JO:s ämbetsberättelse. År 1966 diariefördes 1 748 ärenden hos JO. 1 553 ärenden hade anhängiggjorts genom klagomål. Föregående år var motsvarande siffror resp. 1 438 och 1 217.

 

    Bland ärendena rörande domstolsväsendet redovisas bl. a. åtal mot en häradshövding för dröjsmål med färdigställande av domar i avgjorda mål m. m. Vidare behandlas frågan om särskilda åtgärder påkallas för att åstadkomma jämn fördelning mellan olika advokater av uppdrag som offentlig försvarare. JO påpekar att försvararuppdragen vid domstolarna i Stockholm är mycketo jämnt fördelade och framhåller önskvärdheten av bättre spridning. Han understryker emellertid också att domstolarna måste ha möjlighet att göra en viss lämplighetsprövning med hänsyn till målens art och därför inte kan bindas genom ett stelt turordningssystem.
    I ett ärende uttalar sig JO om tolkningen av bestämmelserna om reseförbud i 25 kap. RB. Enligt JO:s mening är ett förbud att bege sig utanför Sverige eller utanför det passfria nordiska området inte förenligt med dessa bestämmelser. Rörande ett mål om omyndigförklaring uttalar JO, att målet inte hade bort handläggas utan huvudförhandling, eftersom det av utredningen framgick, att barnen till den som begärdes omyndigförklarad hade olika intressen i saken, samt denne själv hade motsatt sig ansökningen och begärt förhandling. Ett annat ärende rör en fråga om fastställelse till betalning ur fastighet av ränta på intecknad gäld. När talan förs endast omränta och inte om kapitalbeloppet kan utslaget bara avse ränta som redan är förfallen, och räntan kan alltså inte fastställas »tills betalning sker».
    JO har uppmärksammat att notarius publicus brukar tillåta återkallelse av en redan verkställd växelprotest, om återkallelsen äger rum kort efter det att protesten verkställdes. JO finner att denna praxis står i mindre god överensstämmelse med gällande växellag men att den har fått sådan stadga att den är att betrakta som rättssedvänja. Han finner också ordningen motiverad av vägande skäl.
    Bland påpekanden som föranletts av iakttagelser vid inspektioner kan följande nämnas. I mål där mantalsskrivningsorten är avgörande för domstolens behörighet bör domstolen kontrollera denna, exempelvis genom att kräva bevis därom, innan målet tas upp. När tredskodom som meddelats mot en part innefattar skyldighet för denne att ersätta statsverket kostnader för motpartens fria rättegång, bör delgivning av tredskodomen ske genom rättens försorg. När ansökan om betalningsföreläggande avser kapitalbelopp och ränta behöver grund för ränteyrkandet inte anges. Åklagare äger inte i samband med åtal för checkbedrägeri utföra trassatbankens talan i sådana fall då checken honorerats av annan kreditinrättning, eftersom trassatbankens talan i så fall grundas inte bara på brottet utan också på överlåtelse av den honorerande kreditinrättningens anspråk.
    JO påpekar att man bör vara restriktiv när det gäller att lämna upplysning per telefon om innehållet i fastighetsböcker. Föreligger ingen risk för missförstånd bör dock sådana upplysningar kunna lämnas.
    JO gör också vissa uttalanden rörande innehållet i personundersökningar. Där bör framför allt lämnas konkreta upplysningar, medan allmänna omdömen visserligen kan vara värdefulla men bör användas med försiktighet. Personundersökaren bör ange källan för de uppgifter han lämnar.
    Flera av de redovisade ärendena av förvaltningsrättslig beskaffenhet rör sekretessfrågor. JO framhåller i olika sammanhang vikten av att frågor om utlämnande av allmän handling behandlas skyndsamt. I ett ärende påpekas bl. a. att den omständigheten att diarium innehåller uppgift om att hemlig handling inkommit inte utgör skäl för att hemlighålla också diariet samt att

 

handling som rör tjänsteärende inte blir att betrakta som privat av det skälet att den adresserats till viss tjänsteman personligen. Handling som under beredningen av regeringsärende överlämnas från ett departement till ett annat för samråd bör enligt JO:s mening inte därigenom anses ha blivit allmän handling.
    JO kritiserar systemet att i tjänstetillsättningsärenden bygga på odokumenterade muntliga uppgifter om de sökande. I den mån muntliga upplysningar inhämtas bör anteckningar därom tillföras handlingarna i ärendet. En sådan ordning tillgodoser behovet av kontroll i efterhand och synes över huvud taget medföra trygghet för att avgörandena grundas på tillförlitligt material. Hänsyn till tjänstemännen synes emellertid enligt JO kräva att sekretesskydd skapas för vissa ömtåliga uppgifter rörande personliga förhållanden.
    Ett par ärenden rör rätten till tjänstgöringsbetyg. En viss sådan rätt torde enligt JO kunna härledas ur allmänna arbetsrättsliga grundsatser, men rättens omfattning är oklar. Begäran om betyg kan dock inte få framställas hur lång tid som helst efter det att anställningen upphörde. Tjänstgöringsbetyg bör inte vid sidan av vitsorden innehålla anteckningar om förhållanden som innefattar anmärkning mot tjänstemannen.
    På grundval av en redogörelse för vissa klagomål från företrädare för de renskötande samerna hemställer JO hos Kungl. Maj:t om åtgärder i syfte att ge denna befolkningsgrupp bättre möjligheter att själv tillvarata sina lagliga rättigheter och hindra att intrång görs däri utan tillräckliga skäl och utan rimlig ersättning.

A. K.