AITE GRAHL-MADSEN. The Status of Refugees in International Law. Vol. I. XXIII + 499 s. Oslo 1966.

 

Grahl-Madsens arbete rör sig inom området för folkrätten. Det gäller staternas förpliktelser mot varandra eller eventuellt en internationell organisation vad beträffar angelägenheter som rör flyktingar, närmare bestämt politiska flyktingar som vistas inom stater där de inte har medborgarskap. I fråga om framställning och källmaterial håller sig förf. strängt till detta ämnesområde. Man har sålunda inte att göra med något slags komparativ främlingsrätt, även om ämnet är rikligt belagt med fall från nationella instanser. De anförs för att belysa innebörden av de folkrättsliga förpliktelserna enligt konventioner eller, i någon omfattning, sedvanerätt.
    Den första volymen som nu föreligger inleds med en nyttig historik och enstringent presentation av det material varpå arbetet bygger. Därefter följer en analys av flyktingbegreppet och ett klarläggande av olika slag av flyktingar, dvs. kategorier som utbildats genom de växlande händelser, som givit anledning till politiskt flyktingskap, och de skilda juridiska instrument som äger tillämplighet på olika typer av flyktingar. Slutligen behandlas i två kapitel frågor om förvärv och förlust av status som flykting. Arbetet är försett med värdefulla register över litteratur och rättsfall samt ett sakregister, som väsentligt underlättar dess användning. Boken har nämligen vid sidan av sitt vetenskapliga värde en nyttig uppgift att fylla som handbok inom ett område som varit i stort behov av penetration och systematiserande analys.
    Två ytterligare volymer av Grahl-Madsens arbete är att vänta. Den ena kommer att röra frågor om asyl och vissa slag av utlämning. Den tredje kommer att handla om protektion (beskydd) och även att beröra vissa frågor om flyktingars behandling enligt internationell privaträtt.
    Det kan inte råda någon tvekan om att förf. redan med denna första volym utfört en oerhört imponerande arbetsprestation. Såvitt vi kan bedöma

 

syns hans resonemang och slutsatser vara övertygande, väl övervägda och sakliga men likväl uppbärs verket otvivelaktigt av en stark känsla för den tragiska företeelse som är avhandlingens föremål. I förordet berättar förf. om några ord av Arnold Raestad, där denne påpekat att en undersökning av »an abnormal state of affairs» sådan som statslösheten kunde vara ägnad att ge en god bild av hur en normal situation är beskaffad och att studiet av statslösas och flyktingars förhållanden var ägnat att låta oss bättre förstå viktiga aspekter av den internationella rätten i allmänhet. Detta omdöme syns bekräftat av Grahl-Madsens arbete. För att sätta inflyktingproblemen i sitt sammanhang har förf. haft att ta upp den ena efterden andra av centrala frågeställningar i folkrätten: dess källmaterial, dess relation till nationell rätt, den internationella rättens effektivitet och en rad andra spörsmål som dyker upp och som förf. haft att bedöma. Han har måst sätta sitt ämne på plats i folkrättens system och detta möbleringsproblem har förutsatt en klar överblick av möblemanget i dess helhet. Man har anledning antaga, att den första volymens begreppsutredningar och analyser skall bana väg för fruktbara undersökningar av de föga utredda och kontroversiella ämnen som förf. reserverat för de två senare volymerna. Den nu så livaktiga norska folkrättsvetenskapen är att gratulera till det förnämliga bidrag den erhållit genom Grahl-Madsens verk.

Hilding Eek