Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1969/70. Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna, kriminalvården och hyresnämnderna.
    Den växande arbetsbördan har gjort det nödvändigt att öka effektiviteten i första hand genom rationalisering av arbetsmetoderna och förenklat processuellt förfarande. Som ett led i dessa strävanden byggs inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården upp ett rättsväsendets informationssystem (RI), som syftar till att genom automatisk databehandling (ADB) skapa ett enhetligt och samordnat informationsutbyte inom och mellan myndigheterna inom rättsväsendet. Ett system för tillämpning av ADB inom fastighetsregistreringen är också under uppbyggnad. (Jfr s. 528.)
    Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas komma att öka med 363 milj. kr., varav dock omkring 200 milj. kr. utgör lönekostnadspålägg och endast innebär en överföring från civildepartementets huvudtitel.
    Justitieministern framhåller i fråga om polisväsendet, att ökningen av brottsligheten fortsätter. År 1965 var antalet brottsbalksbrott drygt 393 000. Under år 1967 var antalet omkring 437 000 och för år 1968 beräknas antalet brottsbalksbrott preliminärt till närmare 500 000. Trafiken fortsätter att öka. Under år 1967 uppgick antalet brott i trafiken till över 1 milj., varav omkring 15 000 rattfylleribrott.
    Brottsligheten har delvis ändrat karaktär. Inslag av våld och hot om våld har blivit allt vanligare samtidigt som ligabrottslighet och annan mer svårutredd brottslighet har ökat påtagligt. Narkotikabrotten och brott begångna av personer som är påverkade eller beroende av narkotika har också ökat i stor omfattning.
    Arbetssituationen inom polisväsendet är fortfarande besvärande. Kostnaderna för övertidsersättningar uppgick under budgetåret 1967/68 till drygt 48 milj. kr. Demonstrationer och liknande aktioner kräver betydande insatser av polispersonal. Kontinuerlig bevakning har varit nödvändig vid vissa ambassader. I Stockholm har krävts 160 årsarbetskrafter för detta ändamål. Dessa förhållanden har medfört att påfrestningarna på polisen är stora trots att polisväsendet har tillförts betydande personella och materiella förstärkningar under de senaste åren. Ytterligare förstärkningar är därför nödvändiga. För polisväsendet beräknas medel för omkring 530 tjänster, varav 400 polismanstjänster och 6 tjänster vid statens kriminaltekniska laboratorium. I fråga om utrustning föreslås inköp av bl. a. ytterligare en helikopter, 106 bilar, varav 40 för enmanspatrullering, och ca 200 bärbara radioapparater.
    I fråga om åklagarmyndigheterna framhåller justitieministern att arbetsbördan ökar i storstadsområdena. Efter en översyn av organisationen vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt som gjorts av f. d. hovrättspresidenten J. Laurin och länsåklagaren K. G. Olsson föreslås nu att denna åklagarmyndighet tillförs ytterligare en kammare och en tjänst för chefsåklagare för den nya kammaren. Medel beräknas för ytterligare fem tjänster

 

för kammaråklagare. Frågan om omorganisation av åklagarmyndigheten kommer att övervägas ytterligare. Medel beräknas vidare för ytterligare en distriktsåklagartjänst vid var och en av åklagarmyndigheterna i Solna och Södertälje åklagardistrikt. Slutligen föreslås indragningar av ytterligare fyra tjänster för assistentåklagare vid länsåklagarmyndigheterna.
    I fråga om domstolarna föreslår justitieministern, att fr. o. m. budgetåret 1969/70 ett gemensamt anslag inrättas för de allmänna underrätterna och vattendomstolarna. Anledningen härtill är främst att under år 1968 vissa lagförslag har remitterats till lagrådet — bl. a. lagen om skydd mot miljöfarlig verksamhet — som innebär att en del arbetsuppgifter den 1 juli 1969 förs från vattendomstolarna till de fastighetsdomstolar som då är avsedda att inrättas vid ett antal allmänna underrätter och att vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer blir skyldiga att tjänstgöra även vid fastighetsdomstol.
    Vidare framhåller justitieministern, att antalet brottmål av mindre allvarlig karaktär och de s. k. bagatellbrottmålen har minskat genom lagstiftningsåtgärder under de senaste åren. Denna minskning beräknas fortsätta. Samtidigt har antalet tvistemål och antalet grova brottmål ökat. Målens svårighetsgrad har genomsnittligt sett ökat härigenom. Arbetsbördan vid vissa större underrätter ökas dessutom genom att handläggningen av hyresmål har koncentrerats dit genom den lagstiftning som har trätt i kraft den 1 januari 1969. Den samlade arbetsbördan vid de allmänna underrätternas målavdelningar har ökat och det är nödvändigt att tillföra dem vissa personalförstärkningar. Den livliga byggnadsverksamheten har medfört att antalet ärenden angående lagfarter och inteckningar har ökat kraftigt vid de allmänna underrätternas inskrivningsavdelningar. Trots att arbetsrutinerna vid dessa avdelningar har förenklats genom ny lagstiftning som har trätt i kraft den 1 juli 1968 har ökningen av antalet ärenden medfört svårigheter att hålla föreskrivna expeditionstider. Allmänt kan dock sägas att det numera inte förekommer sådana eftersläpningar i fråga om expeditionstider som för några år sedan. Den ökade arbetsbördan vid inskrivningsavdelningarna gör det dock nödvändigt att tillföra dem personalförstärkningar.
    F. d. hovrättspresidenten J. Laurin som tillkallats att verkställa översyn av Stockholms rådhusrätts organisation har avgivit ett förslag som innebär i huvudsak följande. Avdelningarna vid Stockholms rådhusrätt bör ha sådan storlek och organisation att de kan bli så självständiga och självförsörjande som möjligt i fråga om både domarpersonal och annan personal. Rådhusrättens organisation bör därför ändras så att antalet domare på varje avdelning blir större än f. n. och antalet avdelningar i följd därav mindre. Avdelningsordförandenas arbetsinsats blir efter en övergång till större avdelningar av största betydelse för rådhusrättens effektivitet. Särskilda tjänster bör därför inrättas för avdelningsordförande. Justitieministern påpekar att det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma antalet avdelningar som skall finnas vid rådhusrätterna och att han inte nu är beredd att ta ställning till frågan om antalet avdelningar vid Stockholms rådhusrätt och organisationen av dessa. Skulle det vid de fortsatta övervägandena visa sig att större avdelningar bör organiseras, kan det befinnas lämpligt att inrätta särskilda tjänster för avdelningsordförandena i Stockholms rådhusrätt. Om så sker, föreslås motsvarande tjänster bli inrättade även vid Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten i Malmö, vilka rådhusrätter har större avdelningar än Stockholms rådhusrätt nu har. Justitieministern föreslår därför att riksdagens bemyndigande inhäm-

