730 NotiserÖversyn av vattenlagen. Chefen för justitiedepartementet har tillkallat sakkunniga för att göra en allmän översyn av vattenlagen (se SvJT 1969 s. 78). I direktiven erinrar departementschefen inledningsvis om att det främst på grund av teknikens framsteg har skett en snabb utveckling på de områden som vattenlagen reglerar och att företagens verkningar har blivit väsentligt mer omfattande än vad lagstiftarna räknade med när lagen kom till. Vidare understryks behovet av en översiktlig planering av utbyggnadsverksamheten och samordning med samhällsplaneringen i stort.
    Vattendomstolarna har små möjligheter att göra den översiktliga bedömning som krävs från allmän planeringssynpunkt, och vägande skäl talar enligt departementschefen för att tillståndsprövningen överflyttas till administrativa organ. Lämpligen bör de större frågorna prövas centralt, medan de mindre ärendena kan avgöras av regionala myndigheter. En av utredningens viktigaste uppgifter blir i enlighet härmed att lägga fram förslag till en ny organisationsform för tillståndsprövningen och till ett förfarande som ansluter därtill. Ersättningsfrågorna bör även i fortsättningen prövas av domstol, och det förefaller naturligt att anförtro dem åt fastighetsdomstolarna. Den skisserade uppdelningen mellan administrativa organ och fastighetsdomstolar överensstämmer med vad som skall gälla enligt den föreslagna nya lagen om skydd mot miljöfarlig verksamhet.
    De nuvarande tillåtlighetsreglerna präglas av en viss stelhet i uppbyggnaden och bör enligt direktiven ses över i syfte att möjliggöra en friare och mera mångsidig bedömning. Reglerna bör bl. a. anpassas så att en skälig avvägning kan göras mellan naturvårdens och andra intressen. Frågor som är av betydelse för större områden eller har mera principiell innebörd bör underställas Kungl. Maj:t.
    I direktiven nämns en rad andra frågor som utredningen får anledning att ta upp, exempelvis en närmare anpassning av ersättningsreglerna till vad som gäller på andra områden, i första hand inom expropriationsrätten, uppmjukningar av det skydd som f. n. tillkommer flottled och allmän farled samt avskaffande av sådana institut som bygdekraft och kungsådra.

A. K.

 

Utredning om internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt. Utredningen om författningspublicering (borgmästaren G. Ericsson) har fått i uppdrag att utreda frågan om formerna för internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt. I direktiven påpekar justitieministern att det f. n. inte finns några regler härom i svensk lag. Beträffande överenskommelser som medför rättigheter och skyldigheter för myndigheter eller enskilda tillämpas dock sedan länge i praxis den metoden att en lag eller annan författning utfärdas genom vilken bestämmelserna i överenskommelsen införlivas med svensk rätt. Ibland sker detta i den formen att det i författningen förordnas att överenskommelsens bestämmelser skall lända till efterrättelse här i landet. I andra fall omarbetas bestämmelserna till svensk författningstext. Den nuvarande bristen på enhetlighet skapar svårigheter och det är angeläget att vi får ett något så när enhetligt och smidigt system. Utredningen bör överväga olika möjligheter att förenkla och förbättra det nuvarande tillvägagångssättet. Särskilt bör undersökas i vilken omfattning metoden att omarbeta överenskommelserna till intern lagstiftning kan överges. Utredningen bör också undersöka vilken legislativ form som bör väljas för

 

Notiser 731genomförandet i vår lagstiftning av överenskommelser av samma art som Romfördraget och av sådana bindande beslut som fattas av organ som har bildats genom överenskommelsen.

A. K.