Betänkande om förenklad aktiehantering. Fondbörsutredningen (ordf. generaldir. K. Wulff) har nyligen framlagt ett delbetänkande med förslag till nyaregler för aktiebrev och aktiebok (SOU 1968: 59).
    Fondbörsutredningen har i direktiven ålagts att göra en översyn av börslagstiftningen, som delvis speglar en annan problematik än den fondhandeln möter i våra dagar. Utöver frågan om fondhandelns funktion och fondbörsens ställning har utredningen också att pröva riktlinjerna för börsintroduktion liksom möjligheterna att förbättra insynen i företagen både ifråga om ekonomi och ägarförhållanden.
    Omsättningen av aktier på fondbörsen ligger f. n. på ca 750 milj. kr. om året. Man har beräknat att antalet aktiebrev, som f. n. kan omsättas på börsen, uppgår till 23 milj. enheter. Denna värdepappersvolym medför i dag betydande hanteringssvårigheter och höga administrationskostnader. Särskilt framträder detta vid emissioner och kuponginlösen.
    Mot bakgrund härav har utredningen ansett det angeläget att söka reformera värdepapperstekniken särskilt i fråga om aktiebrevets utformning och aktiebokens förande. Betänkandet innehåller ett förslag till lag med särskilda bestämmelser för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok m. m. Lagen är avsedd att utgöra ett komplement till gällande aktiebolagslagstiftning. Dess tilllämpning skall vara obligatorisk för de börsintroducerade bolagen men fakultativ för övriga bolag.
    Enligt förslaget skall aktieboken uppta aktieägarna i alfabetisk ordning och ange det antal aktier av olika slag dessa innehar. En aktieägare skall i princip ha ett enda namnaktiebrev. Av redovisningstekniska skäl skall dessa åsättas löpande nummer. Däremot skall aktie inte längre numreras. Aktieboken skall kunna föras med hjälp av ADB. I sådant fall skall utskrift göras förutom

 

632 Notiservid bolagsstämma minst en gång var tredje månad. Detta för att tillgodose offentlighetskravet.
    Kupongarken kan avskaffas. Den som är införd i aktieboken som aktieägareen viss dag — avstämningsdagen — är att anse som berättigad att motta utdelningsbelopp och att delta i kapitalökning. Aktieägaren får härigenom ett intresse av att låta registrera sig och aktieboken kommer till följd härav att ge en aktuell och riktigare bild av ägarförhållandena än f. n. Bolaget får möjlighet, förutsatt att det är i god tro, att med befriande verkan sända utdelning och bevis till den registrerade ägaren. Denna presumtionsregel, som har viss förebild i skuldebrevslagen, utgör den väsentliga rättsliga nyheten i förslaget.
    Förslaget upptar bestämmelser om registrering i särskilt register för det fall någon har panträtt i aktie eller uppdrag att förvalta aktie. Härigenom förhindras att utdelning m. m. sändes till icke behörig mottagare. Av hänsyn till förhållandena i främmande länder, där svenska aktier har en marknad, föreslås att bolag undantagsvis skall få registrera förvaltningsuppdrag utan att ägaren uppges. För utövande av rösträtt fordras dock ägarregistrering.
    Som nämnts skall lagen vara obligatorisk för de börsnoterade bolagen. Förslag har därför framlagts till ändringar i 1960 års börsordning. Inregistrering skall sålunda endast få ske av bolag som beslutat att den nya lagen skall äga tillämpning på dem. För de redan introducerade bolagen föreslås en övergångstid av fem år.
    Det föreslagna systemet öppnar möjlighet för bildande av en värdepapperscentral (vpc), som kan åta sig att föra aktiebok åt bolagen, utfärda deras aktiebrev och emissionsbevis, distribuera utdelningsbelopp m. m. En sådan verksamhet bör dock enligt utredningen föregås av en auktorisation som meddelas av Kungl. Maj:t. Detta framgår av ett förslag till lag om yrkesmässigt förande av aktiebok m. m. Av detta förslag framgår också att verksamheten skall stå under kontinuerlig tillsyn av bankinspektionen.
    De delar av utredningens förslag som rör sättet för betalning av utdelning är inte helt förenliga med gällande taxerings- och kupongskatteförordningar. Vissa ändringar i dessa blir nödvändiga om det föreslagna systemet skall kunna förverkligas. Å. Å-m