 

tas att byta ut ordinarie tjänster för rådman vid Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten i Malmö mot särskilda ordinarie tjänster för rådman, som är ordförande på avdelning.
    Var och en av rådhusrätterna i Södertälje, Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Hälsingborg, Halmstad, Örebro och Västerås föreslås få ytterligareen ordinarie rådmanstjänst. Antalet rådmän vid de tre största underrätterna, Stockholms rådhusrätt, Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten i Malmö, föreslås också ökat. Eftersom arbetsbördan vid dessa tre underrätterkan komma att påverkas i inte obetydlig utsträckning av de ökade möjligheterna att utfärda ordningsföreläggande och strafföreläggande föreslås de nya rådmanstjänsterna vid dessa rådhusrätter vara extra. Medel beräknas för ytterligare två extra rådmanstjänster vid Stockholms rådhusrätt och för ytterligare en extra rådmanstjänst vid vardera Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten i Malmö. Södra Åsbo och Bjäre domsaga föreslås få en ordinarie tingsdomartjänst. I Älvdals och Nyeds domsaga har arbetsbördan gått ned i sådan grad att tingsdomartjänsten i domsagan föreslås bli indragen. Den extraordinarie vattenrättsdomartjänsten i Nedre Norrbygdens vattendomstol föreslås bli indragen eftersom arbetsbördan i domstolen har minskat. Vidare beräknas 630 000 kr. för bl. a. fiskalshjälp åt sådana underrätter där arbetsbördan inte motiverar ytterligare en tjänst för rådman eller tingsdomare. Slutligen beräknas medel för ytterligare 41 tingsnotarier och 89 biträden. I statsverkspropositionen anges inte var dessa tjänster kommer att placeras.
    Antalet mål har ökat också i hovrätterna och i högsta domstolen. Arbetsbördan beräknas dock kunna bemästras med endast mindre förstärkningar.
    Genom beslut den 15 december 1967 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad av Stenbockska palatset på Riddarholmen för regeringsrätten fram t. o. m. färdiga bygghandlingar och att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Ombyggnaden av Stenbockska palatset avser att iordningställa arbetsrum för regeringsråden, som hittills i stor utsträckning saknat egna tjänsterum. Dessutom kommer två sessionssalar, partsrum, vittnesrum och övriga utrymmen som anses erforderliga för regeringsrättens verksamhet att iordningställas. Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaderna för ombyggnadsarbetena till 2 350 000 kr.
    Enligt förslag i proposition 1968:91 ang. ändring i hyresregleringslagen m. m. infördes från och med den 1 januari 1969 statliga hyresnämnder i samtliga län. Kansli för hyresnämnd är i vissa fall gemensamt för två eller flera län, varför hyresnämndskansli endast finns på tolv orter i landet. Ordförandetjänster har inrättats till ett antal av 44, varav 22 ordinarie och 22 extra. Tjänsterna som ordförande, tillika chef för hyresnämnds kansli, i Stockholm, Göteborg och Malmö är placerade i C 2 och övriga tjänster som ordförande i C 1. Hovrätterna sköter största delen av hyresnämndernas administration under det att vissa centrala administrativa uppgifter sköts av statens hyresråd.
    Justitieministern anför i fråga om kriminalvården, att beläggningen på fångvårdens anstalter under år 1968 varit ungefär densamma som under år 1967. Det förefaller som om fångantalet hade stabiliserats på en något lägre nivå än under åren i början av 1960-talet. Samtidigt har en markant ökning inträtt av antalet frivårdsfall.
    Högsta beläggningen under år 1968 var 5 546 mot 5 582 år 1967 och 5 324 under år 1966. Medelbeläggningen, som år 1966 uppgick till 5 063 och

