Notiser 93Justitieråds, regeringsråds och justitiekanslerns arbetsrättsliga ställning behandlas i ett nyligen avgivet stencilerat betänkande av särskild utredningsman (f. d. överståthållaren J. Hagander). Dessa tjänstemän är undantagna från statstjänstemannalagens tillämpningsområde. Härav följer att de särskilda inskränkningar i avtalsfriheten och rätten att tillgripa stridsåtgärder som stadgas i 3 och 15 §§ nämnda lag inte gäller för dem. Möjligheterna att avtalsvägen reglera deras förhållanden till arbetsgivaren begränsas bara av att avtal med hänsyn till ämbetsansvaret inte får träffas om åligganden i tjänsten. Till skillnad från övriga statstjänstemän har de rätt att tillgripa även andra stridsåtgärder än strejk inom ramen för vad kollektivavtalslagen medger. Däremot kan de inte utsättas för lockout. Oavsättlighetsprincipen anses nämligen hindra att sådan stridsåtgärd anordnas utan stöd av uttryckligt lagstadgande.
Utredningsmannen säger sig finna det naturligt att de som utövar den högsta dömande myndigheten i likhet med statsrådets ledamöter skall vara undantagna från statstjänstemannalagen med dess detaljerade föreskrifter. Den särställning de härigenom får i arbetsrättsligt hänseende är av övervägande teoretiskt intresse och innebär inte några praktiska olägenheter. Utredningsmannen anser med hänsyn härtill inte att någon särskild lagstiftning i ämnet påkallas. På en punkt föreslår han emellertid att ett stadgande i statstjänstemannalagen görs tillämpligt på justitieråd och regeringsråd. Det gäller 27 § 1 st., där det föreskrivs att den som inte fullgör sin tjänst tillfredsställande kan avstängas från tjänstgöring om den bristande tjänstdugligheten beror på sjukdom e. d. Beträffande JK föreligger enligt utredningsmannen behov av lagreglering i flera hänseenden, särskilt i fråga om anställningsformen och anställningens upphörande. Detta kan lämpligen ske genom att statstjänstemannalagen i sin helhet görs tillämplig på JK. En sådan ordning överensstämmer med det till lagrådet remitterade förslaget till statstjänstemannalag. JK togs med bland undantagen från lagens tillämpningsområde på förslag av lagrådet.
A. K.
Upphovsrätt till allmänna handlingar. I ett slutbetänkande med titeln Tryckfrihet och upphovsrätt (SOU 1967: 28) behandlar offentlighetskommittén frågan om upphovsrätt till handlingar som har upprättats hos myndighet. Enligt förslaget skall sådana handlingar i likhet med vad som f. n. gäller enligt 9 § upphovsrättslagen i princip inte vara föremål för upphovsrätt. Sådan rätt skall dock kunna göras gällande till officiella kartor, verk som har framställts för försäljning till allmänheten och alster av bildkonst. Motsvarande principer skall gälla även vissa andra rättigheter, nämligen ensamrätten att förfoga över kataloger, tabeller och andra sådana sammanställningar (49 § upphovsrättslagen) samt rätten till fotografisk bild.
A. K.
Adoption av utländska barn. Den i okt. 1964 tillsatta utredningen om adoption av utländska barn har avgivit sitt betänkande i okt. 1967 (SOU 1967: 57).
I enlighet med sitt uppdrag har utredningen kartlagt möjligheterna för svenska familjer att adoptera barn från ett stort antal länder i Afrika, Asien, Europa och Sydamerika. Som resultat härav har socialstyrelsen genom utredningens försorg träffat avtal med barnavårdsinstitutioner i Grekland och Sydkorea om en viss procedur för adoptionsförmedling och genomförande av