ADB inom inskrivningsväsendet. Inskrivningskommittén (ordf. lagman C. O. Engqvist) har nyligen framlagt ett principbetänkande med förslag om automatisk databehandling på inskrivningsväsendets område (SOU 1969: 9).
    Gällande inskrivningssystem har under 1960-talet kritiserats, mestadels för att föreskriven expeditionstid inte iakttagits vid handläggningen av inskrivningsärenden och vid framställningen av gravationsbevis. Trots avsevärda personalförstärkningar, övertidsarbete och kontorsteknisk upprustning kan expeditionstiden alltjämt inte hållas vid ett stort antal underrätter. En väsentlig orsak härtill utgör den kraftiga ökningen av antalet ärenden och gravationsbevis. Till arbetsbalanserna bidrar också förhållanden av organisatorisk och arbetsteknisk art. För fastighetsomsättningen och fastighetskreditgivningen är det betydelsefullt att olägenheterna i inskrivningsarbetet undanröjs. Härtill kommer att samhällsutvecklingen förutsätter att såväl offentlig som privat utrednings- och planeringsverksamhet intensifieras och effektiviseras. Det är särskilt värdefullt, om erforderliga data kan hämtas ur integrerade informationssystem. Antagligt är dessutom att kreditgivningen vid markexploatering och byggnadsverksamhet i stor skala kommer att medföra ökade krav på inskrivningsväsendet. Kommittén har funnit att ett inskrivningssystem med ADB varaktigt kan avhjälpa de nuvarande bristerna samtidigt som det bör kunna tillgodose nya krav. ADB ger sålunda konkreta vinster i form av snabb uppgiftslämning med ökad informationsvolym, koncentrerad handläggning och förkortade expeditionstider. Kommittén betonar att införandet av ADB inte får och inte behöver minska säkerheten i handläggningen.
    Kommittéförslaget innebär att aktuella inskrivningsuppgifter — tillsammans med data ur fastighetsregistret — lagras i en för hela riket gemensam fastighetsdatabank, som även rymmer vissa folkbokförings- och taxeringsuppgifter. Inskrivningsuppgifterna bildar ett papperslöst inskrivningsregister som ersätter fastighetsböckerna, vilka inte längre skall föras. Tillgång till registerinnehållet erhålls direkt genom TV-liknande bildskärmar och automatiska skrivmaskiner, som skall finnas hos varje inskrivningsenhet. Ändringar i registret görs via bildskärm. Beslut registreras kontinuerligt i maskinen och dokumenteras automatiskt i en dagbok, av vilken också framgår vem som är ansvarig för varje beslut. Inskrivningsdag hålls varje arbetsdag. Registerutdrag, som ersätter gravationsbevisen, framställs centralt av datamaskinen samt expedieras direkt till beställarna.
    Genom de rationaliseringsmöjligheter, som datatekniken erbjuder, kan antalet inskrivningsenheter reduceras. Kommittén föreslår att handläggningen skall ankomma på 24 inskrivningsmyndigheter, tills vidare knutna till en underrätt i varje residensstad. Inskrivningsmyndighet förestås av en in-

 

898 Notiserskrivningsdomare, som på heltid handlägger juridiskt kvalificerade ärenden. Avgörandet av rutinbetonade ärenden anförtros åt icke rättsbildad personal (assistenter). Utbildningen av tingsnotarier i inskrivningsrätt bibehålls men behovet av notarier minskar i inskrivningsarbetet.
    Enligt förslaget erhåller allmänheten bättre service genom vidgad upplysningstjänst. Större avnämare av fastighetsdata får möjlighet att ansluta egnas. k. presentationsterminaler och har därigenom omedelbar tillgång till dagsaktuella uppgifter ur databanken.
    Övergången till det nya systemet föreslås ske länsvis i nära anslutning till den redan beslutade fastighetsregisterreformen. För inskrivningsväsendets delberäknas omläggningen efter en omfattande praktisk försöksverksamhet kunna vara i huvudsak genomförd i mitten av 1970-talet. B. O. M.