 

år 1967 till 5 137, utgjorde 1968 5 170. Kriminalvården hade den 1 december 1968 nominellt 5 871 platser på fångvårdsanstalterna, varav 3 908 slutna och 1 963 öppna. I dessa siffror ingår 160 platser för personer som är dömda till skyddstillsyn. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrester som är samordnade med dessa häkten var 516. Under år 1968 har tillkommit 75 specialplatser på fångvårdsanstalten Hall. Den slutna anstalten Karlstad samt de öppna anstalterna Herrestad och Torhult har lagts ned. Anstalterna Mariestad och Smälteryd har fått sina platsantal reducerade. Förändringarna i anstaltsorganisationen innebär att fångvårdens totala platsantal den 1 december 1968 var 95 färre än vid motsvarande tid år 1967. Specialavdelningar med 195 platser vid en ny centralanstalt i Österåker beräknas kunna tas i anspråk under våren 1969. Detta tillskott av platser bör kunna medge avveckling av ytterligare platser inom det äldre anstaltsbeståndet.
    Inom frivårdsklientelet utgörs huvudgrupperna dels av dem som är dömda villkorligt med övervakning eller till skyddstillsyn och dels av dem som har frigetts villkorligt med övervakning. Från den 1 september 1967 till den 1 september 1968 ökade den första gruppen med 1 417 till 18 292 och den andra gruppen med 131 till 2 465. Till dessa två huvudgrupper av frivårdsklientel kom 1 292 personer, som har förts över till vård utom anstalt och som stod under övervakning den 1 september 1968. Av dessa undergick 700 internering och 592 ungdomsfängelse.
    Justitieministern påpekar att såväl kriminalvårdens administrativa rutiner som rutiner rörande olika slag av klientelregistrering kommer att föras övertill automatisk databehandling. En övergång från kriminalvårdens nuvarande budget- och redovisningssystem till programbudgetering med differentierad kostnadsredovisning förbereds. Verkets kamerala organisation läggs om den 1 juli 1969. Kriminalvårdsstyrelsen blir central kameralmyndighet. Löneuträkning och löneutbetalning centraliseras hos styrelsen. Arbetskraft som motsvarar 41 tjänster kommer som följd av denna omläggning att frigöras vid anstalterna. Det rationaliseringsarbete som pågår inom kriminalvården kan beräknas medföra ytterligare personalbesparingar på administrationssidan under de kommande åren. Kriminalvårdsstyrelsens organisation måste anpassas till den administrativ-ekonomiska omläggning som f. n. i olika hänseenden pågår. Ändå angelägnare är att de funktioner inom styrelsen som tar sikte på kriminalvårdsverksamhetens stora planerings- och utvecklingsfrågor blir personalmässigt tillgodosedda.
    Justitieministern föreslår därför att styrelsens organisation nu ändras. Den organisation som föreslås kan dock behöva kompletteras och modifieras i samband med det fortsatta rationaliseringsarbetet. Förslaget innebär en verksstyrelse med verkschefen som ordförande och med ett antal av Kungl. Maj:tutsedda ledamöter som bör företräda arbetsmarknaden samt kriminalvården närliggande vårdområden. Förslaget till organisation för kriminalvårdsstyrelsen innebär att styrelsen liksom nu leds av en generaldirektör. Göromålsförordnandet för en överdirektör består. Under verksledningen organiseras styrelsen på två avdelningar, vård- och tillsynsavdelningen och driftavdelningen. Förslaget innebär en utökning av styrelsens personal med 44 tjänster till 236.
    För fångvårdsanstalterna beräknas medel för tio nya tjänster. Samtidigt förs emellertid i enlighet med 1961 års principbeslut om den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen 13 tjänster över till socialhuvudtiteln i samband med att undersökningsverksamheten läggs ned vid de psykiatriska avdel-

 

ningarna vid fångvårdsanstalten Malmö och Håga sjukhus och i stället förläggs till de nya rättspsykiatriska klinikerna i Lund och Uppsala.
    Den utbyggnad av frivårdsorganisationen som skett under 1960-talet fortsätts genom en förstärkning av skyddskonsulentorganisationen med tio skyddsassistenter och lika många biträden. En viss ytterligare intensifiering sker av den socialmedicinska och psykoterapeutiska verksamhet som bedrivs av skyddsvärnsföreningarna i Stockholm och Göteborg. Vidare föreslås föreningen Skyddsvärnet i Stockholm få statsbidrag till ett annex till sitt sedan flera årtillbaka drivna bostadshotell för frigivna m. fl. Annexet, som skall placeras utanför Stockholm, är avsett att rymma 10—15 platser och skall huvudsakligen ta emot frivårdsklientel som på grund av narkotikamissbruk eller av annan särskild orsak inte lämpligen kan hänvisas till föreningens hotell inne i staden. G. H.