Betänkande om lagstiftning mot rasdiskriminering. Utredningen angående förbud mot rasdiskriminering (ordf. justitierådet C. Holmberg) har avgivit ett betänkande med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 kap. brottsbalken och förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen (SOU 1968: 68).
    Utredningens uppgift har varit att undersöka möjligheterna att utforma ett straffsanktionerat förbud mot rasdiskriminering som på lämpligt sätt kompletterar och förstärker det minoritetsskydd som finns i bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken.
    Anledningen till att frågan om åtgärder mot rasdiskriminering aktualiserats är främst att Förenta Nationernas generalförsamling den 21 december 1965 antog en konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Stat som biträder konventionen förbinder sig att hindra rasdiskriminering med alla lämpliga medel, däribland den lagstiftning som kan vara påkallad av omständigheterna. Förutom intresset av att Sverige kan ratificera

 

Notiser 633konventionen finns enligt utredningen också andra skäl till att överväga åtgärder mot rasdiskriminering. Utredningen framhåller, att det inte kan förnekas att vissa uttryck för rasdiskriminering visat sig i vårt land och att detta förhållande i och för sig utgör anledning att överväga åtgärder i ifrågavarande ämne. Ett ytterligare skäl är enligt utredningen risken för att i framtiden även svårartade former av rasdiskriminering kan följa i en fortsatt invandrings spår, om inte motåtgärder vidtas i tid.
    För att tillgodose FN-konventionens föreskrift om åtgärder för att hindra allt spridande av på rasöverlägsenhet eller rashat grundade idéer föreslår utredningen vissa ändringar i bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken. Enligt förslaget skall den straffas som bland allmänheten sprider uttalande eller annat meddelande, vari ras eller raser eller folkgrupp eller folkgrupper av viss ras eller med viss hudfärg eller av visst nationellt eller etniskt ursprung eller folkgrupp med viss trosbekännelse hotas, förtalas eller smädas.
    Det föreslagna stadgandet skiljer sig från nuvarande regel därigenom, att meddelandet enligt förslaget ej behöver på ett direkt sätt vända sig till allmänheten. Vidare föreligger mellan den föreslagna regeln och den nuvarande den skillnaden att det enligt förslaget inte krävs att hotet, förtalet eller smädelsen avser en särskilt utpekad folkgrupp med viss härstamning. För att den föreslagna ändringen skall få avsedd verkan föreslår utredningen ändring även beträffande 7 kap. 4 § 12 tryckfrihetsförordningen, vilket får omedelbar betydelse också för yttrandefriheten i radio och television.
    När det gäller enskilda personers skydd mot rasdiskriminering föreslår utredningen att en ny paragraf införs i 16 kap. brottsbalken i omedelbar anslutning till bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Den nya paragrafen föreslås få beteckningen 8 a §. Enligt den sålunda föreslagna bestämmelsen skall näringsidkare eller den som är anställd hos honom i hans näringsverksamhet eller den som är anställd i allmän tjänst kunna straffas om vederbörande i sin yrkesutövning på grund av någons ras eller hudfärg eller nationella eller etniska ursprung inte går denne till handa på allmänt gällande villkor. Stadgandet kommer att gälla t. ex. restauranger, hotell och butiker men också t. ex. yrkesmässig fastighetsförsäljning och bostadsuthyrning samt läkarverksamhet. Därjämte föreslås särskilda regler beträffande offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. H. O.