, är i nuvarande gestalt ganska omständligt och uppbyggt med hänsyn till förhållanden, som rådde vid en tid, då rösthindren voro talrika och ofta ganska svårbedömda, t. ex. skattestrecken. I våra dagar är egentligen blott fråga om att beakta vanligen otvistiga förhållanden som mantalsskrivning, ålder och medborgarskap ävensom tillhörighet till svenska kyrkan.
    Vid riksdagsvalet 1964 avslöjades att rättelsemöjligheterna i nuvarande system voro alltför bristfälliga för att motsvara behovet. I anledning härav tillkallades röstlängdsutredningen (hovrättsrådet Gustaf Petrén), vilken nu framlagt förslag till nya bestämmelser om röstlängds uppgörande (SOU 1965: 76). Dessa innefatta närmast en modernisering av rådande ordning, som bibehålles i sina huvuddrag. Liksom hittills blir det lokal skattemyndighet, som har ansvaret för röstlängdens upprättande — det första ledet — medan nästa fas, röstlängdens fastställande, ankommer på valnämnderna. Det blir möjligt att efter det att databehandlingssystem från och med 1968 genomförts förfolkbokföringen tidigare lägga både upprättandet och fastställandet så, att den offentliga granskningen av röstlängderna kan ske före midsommar i stället för som nu i juli. Vissa nyheter vid längdens upprättande föreslås i syfte att minska risken för fel, framför allt till undvikande av att någon röstberättigad blir bortglömd. Härutöver föreslås en ny möjlighet att anföra extraordinära besvär. Härigenom ges både den berörde enskilde och lokal skattemyndighetklagorätt utanför den nuvarande snäva tidsgränsen för anmärkning. I övrigt innebär lagförslaget en anpassning av reglerna till ett modernt förvaltnings-

 

15—663005. Svensk Juristtidning 1966

 

226 Notiserförfarande. Röstlängden får t. ex. en bestämd giltighetstid och fastställes genom en distinkt utformad beslutsakt.
    Då det nya systemet kan träda i kraft först 1968, föreslås vad gäller de röstlängder, som skola uppgöras åren 1966 och 1967, en mindre jämkning i nuvarande lagtext i syfte att markera, att de vanliga extraordinära rättsmedlen, resning och återställande av försutten tid, skola kunna ifrågakomma också i röstlängdsförfarandet.
    I en nu framlagd proposition (1966: 71) föreslås dock i stället en ordning enligt vilken både den som beröres av fel och lokal skattemyndighet få hos länsstyrelsen intill den 1 sept. ansöka om rättelse av felet i längden.

G. P.