Stadgar för Handelskamrarnas Nämnds responsaverksamhet
fastställda av Handelskamrarnas Nämnd den 13 maj 1966
§ 1
    Uttalande om förekomsten av svenska handelsbruk, med undantag av sådana som avses i 15 §, lämnas av Handelskamrarnas Nämnd.
§ 2
    Ärende rörande handelsbruk beredes av en Responsanämnd.
    Responsanämnden består av ordförande, som skall vara framstående jurist med domarerfarenhet, och två aktade och kunniga representanter för näringslivet, jämte suppleanter för de sistnämnda, alla utsedda av Handelskamrarnas Nämnd för en tid av 4 år åt gången, samt två branschsakkunniga, utsedda av ordföranden för varje särskilt ärende.
§ 3
    Handelskamrarnas Nämnd utser sekreterare åt Responsanämnden.
§ 4
    Angående jäv mot Responsanämndens ledamöter gäller vad i lag är stadgat om jäv mot skiljeman.
§ 5
    Uttalande om handelsbruk avser att angiva hur parter i en uppgiven bransch bruka handla i en viss avtalssituation.
    Handelskamrarnas Nämnd gör icke någon värdering av en konstaterad sedvänja, ej heller uttalar sig nämnden om de rättsliga konsekvenser som må följa av att handelsbruk eller annan sedvänja konstaterats föreligga.
§ 6
    Förfrågan om förekomsten av handelsbruk skall framställas skriftligen och angiva de omständigheter vilka föranlett densamma. Sökande åligger att noga beskriva den bransch som avses.
    I regel upptages till prövning endast förfrågan som framställts i anslutning till uppkommen tvist.
§ 7
    Det ankommer på sekreteraren att vid behov biträda vid utformandet av förfrågan om handelsbruk.
    I särskilda fall kan rekommenderas att utforma förfrågan i samråd med motpart.
§ 8
    Förfrågan må av ordföranden avvisas därest
    a) förutsättningarna i 5 eller 6 § ej äro uppfyllda,
    b) en motsvarande förfrågan besvarats under de närmast föregående åren och skäl ej finnes till antagande att förhållandena i branschen väsentligen ändrats.

 

§ 9
    Därest förfrågan befinnes vara av beskaffenhet att kunna bli föremål för uttalande, har sekreteraren att i den utsträckning som befinnes erforderlig inhämta skriftliga yttranden från näringsidkare inom branschen. Sekreteraren må hänskjuta frågor rörande inhämtande av sådana yttranden till Responsanämndens ordförande. Denne äger jämväl besluta om inhämtande av yttrande från branschorganisationer.
§ 10
    Responsanämnden har att utarbeta förslag till uttalande sedan utredning, varom sägs i 9 §, blivit slutförd.
    Innan sådant förslag avges äger Responsanämnden föranstalta om ytterligare utredningar.
    Såsom handelsbruk skall betecknas en sedvänja som vunnit hög grad avstadga.
    Om konstaterad sedvänja icke kan betecknas som handelsbruk, bör den likväl redovisas med angivande av den utbredning och grad av stadga den vunnit.
§ 11
    Responsanämndens förslag till uttalande skall delgivas ledamöterna av Handelskamrarnas Nämnd jämte deras suppleanter med angivande av viss tid inom vilken anmärkning mot förslaget må framställas. Efter utgången av denna tid avges uttalande i ärendet å Handelskamrarnas Nämnds vägnar av dess arbetsutskott. Arbetsutskottet äger dessförinnan begära ytterligare upplysningar från Responsanämnden.
§ 12
    Av Handelskamrarnas Nämnd beslutat uttalande om handelsbruk skall skriftligen delgivas den som begärt uttalandet med samtidigt tillkännagivande att det tillkommit i enlighet med föreliggande stadgar. Ett exemplar av uttalandet skall jämväl överlämnas till registret för uttalanden om handelsbruk.
§ 13
    Namnen på de näringsidkare som inkommit med yttrande i ärendet och de i Responsanämnden ingående branschsakkunniga må ej offentliggöras.
§ 14
    Handelskamrarnas Nämnd äger bestämma skälig avgift för upptagande av förfrågan om handelsbruk till saklig behandling.
§ 15
    Uttalande om förekomsten av lokalt handelsbruk lämnas av handelskammaren i distriktet.⁶