Ungdomsvårdskolorna år 1965. I statistiska centralbyråns meddelande nr R 1966: 16 lämnas vissa uppgifter om verksamheten vid ungdomsvårdskolornaunder år 1965.
    Ungdomsvårdskolor finns av två typer, skolhem för barn i skolpliktig ålder och yrkesskolor för dem som avslutat sin skolgång. Vid utgången av år 1965 fanns 15 skolor för manliga elever, därav 3 skolhem och 11 yrkesskolor samt en skola (Lövsta) som är en kombination av skolhem och yrkesskola. Av de 10 skolorna för kvinnliga elever var 3 skolhem och 7 yrkesskolor. Det totala antalet inskrivna elever utgjorde 1 706, varav 308 vid skolhem och 1 398 vid yrkesskola. Drygt hälften av de inskrivna vårdades inom skola, medan vården för de övriga ägde rum utom skolan.
    De senaste årens utbyggnad av ungdomsvårdskolorna har medfört att antalet personer som ej kunnat beredas plats vid skolorna successivt minskat. Den 31 december 1958 upptog väntelistan 263 personer, men vid utgången av år 1965 fanns inte någon oplacerad elev.
    Antalet nytillkomna elever under året uppgick till 843. Under året utskrevs 604 elever på grund av att ändamålet med vården uppnåtts (67 § a barnavårdslagen), 58 utskrevs för vård på annat sätt (67 § b), 130 för avtjänande av straff (67 § c) och 52 utskrevs av åldersskäl (67 § 2 st.). 1 166 elever placerades för vård utom skola och 731 återtogs på grund av dåligt uppförande eller annan misskötsamhet till vård inom skola.
    Av de yrkesskoleelever som vårdades inom skola var 538 pojkar och 176 flickor. De nytillkomna yrkesskoleeleverna utgjordes av 548 pojkar och 137 flickor. Vid skolhemmen var motsvarande antal 129 pojkar och 29 flickor. Vid intagningen hade ungefär 75 % av yrkesskoleeleverna fyllt 17 år och omkring hälften av skolhemseleverna fyllt 15 år.
    Som anledning till omhändertagandet uppgavs biltillgrepp för drygt 50 % av pojkarna och andra egendomsbrott för drygt 90 %. För 43 % uppgavs alkoholmissbruk och för 34 % vagabondering och arbetsovilja. Detta skälanfördes beträffande 84 % av flickorna, alkoholmissbruk för 46 %, sexuellvanart för 42 % och egendomsbrott för 45 %.
    Den genomsnittliga vårdtiden för dem som skrevs ut från yrkesskola jämlikt 67 § a barnavårdslagen hade utgjort för pojkarna 575 och för flickorna 857 dagar. Av denna tid hade resp. 302 och 371 dagar utgjorts av vård inom skola. Den sammanlagda vårdtiden för andra elever än sådana som skrevs ut för avtjänande av straff minskade kraftigt år 1961 och har därefter hållit sig ungefär konstant. Detta torde sammanhänga med att den nya

 

Notiser 489barnavårdslagen ej medger vård utom skola med placering i det egna hemmet.   A. K.