STEFFEN HARBORDT, Die Subkultur des Gefängnisses. Eine soziologische Studiezur Resozialisierung. — Beiträge zur Strafvollzugswissenschaft. Herausgegeben von Thomas Würtenberger und Heinz Müller-Dietz. Heft 1. — Stuttgart 1967. Ferdinand Enke Verlag. VIII + 107 s. DM 24,00.

 

I en ny penologisk skriftserie, utgiven av professor Würtenberger och docent Müller-Dietz vid Institut für Kriminologie und Strafvollzugskunde i Freiburg im Breisgau ingår detta arbete som häfte 1.
    Arbetet utgör ett försök att genom analys av den disparata litteraturen i olika länder om fängelsesamhället skapa en sociologisk teori för resocialiseringsprocessen vid verkställighet av fängelsestraff. Speciell uppmärksamhet ägnar förf. därvid den roll internernas subkultur kan tänkas spela i denna process. Förf. sammanfattar sina resultat i ett antal generellt utformade satser, av vilka somliga uttryckligen betecknas som hypotetiska.

H. T.

 

 

FRANZ BYDLINSKI. Privatautonomie und objektive Grundlagen des verpflichtenden Rechtsgeschäftes. Wien och New York 1967. Springer. 231 s. DM 45,00.

 

Förf., som är universitetsprofessor i Wien, vill med detta arbete visa, att reglerna om avtal och rättshandlingar, särskilt sådana av utfästelsenatur, icke kunna förstås med utgångspunkt blott från en dominerande rättsprincip, såsom hänsyn till de enskildas intresse att såsom de önska reglera sina privaträttsliga mellanhavanden, till behovet av skydd för godtroende medkontrahenter eller för tredje man med hänsyn till innehållet i gjorda utfästelser (befrämjande av »omsättningens säkerhet» e. d.), till vikten av att slutna avtal fullgöras, till värdet av att vid ömsesidigt förpliktande avtal prestation och motprestation stå i ett »rättvist» värdeförhållande till varandra etc. Först om man ser till samspelet mellan skilda rättsprinciper och undersöker hur i olika sammanhang än den ena, än den andra principen i större eller mindre omfattning beretts utrymme, får man en riktig bild av det maskineri som de

 

privaträttsliga utfästelserna utgöra. Därmed undvikas också många av de motsägelser och fiktioner som nu förekomma inom rättsläran och som äro betingade av ett alltför ensidigt betraktelsesätt. Från den synpunkten granskas exempelvis det sätt varpå rättsfiguren »konkludent» utfästelse brukas och missbrukas i doktrin och rättspraxis.
    Arbetet har en mycket teoretisk prägel. Man kan nog säga att det är av en typ som nuförtiden ej uppskattas något vidare av nordiska jurister. Själva problemställningen ger intryck av att vara icke så litet antikverad. Åtskilligt viljeteoretiskt bråte finnes där också. Vad det principiella beträffar måste man ofta undra, om ej förf. är i färd med att slå in öppna dörrar. Men att det ligger en del i vad i arbetet hävdas vågar undertecknad icke bestrida. Och det kan ej sakna betydelse, att motsägelser i omtyckta juridiska begrepp och uppfattningar påvisas.

 

Hj. Kgn