Människan i trafiken. En handbok i trafiksäkerhet under redaktion av RUNE ANDRÉASSON, MATTS HALLDIN och STIG LINDGREN. Sthm 1967. Natur och kultur. 748 s. Kr. 95,00.

 

Trafiksäkerhetsfrågorna är mycket betydelsefulla i det motoriserade samhälle i vilket vi lever. I många sammanhang är det nödvändigt att taga hänsyn till motorismens snabba utveckling och att överväga och vidtaga åtgärder av skilda slag för att förebygga eller minska de skador och faror som är förenade med trafiken på våra gator och vägar. I samband med övergången till högertrafik kom trafiksäkerhetsfrågorna i centrum för uppmärksamheten och vidtogs flera åtgärder som även på längre sikt kan väntas få betydelse. Mycket återstår emellertid att göra.
    Mot denna bakgrund är den utkomna handboken i trafiksäkerhet av stort intresse. Den innehåller ett fyrtiotal uppsatser av in- och utländska specialister rörande ett stort antal ämnen som är av betydelse för kampen mot trafikolyckorna. Bl. a. behandlas åldern och trafiksäkerheten, tröttheten och dess faror för trafikanten, sjukdom som trafiksäkerhetsrisk, synförmågans betydelse för säker körning, alkoholens inverkan på körskickligheten, läkemedel vid ratten, trafikanterna och trafikmiljön, trafikpedagogik, olika former av utbildningsverksamhet, utnyttjandet av massmedia i trafiksäkerhetsarbetet, försäkringsbolagens trafiksäkerhetsfrämjande verksamhet, villkoren för körkortsinnehav, vägen och trafiksäkerheten, trafiksäkert stadsbyggande, bilsäkerheten, fordonskontrollen, avgas- och bullerproblem, trafikreglerna, polisens uppgifter i trafiksäkerhetsarbetet, trafiksäkerhetsforskning, olycksfallsundersökningar, vanliga skador och hur de kan förebyggas, första hjälpen vid trafikolyckor, transport- och sjukvårdsfrågor samt högertrafikomläggningen.
    De behandlade ämnena belyses ofta av ett rikhaltigt siffermaterial, diagram och bilder. Uppgifter lämnas om både svenska och utländska undersökningar vilka är av intresse i sammanhanget. Såväl forskare som personer vilka i sin dagliga praktiska verksamhet kommer i kontakt med olika sidor av trafiksäkerhetsfrågorna har fått tillfälle att medverka. Den blandning av vetenskaplig analys och praktisk syn på trafiksäkerhetsproblemen som sålunda redovisas är stimulerande för läsaren. Ofta känner man sig frestad att gå vidare och ytterligare fördjupa sig i de behandlade frågorna. Detta underlättar handboken därigenom att många av uppsatserna lämnar värdefulla litteraturanvisningar.
    De uppsatser i handboken som rör juridiska ämnen är i främsta rummet regeringsrådet Henrik Klackenbergs redogörelse för villkoren för körkortsinnehav och direktören Knut Norströms uppsats om trafikreglerna.
    Klackenberg behandlar villkoren för att erhålla körkort och återkallelse av körkort. Framställningen, som omfattar ett tjugotal sidor, ger en kortfat-

 

31—683005. Svensk Juristtidning 1968

 

482 Anm. av Människan i trafikentad orientering om de viktigaste författningsbestämmelserna på området med någon breddning vid redogörelsen för innehållet i lämplighetsprövningen och återkallelsegrunderna. Uppsatsen är mycket välskriven och välavvägd och förtjänar att bli läst både av jurister som på yrkets vägnar kommer i beröring med körkortsfrågorna och av en bredare läsekrets. I uppsatsen berör författaren kortfattat även den under senare år livligt diskuterade och för närvarande åter under utredning liggande frågan om körkortsåterkallelserna i viss utsträckning bör överflyttas från länsstyrelserna till de allmänna domstolarna. Författaren framhåller flera nackdelar som skulle vara förenade med en sådan överflyttning. Nämnas må att även direktören Rune Andréasson i uppsatsen rörande alkoholens inverkan på körskickligheten kommer in på nyssnämnda fråga och framför skäl för den nuvarande ordningens bibehållande.
    Norström redogör på ett fyrtiotal sidor på ett populärt och instruktivt sätt för trafikreglerna i avd. IV vägtrafikförordningen. Förordningens bestämmelser sammanställs med de regler i ämnet som år 1966 föreslogs av nordisk vägtrafikkommitté. I viss utsträckning lämnas också upplysning om innehållet i de vägtrafikregler som antagits inom den europeiska transportministerkonferensen och på en punkt, beträffande samaritplikten, om innehållet i gällande norsk rätt. På några punkter har beklagligtvis den lagtext, som citeras i uppsatsen, kommit att bli den som gällde före övergången till högertrafik. I fråga om omkörning står sålunda i den intagna lagtexten (47 § 3 mom.) två gånger felaktigt »vänster» i stället för »höger». Den från vägtrafikförordningen hämtade definitionen av parkering är också föråldrad, i det att den för vissa sammanhang gällande begränsningen till fem minuter saknas i lagtextcitatet, låt vara att begränsningen är omnämnd längre fram i kommentaren. Man observerar också att begreppet motortrafikled inte kommit med i vissa sammanhang.
    Advokaten Sten Agvald och hovrättsassessorn Carl-Johan Cosmo har på några sidor behandlat trafikreglernas efterlevnad och frågan huruvida trafikbestämmelserna i alltför stor utsträckning är straffsanktionerade. I en annan kort uppsats har överdirektören Kurt Lindroth behandlat polisens uppgifter i trafiksäkerhetsarbetet. Lindroth framhåller bl. a. trafikövervakningens betydelse när det gäller att minska antalet olyckor och åberopar som stöd bland annat den s. k. mälardalsundersökningen. Härmed kan jämföras att universitetslektorn Berndt Brehmer i en följande uppsats rörande experiment i syfte att undersöka effekterna av trafikövervakning gör gällande att dittills presenterade data från mälardalsundersökningen inte tillåter några slutsatser om en eventuell effekt av ökad polisövervakning.
    Direktören Seved Apelqvist har i en uppsats om försäkringsbolagens trafiksäkerhetsfrämjande verksamhet huvudsakligen uppehållit sig vid försäkringsvärldens skadestatistik samt vid försäkringsbolagens anslagsverksamhet och trafiksäkerhetskampanjer. De intressanta frågorna om i vad mån försäkringsbolagen genom försäkringarnas och premietariffernas utformning kan uppamma ökad försiktighet i trafiken har inte behandlats närmare. Denna sida av trafiksäkerhetsproblemet torde vara förtjänt av större uppmärksamhet.
    Handboken synes fylla en viktig uppgift som uppslagsbok för dem som i olika former sysslar med trafiksäkerhetsproblem. Ett utförligt sakregister underlättar handbokens begagnande.

Lorentz Vogel